Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w03 10/15 pp. 13-17
  • Joinim Long Savve Bilong Iu Fasin for Kontrolem Seleva

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Joinim Long Savve Bilong Iu Fasin for Kontrolem Seleva
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Fasin for Kontrolem Seleva, Wanfala Leson for Lanem
  • Hem Moa Hard for Samfala
  • Fasin for Kontrolem Seleva Insaed Marit
  • Go Ahed for Helpem Each Other
  • For Winim Prize, Showimaot Fasin for Kontrolem Seleva!
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
  • Gohed Garem Wei for Kontrolem Seleva
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2017
  • Kontrolem Seleva—Iumi Mas Garem Disfala Wei Mekem Jehovah Hapi lo Iumi
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2020
  • Hem Gud for Kontrolem Seleva
    Wekap!—2019
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
w03 10/15 pp. 13-17

Joinim Long Savve Bilong Iu Fasin for Kontrolem Seleva

“Joinim . . . long savve bilong iufala fasin for kontrolem seleva.”—2 PETER 1:5-8.

1. Planti problem wea olketa man kasem hem from olketa no savve duim wanem samting?

LONG wanfala bigfala campaign againstim wei for iusim drug, young pipol long United States kasem disfala encouragement: “Sei no.” Evri samting bae gud tumas sapos evriwan sei no, no long wei for iusim drug nomoa, bat long wei for drink tumas, long dirty or nogud living, long wei for ravem pipol saed long bisnis, and long “olketa samting wea body wantem”! (Romans 13:14) Nomata olsem, iumi savve hao samfala taem hem hard for sei no.

2. (a) Olketa wanem example long Bible showimaot hao wei wea hem hard for sei no, hem no niu samting? (b) Olketa example hia shud encouragem iumi for duim wanem samting?

2 From hem no isi for olketa man wea no perfect for showimaot fasin for kontrolem seleva, iumi shud interest for lane hao for winim eni wik point bilong iumi. Bible storyim pipol bifor wea trae hard for servem God bat wea faendem hem hard samfala taem for sei no. Tingim David and wei wea hem sin taem hem duim adultery witim Bath-sheba. From diswan, hasband bilong Bath-sheba and baby wea born from datfala adultery, tufala evriwan dae nomata tufala no garem blame. (2 Samuel 11:1-27; 12:15-18) Or tingim aposol Paul, wea talemaot stret: “Gud samting wea mi wantem mi no duim, bat nogud samting wea mi no wantem hem nao wanem mi go ahed for duim.” (Romans 7:19) Waswe, samfala taem iu tu feel nogud long iuseleva olsem Paul? Paul go ahed for sei: “Mi barava hapi tumas long law bilong God, bat mi lukim tu hao nara law stap insaed long mi wea faet againstim law bilong mind bilong mi and wea leadim mi for kamap prisoner long law bilong sin wea insaed long mi. Mi wanfala iusles man nomoa! Hu nao bae sevem mi from disfala body wea bae dae?” (Romans 7:22-24) Olketa example long Bible shud strongim disison bilong iumi for no givap long stragol bilong iumi for kontrolem seleva.

Fasin for Kontrolem Seleva, Wanfala Leson for Lanem

3. Explainim why nao hem no stret for tingse hem isi for showimaot fasin for kontrolem seleva.

3 Long 2 Peter 1:5-7, Bible storyim fasin for kontrolem seleva, wea minim tu wei for sei no, and hem storyim tu faith, gud fasin, savve, fasin for go ahed strong, fasin for lovem God, feeling for olketa brata, and love. Iumi no born kam witim eniwan long olketa fasin hia. Each wan hem samting wea iumi mas mekem grow. For barava showimaot olketa fasin hia minim iumi mas trae hard and no givap. Sem samting hem tru saed long fasin for kontrolem seleva.

4. Why nao planti pipol tingse olketa no garem problem saed long fasin for kontrolem seleva, bat diskaen tingting showimaot wanem samting?

4 Hem tru, planti million pipol maet tingse olketa no garem problem saed long fasin for kontrolem seleva. Olketa duim enikaen samting olketa laekem and nomata olketa savve or nomoa, olketa followim samting wea body wea no perfect hem wantem and olketa no tingim hao datwan bae affectim olketa seleva or narafala pipol. (Jude 10) Hem klia hao wei wea pipol kanduit sei no, or no willing for sei no, hem moa big distaem winim enitaem bifor. Diswan showimaot iumi barava stap long “olketa last day” wea Paul storyim taem hem sei: “Nogud taem wea hard for deal witim bae stap. Olketa man bae lovem olketa seleva, lovem selen, mekhae long seleva, bighed, tok spoelem narawan, . . . no savve kontrolem seleva.”—2 Timothy 3:1-3.

5. Why nao Olketa Jehovah’s Witness interest long fasin for kontrolem seleva, and wanem nao advaes wea fitim saed long diswan?

5 Olketa Jehovah’s Witness barava luksavve hao fasin for kontrolem seleva hem wanfala bigfala challenge. Olsem Paul, olketa luksavve long datfala stragol midolwan long feeling for laek mekem God hapi long wei for live followim olketa standard bilong hem, and samting wea body wea no perfect laekem olketa for duim. From diswan, olketa barava interest for savve hao for winim disfala faet. Long 1916, Wastaoa magasin storyim “stretfala wei for followim for kontrolem iumiseleva saed long tingting, toktok and fasin bilong iumi.” Hem sei for iumi evritaem tingim Philippians 4:8. Advaes wea kam from God insaed datfala scripture hem fitim distaem tu, nomata Paul raetem samting olsem 2,000 year bifor and nomata maet hem moa hard for followim distaem winim datfala taem or long 1916. Nomata olsem, olketa Christian trae hard for sei no long olketa samting bilong world, and luksavve hao diswan showimaot olketa followim Creator bilong olketa.

6. Why nao iumi mas no lus hope taem iumi trae for mekem grow fasin for kontrolem seleva?

6 Galatians 5:22, 23 storyim fasin for kontrolem seleva olsem wanfala “frut bilong [holy] spirit.” Sapos iumi showimaot disfala fasin witim “love, hapi, peace, long-safaring, kaenfala fasin, gudfala fasin, faith, [and] kwaet fasin,” bae hem barava helpem iumi. Peter explainim hao for duim olsem bae stopem iumi “for no duim waka or for no garem frut” long service bilong iumi for God. (2 Peter 1:8) Bat iumi mas no lus hope or tingse iumi iusles sapos iumi fail for showimaot olketa fasin hia kwiktaem or long bigfala wei. Maet iu lukim finis hao long skul wanfala student hem lanem samting kwiktaem winim narawan. Or long wakples, wanfala man lanem wanfala niu waka kwiktaem winim olketa nara wakman. Olsem tu, samfala lane for showimaot olketa Christian fasin kwiktaem winim samfala narawan. Important samting nao hem for duim best bilong iumi for go ahed for mekem grow olketa fasin bilong God. Iumi savve duim diswan long wei for iusim evribit help wea Jehovah provaedem thru long Word and kongregeson bilong hem. Hem moa important evritaem muv ahed kasem goal bilong iumi winim wei for kasem kwiktaem.

7. Wanem nao pruvim fasin for kontrolem seleva hem important?

7 Nomata fasin for kontrolem seleva hem last samting long list bilong olketa frut bilong spirit, hem no minim hem no important. Hem barava important. Hem gud for remember hao sapos iumi kontrolem seleva long perfect wei iumi bae stap klia from evri “samting wea kamaot from sin.” Bat, olketa man wea no perfect savve foldaon long samfala “samting wea kamaot from sin . . . , fornication, fasin wea no klin, olabaot fasin, worshipim idol, spiritism, fasin for heit, faet, jealous fasin, fasin for kros, raoa, and fasin for divaed, olketa sect.” (Galatians 5:19, 20) So iumi mas evritaem faet hard and disaed strong for aotem olketa nogud feeling from heart and mind bilong iumi.

Hem Moa Hard for Samfala

8. Wanem nao samfala samting wea mekem hem barava hard for samfala showimaot fasin for kontrolem seleva?

8 Hem moa hard for samfala Christian showimaot fasin for kontrolem seleva winim olketa narawan. Why nao olsem? Wei wea parents trainim olketa or samting wea olketa experiencem bifor maet mekem diswan moa hard. Sapos wei for mekem grow and showimaot fasin for kontrolem seleva hem no hard samting for iumi, iumi shud hapi long datwan. Bat iumi mas showimaot fasin for kea and minim olketa narawan wea stragol for showimaot disfala fasin, nomata taem olketa no kontrolem seleva hem kosim problem for iumi. From iumi evriwan no perfect, hem no fitim for eniwan long iumi for tingse hem raeteous.—Romans 3:23; Ephesians 4:2.

9. Samfala garem olketa wanem wik point, and wanem taem bae olketa wik point hia finis evribit?

9 Olsem example: Maet iumi savve hao samfala Christian brata or sista wea lusim finis tobacco or drug garem strong feeling for laekem datwan samfala taem. Samfala narawan faendem hard for kontrolem olketa seleva saed long kaikai or alcohol. Olketa narawan faendem hard for kontrolem toktok and planti taem foldaon long diswan. For deal witim olketa problem olsem man mas waka hard for mekem grow fasin for kontrolem seleva. Why nao olsem? James 3:2 talem stret: “Iumi evriwan foldaon staka taem. Sapos eniwan hem no foldaon long toktok, hem wanfala perfect man, wea fit for kontrolem tu full body bilong hem.” Samfala narawan garem strongfala feeling for laek gambol. Or maet olketa faendem hard for kontrolem kros bilong olketa. Man maet needim taem for winim olketa wik point hia and samfala narawan. Nomata iumi savve kamap gud saed long wei for kontrolem seleva, taem iumi perfect nomoa bae iumi lusim evribit olketa rongfala feeling. Go kasem datfala taem, wei for trae kontrolem seleva savve helpem iumi for no foldaon and go bak long living bilong iumi bifor wea fulap witim sin. Taem iumi go ahed for stragol, iumi mas helpem each other for no givap.—Acts 14:21, 22.

10. (a) Why nao hem bigfala challenge for samfala garem fasin for kontrolem seleva saed long sex? (b) Wanem nao bigfala change wea wanfala brata duim? (Lukim box long page 16.)

10 Samfala narawan garem problem for kontrolem seleva saed long sex. Jehovah God creatim olketa man witim feeling for laekem sex. Nomata olsem, samfala faendem hard for followim olketa standard bilong God saed long sex. Maet hem hard for olketa bikos olketa garem barava strongfala feeling for laekem sex. Iumi stap long world wea barava mekhae long sex and diswan savve mekem disfala feeling kamap moa strong. Diswan savve mekem hem hard for olketa Christian wea laek for stap singol—maet for lelebet taem—for servem God long wei wea olketa free and no warim marit partner. (1 Corinthians 7:32, 33, 37, 38) Bat followim toktok bilong Bible wea sei, “hem moabeta for marit winim wei for tingting evritaem for wantem sex,” maet olketa disaed for marit, and sapos olsem hem gudfala samting. Long semtaem, olketa disaed strong for marit “only insaed long Lord,” followim kaonsel from Bible. (1 Corinthians 7:9, 39) Iumi savve sure Jehovah hapi long wei wea olketa interest for followim olketa raeteous principle bilong hem. Olketa Christian brata and sista hapi tumas for kaban witim olketa tru worshiper olsem wea faithful and garem olketa hae standard saed long fasin.

11. Hao nao iumi savve helpem wanfala brata or sista wea laek for marit bat wea no faendem partner yet?

11 Waswe sapos man no savve faendem partner wea fitim? Tingim feeling bilong wanfala man wea laekem tumas for marit bat wea no savve faendem eniwan! Maet hem lukim olketa fren bilong hem marit and hapi, bat hemseleva go ahed for trae faendem partner wea fitim. Samfala wea garem problem olsem stragol tu witim fasin for nanali wea hem dirty samting. Nomata olsem, no eni Christian laek for mekem narawan wea stragol for stap klin for feel wikdaon. Nomata iumi no min for duim, iumi savve mekem narawan feel wikdaon sapos iumi no tingting firstaem bifor iumi askem kaen kwestin olsem: “Waswe, iu no marit yet?” Maet iumi no min for spoelem feeling bilong narawan, bat hem moabeta for iumi showimaot fasin for kontrolem seleva saed long toktok bilong iumi! (Psalm 39:1) Olketa singol wan bilong iumi wea stap klin fit for kasem loving praise bilong iumi. Winim wei for talem samting wea maet mekem olketa feel wikdaon, iumi savve trae hard for encouragem olketa. Olsem example, maet iumi invaetem olketa singol wan taem iumi kaikai or kaban tugeta witim smol grup bilong olketa mature Christian.

Fasin for Kontrolem Seleva Insaed Marit

12. Why nao olketa wea marit tu mas garem fasin for kontrolem seleva?

12 Marit no minim man no need for kontrolem seleva saed long sex. Olsem example, maet need bilong hasband and waef saed long sex hem barava difren from each other. Or maet samting saed long body bilong wanfala partner mekem sex hard samfala taem or no wei nao. Maet, from samting wea kasem hem bifor, hem no isi for wanfala partner for obeyim datfala komand: “Hasband mas givim samting wea waef bilong hem fit for kasem; bat waef tu mas duim sem samting long hasband bilong hem.” Long taem olsem, nara partner maet need for garem fasin for kontrolem seleva long wei wea moa big winim bifor. Bat tufala evriwan savve tingim evritaem loving advaes bilong Paul for olketa Christian wea marit: “No hol bak for sleep witim each other, bat only sapos iutufala evriwan agree for lelebet taem, mekem iufala savve garem taem for prea and savve kam tugeta moa, mekem Satan no go ahed for testim iufala from samfala taem nomoa iufala sleep witim each other.”— 1 Corinthians 7:3, 5.

13. Hao nao iumi savve helpem olketa wea stragol for showimaot fasin for kontrolem seleva?

13 Olketa hasband and waef savve hapi sapos tufala evriwan lane finis for kontrolem olketa seleva long diswan. Long semtaem, olketa shud showimaot fasin for minim olketa nara brata and sista wea stragol for showimaot fasin for kontrolem seleva saed long sex. Iumi mas no forget for prea long Jehovah for givim olketa spiritual brata bilong iumi fasin for luksavve and strong for no givap long faet bilong olketa for showimaot fasin for kontrolem seleva and for duim samting for winim eni rong feeling.—Philippians 4:6, 7.

Go Ahed for Helpem Each Other

14. Why nao iumi shud deal witim olketa Christian brata and sista bilong iumi long wei wea showimaot iumi kea and minim olketa?

14 Samfala taem, maet hem hard for iumi minim feeling bilong olketa nara Christian wea stragol for showimaot fasin for kontrolem seleva saed long samting wea maet isi for iumi. Bat pipol no semsem. For samfala, hem isi tumas for feeling kontrolem olketa; narawan, nomoa. Samfala faendem isi for kontrolem seleva, hem no wanfala problem. For olketa narawan hem moa hard. Nomata olsem, iumi mas remember hao sapos man hem stragol datwan no minim hem wanfala nogud man. Olketa Christian brata and sista bilong iumi needim iumi for kea and minim olketa. Iumi savve hapi taem iumi go ahed for showimaot mercy long olketa wea stragol for showimaot fasin for kontrolem seleva. Iumi lukim diswan from toktok bilong Jesus long Matthew 5:7.

15. Why nao toktok bilong Psalm 130:3 comfortim iumi saed long fasin for kontrolem seleva?

15 Iumi no want for judgem wanfala Christian brata or sista bilong iumi wea maet fail wantaem for showimaot Christian fasin. Hem encouragem iumi for savve hao Jehovah no just lukim datfala wantaem wea iumi fail for kontrolem seleva bat hem lukim tu planti taem wea iumi win saed long diswan, nomata olketa Christian brata and sista bilong iumi nating lukim. Hem barava comfortim iumi for tingim evritaem toktok bilong Psalm 130:3: “Sapos olketa mistek nao samting wea iu luk aotem, O Jah, O Jehovah, hu nao savve standap?”

16, 17. (a) Hao nao iumi savve followim Galatians 6:2, 5 saed long fasin for kontrolem seleva? (b) Long nextfala article bae iumi lukim wanem samting abaotem fasin for kontrolem seleva?

16 For mekem Jehovah hapi, iumi evriwan mas mekem grow fasin for kontrolem seleva and iumi savve sure olketa Christian brata bae helpem iumi. Nomata each wan long iumi mas fulfillim responsibility bilong hem, Bible encouragem iumi for helpem each other for deal witim olketa wik point. (Galatians 6:2, 5) Iumi barava tinghae long dadi or mami, partner, or fren wea stopem iumi for go long olketa ples iumi shud no go, for lukim samting iumi shud no lukim, and for duim samting wea iumi shud no duim. Olketa helpem iumi for showimaot fasin for kontrolem seleva and for strong taem iumi sei no!

17 Planti Christian maet agree witim evri samting wea iumi storyim abaotem fasin for kontrolem seleva, bat maet olketa feel olsem olketa need for kamap moabeta long disfala fasin. Olketa laek for showimaot fasin for kontrolem seleva long wei wea moa big, long wei wea olketa man wea no perfect fit for duim. Waswe, iu feel olsem tu? So, wanem nao iu savve duim for mekem grow disfala frut bilong spirit bilong God? And hao nao wei for duim olsem savve helpem iu for kasem olketa goal wea fitim Christian? Bae iumi lukim diswan long nextfala article.

Waswe, Iu Remember?

Why Nao Fasin for Kontrolem Seleva . . .

• hem samting wea olketa Christian mas mekem grow?

• hem barava hard for samfala?

• hem important tumas insaed marit?

• hem wanfala fasin wea iumi savve helpem each other for mekem grow?

[Box/Piksa long page 16]

Hem Lane for Sei No

Wanfala Jehovah’s Witness wea stap long Germany waka olsem technical communications clerk. Waka bilong hem minim hem mas luk aftarem and chekim samting olsem 30 television and radio program. Taem problem kamap wea spoelem program, hem mas lukluk gud long program hia for faendaot wanem nao problem. Hem sei: “Planti taem problem kamap taem program showim raf fasin or sex. Olketa nogud piksa hia stap long mind bilong mi for planti day and samfala taem planti week, olsem hem barava insaed brain bilong mi.” Hem talem stret hao diswan affectim hem long spiritual wei: “Hem wei bilong mi lelebet for kros kwiktaem, so olketa piksa wea showim raf fasin mekem hem hard for mi showimaot fasin for kontrolem seleva. Olketa piksa wea showim sex mekem mi garem problem witim waef bilong mi. Mi stragol evriday for no letem nogud samting hia affectim mi. For winim disfala faet, mi disaed for luk aotem difren waka, nomata for pei wea no big tumas. No longtaem go nomoa mi faendem nara waka. Mi kasem nao samting wea mi wantem.”

[Olketa Piksa long page 15]

Savve wea iumi kasem thru long wei for studyim Bible helpem iumi for showimaot fasin for kontrolem seleva

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem