Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • ie pp. 22-24
  • Wanem Nao Happen Long Soul Taem Man Dae?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Wanem Nao Happen Long Soul Taem Man Dae?
  • Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Olketa wea Dae No Savvy Long Eni Samting
  • Soul Savvy Dae
  • “Goaot” and ‘Kam Back’
  • Konfius Abaotem “Midol Taem”
  • Wanem Nao Spirit?
  • Wanem Nao Really Mining Bilong “Soul” and “Spirit”?
    Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim?
  • Samting wea Bible Talem Abaotem Soul
    Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
  • Wat Nao Soul?
    Ansa for Olketa Bible Kwestin
Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
ie pp. 22-24

Wanem Nao Happen Long Soul Taem Man Dae?

“Teaching abaotem way wea soul bilong man hem kanduit dae and bae go ahed for laef bihaen man dae and body bilong hem finis evribit hem wanfala faondeson bilong olketa Kristian philosophy and theology.”—“NEW CATHOLIC ENCYCLOPEDIA.”

1. Wanem nao New Catholic Encyclopedia talem abaotem way wea soul stap laef bihaen man dae?

BUT, sem buk on top say “idea for say soul hem laef bihaen man dae hem no samting wea showaot klia tumas insaed long Bible.” So, wanem nao Bible really teachim abaotem wanem bae happen long soul taem man dae?

Olketa wea Dae No Savvy Long Eni Samting

2, 3. Wanem nao kasem olketa wea dae finis, and wanem nao olketa scripture wea showimaot diswan?

2 Samting wea happen long man taem hem dae finis showaot klia long Ecclesiastes 9:5, 10, wea read olsem: “Olketa wea dae finis no savvy long eni samting . . . No eni work, no eni plan, no eni savvy or kleva tingting, insaed long grave.” (Moffatt) So, dae, hem way for no stap moa. Man wea raetem psalm say taem man dae, “hem go back long graon; long datfala day tingting bilong hem finis evribit.”—Psalm 146:4.

3 So olketa wea dae finis no savvy long eni samting, no duim eni samting. Taem hem talem judgment long Adam, God say: “Iu dust nomoa and iu bae go back long dust.” (Genesis 3:19) Bifor God workim hem from dust bilong graon and givim hem laef, Adam hem no stap. Taem hem dae, Adam go back long datwan. Panis bilong hem nao dae—no for go long narafala ples.

Soul Savvy Dae

4, 5. Givim samfala example from Bible wea showaot soul savvy dae.

4 Taem Adam dae, wanem nao happen long soul bilong hem? Well, tingim hao insaed long Bible datfala word “soul” hem meanim wanfala person. So taem iumi say Adam hem dae, iumi say datfala soul wea nem bilong hem Adam hem dae. Diswan maet saond different lelebet long man wea believim soul kanduit dae. But, Bible say: “Soul wea hem sin—hem nao bae dae.” (Ezekiel 18:4) Leviticus 21:1 story abaotem “wanfala soul wea dae finis” (wanfala “dead body,” Jerusalem Bible). And olketa Nazirite mas no kam klosap long “eni soul wea dae finis” (“wanfala dead body,” Lamsa).—Numbers 6:6.

5 Sem kaen toktok abaotem soul hem stap long 1 Kings 19:4. Elijah wea sorry tumas “start for ask sapos soul bilong hem savvy dae.” Long sem way, Jonah “go ahed for askim for soul bilong hem savvy dae and hem go ahed for say: ‘Hem moabeta for mi dae winim way for stap laef.’” (Jonah 4:8) And Jesus iusim toktok “for killim dae wanfala soul,” wea The Bible in Basic English meanim “for killim dae.” (Mark 3:4) So dae bilong soul hem meanim nomoa dae bilong man.

“Goaot” and ‘Kam Back’

6. Wanem nao Bible meanim taem hem say soul bilong Rachel “goaot”?

6 But waswe long dae bilong Rachel, wea happen taem hem bornim mek-tu son bilong hem? Long Genesis 35:18, iumi readim: “Taem soul bilong hem goaot (bikos hem dae) hem kolem nem bilong hem Benoni; but dadi bilong hem kolem hem Benjamin.” Waswe, disfala scripture meanim Rachel garem wanfala samting insaed long hem wea lusim hem taem hem dae? Nomoa nao. Remember, datfala word “soul” savvy meanim tu laef wea man garem. So long hia “soul” bilong Rachel hem meanim nomoa “laef” bilong hem. Dastawe narafala Bible transletem datfala toktok “soul bilong hem goaot” olsem “laef bilong hem go-go daon” (Knox), “hem breathe for lastfala taem” (Jerusalem Bible), and “laef bilong hem goaot from hem” (Bible in Basic English). No eni samting showaot wanfala different part bilong Rachel go ahed for stap laef taem hem dae.

7. Long wanem way nao soul bilong son bilong widow wea resurrect “kam back insaed long hem”?

7 Hem semsem withim resurrection bilong son bilong widow, wea stap long 1 Kings chapter 17. Long verse 22, iumi readim hao taem Elijah prea ovarem datfala young boy, “Jehovah listen long voice bilong Elijah, so soul bilong datfala pikinini kam back insaed long hem and hem laef back moa.” Long hia moa, datfala word “soul” meanim “laef.” Dastawe, New American Standard Bible say: “Laef bilong datfala pikinini kam back long hem and hem laef moa.” Yes, hem laef, no samting wea olsem shadow, wea kam back long datfala boy. Diswan hem fitim samting wea Elijah talem long mami bilong datfala boy: “Lukim, son bilong iu hem laef.”—1 Kings 17:23.

Konfius Abaotem “Midol Taem”

8. Planti wea say olketa Kristian believim wanem samting bae happen long taem bilong resurrection?

8 Planti pipol wea say olketa nao Kristian believim wanfala resurrection bae kamap long future wea olketa body bae join moa withim olketa soul wea kanduit dae. Then, olketa wea resurrect bae kasem judgment—laef for olketa wea garem gudfala laef or panis for olketa badfala pipol.

9. Wanem nao datfala word “midol taem” hem meanim, and samfala say wanem nao happen long soul long taem hia?

9 Diswan luk olsem hem simple idea. But olketa wea followim belief abaotem soul wea kanduit dae no savvy explainim wanem nao happen long soul from taem bilong dae go kasem taem bilong resurrection. Tru nao, disfala taem wea planti pipol kolem, “midol taem,” hem mekem planti different tingting kamap for planti hundred year. Samfala say long datfala taem soul hem go long purgatory, wea hem savvy kamap klin from olketa sin mekem hem savvy kamap fit for go long heven.a

10. Why nao hem no fitim Bible for say olketa soul stap long purgatory bihaen man dae, and hao nao samting wea kasem Lazarus pruvim diswan?

10 But, olsem iumi lukim finis, soul hem meanim person. Taem datfala person hem dae, soul hem dae. Dastawe, hem no savvy long eni samting bihaen hem dae. Tru nao, taem Lazarus dae, Jesus Kraest no say hem stap long purgatory, Limbo, or eni narafala “midol ples.” But, Jesus talem stret: “Lazarus hem sleep.” (John 11:11, New English Bible) Hem klia, Jesus, wea savvy long truth abaotem wanem nao happen long soul taem man dae, hem believe Lazarus hem no savvy long eni samting, hem no stap moa.

Wanem Nao Spirit?

11. Why nao datfala word “spirit” no meanim wanfala separate part bilong body wea go ahed for laef bihaen wanfala person dae?

11 Bible say taem wanfala man hem dae, “spirit bilong hem goaot, hem go back long graon.” (Psalm 146:4) Waswe, diswan meanim wanfala spirit wea separate hem really lusim body and go ahed for laef bihaen man dae? Hem kanduit olsem, bikos man for raetem psalm hem go ahed for talem: “Long datfala day tingting bilong hem finis evribit” (“evri tingting bilong hem finis,” NEB). So, wanem nao spirit, and hao nao hem ‘goaot’ from wanfala man taem hem dae?

12. Wanem nao meaning bilong Hebrew and Greek word wea olketa transletem olsem “spirit” insaed long Bible?

12 Insaed long Bible olketa word wea olketa transletem olsem “spirit” (Hebrew, ruʹach; Greek, pneuʹma) meanim “breath.” Dastawe, transleson wea R. A. Knox duim no say “spirit bilong hem goaot,” but hem iusim toktok “breath lusim body bilong hem.” (Psalm 145:4, Knox) But datfala word “spirit” meanim moa samting winim way for garem wind long body. For example, long story abaotem way wea olketa man and animal dae long taem bilong Flood, Genesis 7:​22 say: “Evri samting wea garem wind bilong paoa [or, spirit; Hebrew, ruʹach] bilong laef insaed long nose bilong hem, hem nao, evriwan wea stap long drae graon, olketa dae.” So “spirit” savvy meanim laef-paoa wea stap insaed long evri samting wea stap laef, olketa man and animal tu, and wea go ahed taem olketa breath.

13. Long wanem way nao spirit hem olsem electrik paoa?

13 Hem olsem disfala tok piksa: Electrik givim paoa long wanfala machine. Sapos electrik paoa hem stop, datfala machine no work nao. Datfala paoa no garem fasin bilong hemseleva. Long sem way, taem man hem dae, spirit bilong hem no givim paoa long olketa body cell nao. Hem no lusim body and muv go long narafala world.—Psalm 104:29.

14, 15. Hao nao spirit go back long God taem man dae?

14 So, why nao Ecclesiastes 12:7 say taem man dae, “spirit seleva go back long trufala God wea givim”? Waswe, diswan meanim datfala spirit hem really go long heven for kasem God? Nomoa nao. Remember, datfala spirit hem laef-paoa. Taem datfala laef-paoa hem finis, God nomoa fit for givim back. So, datfala spirit “go back long trufala God” long way wea eni hope for datfala person for laef long future hem depend evribit long God.

15 God nomoa savvy givim back datfala spirit, or laef-paoa, wea mekem man laef back moa. (Psalm 104:30) But waswe, hem nao samting wea God bae duim?

[Footnote]

a Olsem New Catholic Encyclopedia talem, “planti long olketa [Church] Father talemaot klia way wea olketa believe long purgatory.” Nomata olsem, disfala buk say “datfala Catholic teaching hem garem faondeson long kastom, no long olketa Holy Scripture.”

[Box lonf page 23]

Olketa Memory Bilong Laef Bifor

SAPOS no eni samting go ahed for stap laef bihaen man dae, waswe long olketa memory bilong laef bifor wea samfala say olketa garem?

Hindu savvyman Nikhilananda say ‘no eniwan savvy pruvim olketa experience bihaen long dae.’ Long wanfala tok “Models of Belief in Eternity in the Religions,” savvyman bilong religion Hans Küng say: “No eni experience​—wea planti kam from pikinini bilong olketa kantri wea believe long reincarnation​—bilong memory bilong laef bifor garem eni pruf.” Hem say moa: “Planti long [olketa wea duim research long diswan wea iusim science tu] say olketa experience hia no givim faondeson for pruvim man garem narafala laef moa long earth.”

Waswe sapos iu ting iuseleva garem olketa memory bilong laef bifor? Maet samfala samting nao mekem olketa feeling olsem kamap. Planti information wea iumi kasem savvy stap haed long wanfala part long mind bikos iumi no iusim stretawe. Taem olketa memory wea iumi forgetim kamap moa, samfala pipol tingsay diswan pruvim olketa laef bifor. Trufala samting nao iumi no garem eni pruf bilong narafala laef wea different from laef wea iumi garem distaem. Klosap evriwan wea stap laef long earth distaem no rememberim eni samting abaotem olketa laef bifor; and olketa nating tingsay maet olketa garem laef bifor.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem