Kwestin From Reader
From samting wea Revelation 20:8 talem, waswe, fitim iumi for sei Satan bae giamanim wanfala bigfala namba bilong pipol long lastfala test bilong hem?
Revelation 20:8 storyim datfala lastfala attak bilong Satan againstim pipol wea stap long earth long end bilong thousand-year rul bilong Messiah Kingdom. Taem hem story abaotem Satan, disfala verse sei: “Hem bae go aot for giamanim olketa nation hia wea stap long fofala kona bilong earth, Gog and Magog, for hipimap olketa for war. Namba bilong olketa hia hem olsem sandbis long sea.”
Nomata science win long planti wei and wakem enikaen samting, no eniwan savve long namba bilong “sandbis long sea.” Dastawe, iumi savve sei toktok hia piksarem wanfala namba wea no eniwan savve. Bat, waswe, hem minim wanfala barava bigfala namba, or hem just namba wea iumi no savve yet long hem, nomata hem big?
Insaed Bible, olketa iusim toktok “olsem sandbis long saed sea” long planti difren wei. Olsem example, long Genesis 41:49, iumi read: “Joseph go ahed for hipimap staka grain, wea staka tumas olsem sandbis long sea, gogo olketa givap for kaontem, bikos hem staka tumas nao.” Long hia olketa mekhae long wei wea hem hard for kaontem. Long sem wei, Jehovah hem sei: “Long sem wei olsem hem hard for kaontem army bilong olketa heven, and hard tu for kaontem sandbis long sea, long sem wei mi bae mekem seed bilong servant bilong mi David kamap staka.” Olsem iumi sure long wei wea hem hard for kaontem olketa star long heven and sandbis long sea, long sem wei iumi sure Jehovah bae fulfillim promis bilong hem long David.—Jeremiah 33:22.
Planti taem disfala toktok “sandbis long sea” hem minim samting wea barava staka or wea big bilong hem mekem man sapraes. Olketa Israelite long Gilgal feel wari tumas bikos long army bilong olketa Philistine hipap long Michmash, wea “olsem sandbis long saed sea.” (1 Samuel 13:5, 6; Judges 7:12) And “God hem go ahed for givim Solomon wisdom and wei for minim samting long barava bigfala wei and wanfala bigfala heart, olsem sandbis wea stap long saed sea.” (1 Kings 4:29) Nomata olketa story abaotem samting wea big and mekem man sapraes long tufala story hia, big bilong olketa garem spialaen.
“Sandbis long sea” savve piksarem tu namba wea no eniwan savve, wea maet hem no big tumas. Jehovah talem Abraham: “Mi bae barava mekem seed bilong iu kamap planti olsem olketa star long skae and olsem olketa sandbis long saed sea.” (Genesis 22:17) Taem hem talem moa disfala promis long granson bilong Abraham, Jacob, Jehovah iusim disfala toktok “dust bilong earth,” wea Jacob talem moa olsem “sandbis bilong sea.” (Genesis 28:14; 32:12) Olsem hem showaot bihaen, witim Jesus Christ, namba bilong “seed” bilong Abraham hem 144,000, wea Jesus kolem “smol flock.”—Luke 12:32; Galatians 3:16, 29; Revelation 7:4; 14:1, 3.
Wanem nao iumi lanem from olketa example hia? Disfala toktok “olsem sandbis long sea” no evritaem minim barava bigfala namba wea ova tumas; and olketa no iusim diswan evritaem for storyim samting wea big tumas. Planti taem hem stand for wanfala namba wea no eniwan savve bat wea big. Dastawe, hem fitim for bilivim hao olketa bighed pipol wea saportim Satan long datfala lastfala attak bilong hem againstim pipol bilong God bae, no staka tumas, bat namba bilong olketa fit for mekem danger kamap. Bat distaem iumi still no savve long datfala namba.