Duim Evri Samting wea Jehovah Talem
“Evriwan wea fraet long Jehovah and wea duim evri samting wea hem talem, olketa hapi.”—PS. 128:1.
1, 2. Hao nao iumi savve man hem fit for hapi?
EVRIWAN laek for hapi. Bat for laek hapi hem no minim iumi hapi nao.
2 Nomata olsem, man savve hapi. Psalm 128:1 hem sei: “Evriwan wea fraet long Jehovah and wea duim evri samting wea hem talem, olketa hapi.” Iumi savve hapi sapos iumi worshipim God and duim samting wea hem talem. Hao nao diswan savve affectim samting wea iumi duim and fasin bilong iumi?
Waswe, Iu Man wea Evriwan Trustim?
3. Wanem barava important wei nao iumi savve showimaot long God hao hem savve trustim iumi?
3 Olketa wea fraet long Jehovah olketa evritaem duim samting wea olketa promisim. Jehovah hem duim evri samting wea hem promisim long olketa Israelite bifor. (1 Ki. 8:56) Taem iumi dedicate long God, datwan nao hem barava important promis winim eni nara promis and wei for prea evritaem bae helpem iumi for duim disfala promis. Iumi savve prea olsem David wea raetem disfala psalm: “God, iu nao herem olketa promis bilong mi. . . . Bae mi singsing for praisem nem bilong iu for olowe. Evriday bae mi duim wanem mi promis for duim.” (Ps. 61:5, 8; Eccl. 5:4-6) Sapos iumi laekem God for fren bilong iumi, iumi mas evritaem duim samting iumi promisim.—Ps. 15:1, 4.
4. Hao nao Jephthah and gele bilong hem ting long promis wea dadi hem talem long Jehovah?
4 Long taem wea Israel garem olketa Judge, datfala man Jephthah hem promisim wanfala samting long Jehovah. Hem sei sapos Jehovah helpem hem for winim olketa bilong Ammon, bae hem givim long Jehovah olsem wanfala “sakrifaes wea olketa bonem” first wan wea kam for lukim hem taem hem kam bak. Bat first wan wea kam lukim Jephthah nao hem gele bilong hem, and hem nomoa wanfala pikinini bilong hem. From Jephthah and gele bilong hem garem faith long Jehovah tufala duim samting followim datfala promis. Nomata olketa Israelite tinghae tumas long wei for marit and for garem pikinini, gele bilong Jephthah hem willing for no marit mekem hem savve duim waka long temple bilong Jehovah.—Judg. 11:28-40.
5. Hao nao Hannah hem duim samting wea hem promis for duim?
5 Hannah hem woman wea worshipim God and duim samting wea hem promisim. Hem stap witim hasband bilong hem Elkanah, wea hem wanfala Levite, and nara waef bilong Elkanah, Peninnah. Olketa stap tugeta antap olketa maunten long Ephraim. Taem olketa savve go long tabernacle, from Peninnah garem olketa pikinini hem savve tok spoelem Hannah from hem no garem eni pikinini. Long wanfala taem wea olketa stap long tabernacle, Hannah talem promis hao sapos hem bornem wanfala boy, bae hem givim hem long Jehovah. No longtaem bihaen hem babule and hem bornem wanfala boy wea hem nemim hem Samuel. Bihaen Samuel hem finis susu, Hannah tekem hem go long Shiloh and givim hem long Jehovah “for full laef bilong hem.” (1 Sam. 1:11) Hannah hem duim nao samting wea hem promisim long Jehovah, nomata hem no savve sapos hem bae garem samfala pikinini moa or nomoa.—1 Sam. 2:20, 21.
6. Wanem nao showimaot Tychicus hem man wea pipol trustim?
6 Tychicus wea stap long first century, hem wanfala “faithful minister” wea pipol trustim. (Col. 4:7) Tychicus hem gogo witim aposol Paul long Greece go kasem Macedonia, Asia Minor, and maet hem kasem Jerusalem tu. (Acts 20:2-4) Maet hem nao “disfala brata” wea helpem Titus for tekem present for olketa Christian long Judea wea garem need. (2 Cor. 8:18, 19; 12:18) Long firstaem wea Paul hem stap long prison long Rome, hem sendem Tychicus for tekem go olketa leta for olketa Christian long Ephesus and Colossae. (Eph. 6:21, 22; Col. 4:8, 9) Long mek-tu taem wea Paul stap long prison long Rome, hem sendem Tychicus for go long Ephesus. (2 Tim. 4:12) Sapos iumi man wea pipol savve trustim, Jehovah savve iusim iumi tu for duim samfala waka.
7, 8. Hao nao iumi savve David and Jonathan barava fren gud?
7 God laekem iumi for kamap wanfala fren wea pipol savve trustim. (Prov. 17:17) Son bilong King Saul, Jonathan, hem fren bilong David. Taem Jonathan herem hao David killim dae Goliath, “Jonathan and David barava fren gud, and Jonathan barava laekem hem tumas.” (1 Sam. 18:1, 3) Taem Saul laek for killim dae David, Jonathan nao go talem David. Bihaen datwan, Jonathan go lukim David and hem talem promis for fren olowe. Nomata Saul klosap killim dae Jonathan from hem go lukim David, Jonathan go lukim David moa and tufala strongim moa wei wea tufala fren. (1 Sam. 20:24-41) Long lastfala taem wea tufala lukim each other, Jonathan strongim David “saed long God.”—1 Sam. 23:16-18.
8 Jonathan hem dae taem hem faetem olketa Philistine. (1 Sam. 31:6) David hem sorre tumas and hem singim disfala sorre singsing: “Brata bilong mi Jonathan, mi barava missim iu. Iu barava kaen tumas long mi. Hao iu lovem mi hem barava winim nao hao olketa woman lovem mi.” (2 Sam. 1:26) Tru tumas, David and Jonathan barava fren gud.
Mas “Hambol” Evritaem
9. Wanem nao Judges chapter 9 storyim wea showimaot hem important tumas for hambol?
9 For kamap fren bilong God, iumi mas “hambol.” (1 Pet. 3:8; Ps. 138:6) Judges chapter 9 hem showimaot hao hem important tumas for iumi hambol. Jotham, son bilong Gideon hem sei: “Wantaem, olketa tree markem wanfala king for rulim olketa.” Hem storyim olive tree, fig tree, and grape tree. Olketa tree hia piksarem olketa man wea no aftarem wei for rul olsem king long Israel. Bat bramble, wea hem smol tree wea garem olketa nila and wea pipol iusim for firewood nomoa, hem piksarem Abimelech. Hem praodfala king wea savve killim dae pipol and laek tumas for bossim narawan. Hem ‘rulim Israel for thrifala year’ bat seknomoa samwan killim hem dae. (Judg. 9:8-15, 22, 50-54) Dastawe hem gud tumas for man “hambol”!
10. Wanem samting nao iumi lanem from wei wea Herod no ‘talem pipol for praisem God’?
10 Long first century C.E., pipol bilong Tyre and Sidon trae for mek peace witim praodfala King Herod Agrippa wea rulim Judea. Taem Herod hem givim wanfala tok long olketa, olketa singaot olsem: “Diswan hem toktok bilong god, no wanfala man!” Herod hem no stretem tingting bilong olketa, bat hem acceptim nomoa datfala praise. “From hem nating talem olketa for praisem God,” angel bilong Jehovah mekem hem dae nao. (Acts 12:20-23) Hao sapos iumi savve tumas for tekem tok or for teachim pipol olketa truth long Bible? Sapos olsem, iumi mas praisem God, from hem nao helpem iumi for duim datwan.—1 Cor. 4:6, 7; Jas. 4:6.
Mas Strong and No Fraet
11, 12. Hao nao example bilong Enoch hem showimaot Jehovah hem helpem pipol bilong hem for strong and no fraet?
11 Sapos iumi hambol for duim olketa samting wea Jehovah talem, hem bae helpem iumi for strong and no fraet. (Deut. 31:6-8, 23) Enoch hem mek-seven man wea born kam from laen bilong Adam, and hem no fraet for duim olketa samting wea God talem. Hem no olsem wicked pipol wea stap long taem bilong hem. (Gen. 5:21-24) Jehovah strongim Enoch for talem olketa hao God bae judgem olketa from olketa duim and talem samting wea God no hapi long hem. (Readim Jude 14, 15.) Waswe, iu no fraet for talemaot hao God bae judgem pipol long future?
12 Long taem bilong Noah, Jehovah mekem Flood for finisim wicked pipol. Nomata olsem, profesi bilong Enoch savve strongim iumi tu. Klosap nao olketa angel bilong God bae finisim pipol distaem wea no duim samting wea God talem. (Rev. 16:14-16; 19:11-16) Jehovah hem herem olketa prea bilong iumi and hem helpem iumi for no fraet for talemaot hao bae hem judgem pipol, and tu, olketa gud samting wea bae kamap taem Kingdom hem rulim iumi.
13. Why nao iumi barava sure God savve helpem iumi for strong and no fraet taem iumi kasem olketa hard samting?
13 Taem iumi kasem olketa hard samting, iumi needim God for helpem iumi for strong and no fraet. Taem Esau maritim tufala Hittite woman, datwan “mekem Isaac and Rebekah [dadi and mami bilong Esau] feel nogud tumas.” Rebekah hem komplen olsem: “Mi barava heitim laef bilong mi bikos long olketa gele from laen bilong Heth. Sapos Jacob [son bilong iumi] hem maritim wanfala gele long laen bilong Heth olsem olketa woman hia, bae mi laek dae nomoa!” (Gen. 26:34, 35; 27:46) Isaac hem herem samting wea Rebekah talem and hem talem Jacob for go faendem wanfala gele wea worshipim Jehovah for hem maritim. Nomata Isaac and Rebekah hard for duim eni samting for changem wanem Esau hem duim, God helpem tufala for tingting gud, for no fraet, and for stap faithful long God. Sapos iumi needim help and iumi prea long Jehovah, bae hem helpem iumi tu.—Ps. 118:5.
14. Wanem nao wanfala smol gele from Israel duim wea showimaot hem no fraet?
14 Plande handred year bihaen datwan, wanfala smol gele from Israel hem kamap slave long haos bilong bigman bilong army long Syria. Nem bilong man hia hem Naaman and hem garem sik leprosy. From gele hia herem story abaotem olketa mirakol bilong God wea profet Elisha duim, hem no fraet for talem waef bilong Naaman: ‘Sapos masta bilong mi go long profet bilong Jehovah long Israel, bae hem healim leprosy bilong hem.’ So Naaman go long Israel, and datfala profet duim wanfala mirakol for finisim sik bilong hem. (2 Ki. 5:1-3) Datfala gele hem showim nambawan example for olketa young wan distaem for askem Jehovah for helpem olketa for no fraet for preach long olketa teacher, skulfren, and olketa narawan!
15. Wanem samting nao Obadiah no fraet for duim taem hem waka for King Ahab?
15 God savve helpem iumi for no fraet and gohed strong taem pipol spoelem iumi. Tingim Obadiah. Hem stap long taem bilong profet Elijah and hem wanfala wakman bilong King Ahab. Taem Queen Jezebel sei for olketa killim dae olketa profet bilong God, Obadiah hem haedem nao 100 profet hia. Hem “haedem fifti fifti long wanfala cave.” (1 Ki. 18:13; 19:18) Sapos pipol spoelem olketa Christian brata and sista bilong iu, waswe, bae iu no fraet for helpem olketa olsem Obadiah hem helpem olketa profet bilong Jehovah?
16, 17. Wanem nao Aristarchus and Gaius duim taem pipol spoelem tufala?
16 Iumi barava sure hao Jehovah bae helpem iumi taem pipol spoelem iumi. (Rom. 8:35-39) Tingim Aristarchus and Gaius wea waka witim Paul. Long wanfala stadium long Ephesus, wanfala bigfala sekson hipap for againstim tufala. Demetrius, wanfala man wea wakem samting from silver, hem nao hipimap datfala sekson. Hem witim samfala narawan wakem long silver olketa ples for woman god Artemis. Taem Paul preach long datfala taon, staka pipol long there herem hem and no worshipim moa olketa idol. Diswan barava spoelem nao bisnis bilong Demetrius and olketa narawan hia. Disfala big sekson pullim kam Aristarchus and Gaius insaed long datfala stadium and singaot big olsem: “Artemis bilong mifala long Ephesus nao hem Nambawan!” Maet Aristarchus and Gaius tingse tufala bae dae nao, bat bigman bilong datfala taon hem daonem kros bilong datfala big sekson.—Acts 19:23-41.
17 Sapos kaen samting olsem kasem iu, hao, bae iu laek ranawe go long difren ples nao? No eni samting showimaot Aristarchus and Gaius start fraet long datfala taem. From Aristarchus hem man bilong Thessalonica, hem savve finis hao sapos hem preachim gud nius long there, maet pipol bae spoelem hem. Long wanfala taem bifor tu, wanfala sekson for mek trabol hipap long Thessalonica taem Paul preach long there. (Acts 17:5; 20:4) From Aristarchus and Gaius duim samting wea Jehovah talem, diswan strongim tufala taem pipol spoelem olketa.
Tingim Narawan
18. Long wanem wei nao Prisca and Aquila “tingim” olketa narawan?
18 Nomata sapos pipol spoelem iumi or nomoa, iumi shud tingim evritaem olketa Christian brata and sista bilong iumi. Wanfala hasband and waef, Prisca and Aquila, “tingim” olketa narawan. (Readim Philippians 2:4.) Maet Paul hem stap long haos bilong tufala long Ephesus taem Demetrius hem hipimap datfala sekson for mek trabol wea iumi storyim finis. Maet long datfala taem Aquila and Prisca “klosap dae” from tufala helpem Paul. (Rom. 16:3, 4; 2 Cor. 1:8) Taem pipol spoelem olketa brata bilong iumi, iumi mas “olsem olketa snek wea kleva tumas.” (Matt. 10:16-18) Iumi tu mas kleva taem iumi duim waka bilong iumi mekem taem pipol wea spoelem iumi laek savve long nem bilong olketa brata bilong iumi or eni nara samting, iumi no talem olketa.
19. Wanem nao olketa gudfala samting wea Dorcas duim for pipol?
19 Olketa difren wei stap for showimaot iumi tingim narawan. Maet iumi fit for givim samting long olketa Christian brata and sista wea garem bigfala need. (Eph. 4:28; Jas. 2:14-17) Long first century, wanfala kaenfala woman wea nem bilong hem Dorcas hem stap long kongregeson long Joppa. (Readim Acts 9:36-42.) Dorcas savve “duim plande gudfala samting for narawan and givim samting for helpem olketa wea garem need.” Maet wanfala samting wea hem duim nao hem sewim kaleko for olketa poor widow woman. Taem hem dae long 36 C.E. olketa widow woman hia barava sorre fogud. God givim paoa long aposol Peter for mekem Dorcas laef bak, and bihaen datwan luk olsem Dorcas hem hapi for preach abaotem gud nius and helpem pipol go kasem end long laef bilong hem long disfala earth. Distaem, iumi hapi tumas for garem olketa Christian woman olsem wea kaen tumas!
20, 21. (a) Wanem nao iumi savve duim for showimaot iumi tingim narawan? (b) Wanem nao iu savve duim for encouragem narawan?
20 Taem iumi encouragem narawan, datwan showimaot iumi tingim olketa. (Rom. 1:11, 12) Silas wea waka witim Paul hem man wea savve encouragem narawan. Long samting olsem 49 C.E., governing body long Jerusalem disaedem sapos olketa Christian mas circumcise or nomoa. Olketa markem samfala brata for tekem go leta for olketa Christian wea storyim samting wea olketa disaedem. Silas, Judas, Barnabas, and Paul nao tekem leta long Antioch. Taem Silas and Judas kasem long there, tufala “givim plande tok for encouragem and strongim olketa brata.”—Acts 15:32.
21 Bihaen datwan, olketa putim Paul and Silas insaed long prison long Philippi. Bat taem wanfala earthquake kam, tufala aot nao. Masbi tufala hapi narawe from olketa garem chance for preach long datfala man wea lukaftarem prison, and for lukim famili bilong hem kamap olketa Christian! Bifor Silas and Paul lusim datfala taon, tufala encouragem olketa brata. (Acts 16:12, 40) Iumi savve encouragem olketa brata and sista taem iumi givim koment long meeting, tekem tok, and gogo olowe long preaching waka, olsem Paul and Silas duim. No hol bak for talem “eni toktok for encouragem” olketa brata and sista.—Acts 13:15.
Gohed for Duim Olketa Samting wea God Talem
22, 23. Wanem nao iumi savve duim for kasem gudfala samting from olketa story long Bible?
22 Iumi barava tinghae long story bilong olketa narawan wea iumi readim long Word bilong Jehovah, “God wea encouragem evriwan”! (2 Cor. 1:3, Byington) For kasem gudfala samting from olketa story hia, iumi mas followim samting iumi lanem from olketa Bible story hia long laef bilong iumi and letem holy spirit bilong God for leadim iumi.—Gal. 5:22-25.
23 Taem iumi ting raonem olketa story long Bible, diswan bae helpem iumi for garem olketa fasin wea God hapi long hem. Diswan bae helpem iumi for fren gud witim Jehovah, from hem nomoa savve givim iumi “wisdom and savve and hapi.” (Eccl. 2:26) And tu, bae God hem hapi tumas long iumi. (Prov. 27:11) Disaed strong for gohed duim olketa samting wea Jehovah talem.
Wanem Nao Ansa Bilong Iu?
• Wanem nao iu savve duim for mekem pipol trustim iu?
• Why nao iumi mas “hambol”?
• Long wanem wei nao olketa story long Bible savve helpem iumi for no fraet?
• Wanem nao iumi savve duim for showimaot iumi tingim narawan?
[Piksa long page 8]
Nomata hem no isi, Jephthah and gele bilong hem duim samting wea hem promisim long Jehovah
[Piksa long page 10]
Iufala olketa young wan, wanem nao iufala lanem from datfala smol gele from Israel?
[Piksa long page 11]
Wanem nao Dorcas duim for helpem olketa Christian wea garem need?