Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w05 2/1 pp. 4-7
  • Waswe, Laef Bilong Iu Hem Important?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Waswe, Laef Bilong Iu Hem Important?
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • ‘No Eniwan Long Olketa Hem Lus’
  • “Hem Kaontem Finis Evri Hair Long Hed Bilong Iufala”
  • “Samwan wea Garem Big Savve Nao Wakem”
  • “Hem Bae Sevem Poor Wan wea Singaot for Help”
  • Jehovah Kaontem “Evri Hair Long Hed Bilong Iufala”
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
  • No Eni Samting Savve Stopem Iumi for No Kasem Love Bilong God
    Kam Klos Long Jehovah
  • Why Iu MAS No Givap Long Laef
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Pablik)—2019
  • 2 God No Tingim Man Waswe Hem Tru?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
w05 2/1 pp. 4-7

Waswe, Laef Bilong Iu Hem Important?

LONG semtaem wea plande pipol dae long Europe taem World War I gohed, bigfala waka for sevem samfala pipol kamap long Antarctica. Wanfala man from England, Ernest Shackleton and olketa crew bilong hem kasem bigfala trabol taem ship bilong olketa, Endurance, hem bangam big ice wea olsem ston, and ship hia sink. Shackleton and olketa man bilong hem fit for kasem sef ples long Elephant Island, long South Atlantic Ocean. Bat nomata olsem, olketa stap yet long bigfala danger.

Shackleton luksavve wanfala wei nomoa stap for olketa sev and hem nao for kasem help from wanfala fishing station wea stap long South Georgia island. Datfala island hem 1,100 kilometer farawe and Shackleton garem nomoa wanfala boat wea hem aotem fastaem from Endurance. Long bilong disfala boat hem 7 meter. From olketa problem olsem, luk olsem no eni hope stap for olketa.

Bat, long May 10, 1916, bihaen Shackleton and samfala man bilong hem gogo for 17-fala day wea barava hard tumas, olketa kasem South Georgia. Bat from sea barava raf tumas olketa go shore long rong saed bilong island. From there, for kasem ples wea olketa gogo for hem, olketa mas wakabaot 30 kilometer long olketa maunten wea fulap witim snow and wea no garem eni road. Nomata hem no isi, hem barava kol tumas, and Shackleton and olketa fren bilong hem no garem stretfala samting for klaem witim, olketa kasem ples wea olketa gogo for hem and Shackleton fit for sevem evri man bilong hem. Why nao Shackleton barava trae hard olsem? Wanfala man for raet, Roland Huntford hem sei olsem abaotem Shackleton: “Only samting wea hem tingim hem for sevem evri man bilong hem.”

‘No Eniwan Long Olketa Hem Lus’

Wanem nao helpem olketa man bilong Shackleton for no lus hope taem olketa sisidaon tugeta and weit long ples wea hem “full long ice, wea waed kasem 30 kilometer and wea no garem eni ples for haed and no isi for eniwan savve kasem”? Olketa trustim promis bilong leader bilong olketa for sevem olketa.

Pipol distaem olsem tu olketa man wea stap long Elephant Island wea no eni hope stap for olketa. Plande pipol garem barava hard laef and trae hard tumas for stap laef. Nomata olsem, olketa barava trustim hao God bae “sevem man wea feel nogud” from hardfala laef and wari wea hem kasem. (Job 36:15) Iu savve sure hao God ting long laef bilong evriwan olsem hem important. Jehovah God wea hem nao Creator sei: ‘Singaot long mi long day bilong trabol and bae mi sevem iu.’—Psalm 50:15.

Waswe, hem hard for iu bilivim hao Creator ting long iu olsem iu important, nomata iu stap midolwan plande billion pipol long earth? Sapos olsem, ting raonem samting wea profet Isaiah raetem abaotem olketa billion billion star wea stap long staka billion galaxy insaed disfala bigfala universe wea stap raonem iumi. Iumi readim: “Luk go ap and lukim. Hu nao creatim evri samting hia? Hem nao Datwan wea tekem kam army bilong olketa and nambarem tu, and kolem evriwan long nem bilong olketa. From hem garem barava bigfala paoa for duim samting, and hem garem strongfala paoa tu, no eniwan long olketa hia hem lus.”—Isaiah 40:26.

Waswe, iu barava savve long wanem diswan hem minim? Disfala Milky Way galaxy, wea solar system bilong iumi insaed long hem, garem samting olsem 100 billion star. Haomas nara galaxy nao stap? No eniwan barava savve, bat samfala sei maet samting olsem 125 billion. Datwan minim luk olsem plande billion star nao stap! Nomata olsem, Bible sei Creator bilong universe savve long nem bilong evri star.

“Hem Kaontem Finis Evri Hair Long Hed Bilong Iufala”

Maet samwan sei: ‘Bat, for savve nomoa long nem bilong plande billion star or plande billion pipol, hem no minim God kea for pipol wanwan.’ Computer savve keepim nem bilong plande billion pipol. Bat iumi savve hao computer no garem feeling for kea long olketa hia. Bat, Bible showimaot hao Jehovah God hem no savve nomoa long nem bilong plande billion pipol, bat hem kea tu for olketa olsem man wanwan. Aposol Peter hem raet olsem: “Torowem evri wari bilong iufala long hem, bikos hem kea for iufala.”—1 Peter 5:7.

Jesus Christ hem sei: “Waswe, pipol no savve baem tufala sparrow for lelebet selen nomoa? Nomata olsem, no eniwan bae foldaon long graon and Dadi bilong iufala no savve long diswan. Bat hem kaontem finis evri hair long hed bilong iufala. So, no fraet: iufala barava important winim plande sparrow.” (Matthew 10:29-31) Lukim hao Jesus no talem hao God bae savve nomoa abaotem wanem nao happen long olketa sparrow and man. Hem sei: “Iufala barava important winim plande sparrow.” Why nao iu barava important? Bikos God wakem iu followim ‘image bilong Hem.’ Diswan minim iu fit for mekem grow and showimaot fasin and savve wea fitim olketa haefala fasin bilong God.—Genesis 1:26, 27.

“Samwan wea Garem Big Savve Nao Wakem”

No letem tingting bilong pipol wea no biliv long God for trikim iu. Olketa pipol olsem sei God nating wakem iu ‘followim image bilong Hem’ bat iu semsem nomoa olsem olketa nara animal wea laef long disfala earth, wea insaed diswan olketa sparrow.

Waswe, iu bilivim hao seknomoa iumi man stap long earth? Wanfala savveman Michael J. Behe sei: “Wei wea body hem waka wea hem barava hard for minim,” mekem datfala idea hem no stret. Pruv wea showimaot “laef hem stap long earth . . . showimaot samwan wea garem big savve nao wakem.”—Darwin’s Black Box—The Biochemical Challenge to Evolution.

Bible talem hao samwan wea garem big savve nao wakem evri samting wea laef. And hem talem hao Datwan wea garem evri big savve hia nao Jehovah God, Creator bilong universe.—Psalm 36:9; Revelation 4:11.

No letem wei wea iumi mas gohed laef long world wea fulap witim sorre and wei for safa mekem iu tingse no eni Creator bilong earth and evri samting wea laef, hem stap. Tingim tufala main samting hia. Fasfala samting, God no wakem evri nogud samting wea gohed raonem iumi. Mek-tu, Creator bilong iumi garem gudfala reason for letem diswan gohed. Olsem disfala magasin savve storyim plande taem, Jehovah God letem diskaen nogud wei for gohed for lelebet taem nomoa. Diswan hem for stretem for olowe disfala kwestin wea kamap taem olketa man rejectim wei wea God nomoa fit for rul.a—Genesis 3:1-7; Deuteronomy 32:4, 5; Ecclesiastes 7:29; 2 Peter 3:8, 9.

“Hem Bae Sevem Poor Wan wea Singaot for Help”

Nomata pipol distaem safa from olketa kasem barava hard taem, laef hem wanfala nambawan present. And iumi barava trae hard for gohed stap laef. God promisim laef long future wea difren from laef bilong Shackleton and olketa man bilong hem long Elephant Island wea stragol for stap laef nomoa. Plan bilong God nao for sevem iumi from sorre and wei for feel iusles wea iumi kasem distaem mekem iumi savve “hol strong long datfala really laef” wea hem nao fasfala plan bilong God for olketa man.—1 Timothy 6:19.

God bae duim evriting hia bikos long eye bilong hem iumi evriwan important. Hem mekem wei for Son bilong hem, Jesus Christ, for givim ransom sakrifaes wea iumi needim for kamap free from sin, wei for no perfect, and dae wea iumi kasem from fasfala parents bilong iumi, Adam and Eve. (Matthew 20:28) Jesus Christ sei: ‘God lovem world tumas dastawe hem givim only Son wea God seleva nao wakem, mekem evriwan wea showimaot faith long hem . . . bae kasem laef olowe.’—John 3:16.

Wanem nao God bae duim for olketa wea kasem nogud samting from pain and hardfala living? Bible sei olsem abaotem Son bilong hem: “Hem bae sevem poor wan wea singaot for help, and tu, man wea safa and eniwan wea no garem samwan for helpem olketa. Hem bae feel sorre for man nating and poor man, and hem bae sevem soul bilong olketa poor man. From hardfala living and raf fasin hem bae baem bak soul bilong olketa.” Why nao hem bae duim diswan? Bikos “blood bilong olketa bae spesol long eye bilong hem.”—Psalm 72:12-14.

For plande handred year olketa man kasem hevi from sin and wei for no perfect. Hem olsem olketa “krae” from bigfala pain and wei for safa. God letem diswan for gohed from hem savve bae hem fit for changem nogud samting wea happen. (Romans 8:18-22) Klosap nao Jehovah bae iusim Kingdom gavman wea Son bilong hem, Jesus Christ, nao rulim for “mekem evri samting gud bak moa.”—Acts 3:21; Matthew 6:9, 10.

Insaed diswan pipol wea safa and dae bifor, bae laef bak moa. Olketa stap sef long memory bilong God. (John 5:28, 29; Acts 24:15) Klosap bae olketa kasem laef olowe wea perfect and stap long paradaes earth wea free from pain and wei for safa. (John 10:10; Revelation 21:3-5) Long datfala taem evriwan bae barava enjoyim laef and mekem grow fasin and savve wea fitim olketa wea God ‘wakem followim image bilong Hem.’

Waswe, bae iu stap for enjoyim laef wea Jehovah promisim? Ansa long iu nao. Mifala encouragem iu for followim wanem God talem mekem iu savve kasem olketa blessing olsem. Olketa wea wakem disfala magasin bae hapi for helpem iu.

[Footnotes]

a For samfala moa information abaotem disfala point, lukim buk Savvy wea Lead Go Long Laef Olawe, chapter 8, “Why Nao God Letem Yumi for Suffer?” wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim.

[Piksa long page 4, 5]

Olketa man bilong Shackleton trustim hem bae keepim promis bilong hem for sevem olketa

[Credit Line]

© CORBIS

[Piksa long page 6]

“Iufala barava important winim plande sparrow”

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem