Waswe, Iu Lukim “God wea No Eniwan Savve Lukim”?
“Hem gohed strong bikos hem olsem hem lukim God wea no eniwan savve lukim hem.”—HEB. 11:27.
1, 2. (a) Why nao hem luk olsem laef bilong Moses stap long danger? (Lukim piksa long start bilong study.) (b) Why nao Moses no fraetem Pharaoh?
PHARAOH hem king wea garem bigfala paoa, and olketa long Egypt worshipim hem olsem wanfala god. Datfala buk When Egypt Ruled the East sei, long tingting bilong olketa long Egypt Pharaoh garem bigfala “savve and paoa” winim eni nara man long earth. From Pharaoh laekem olketa long Egypt for fraetem hem, hem werem wanfala crown wea garem image bilong cobra wea redi for attakim man. Datfala image mekem pipol luksavve king savve kwiktaem killim dae eniwan wea againstim hem. So tingim feeling bilong Moses taem Jehovah sei long hem: “Bae mi sendem iu go long Pharaoh, and iu mas tekem pipol bilong mi, olketa Israelite, go aot from Egypt.”—Ex. 3:10.
2 Moses go long Egypt and talem message bilong God long Pharaoh. Datwan mekem Pharaoh barava kros. Bihaen God panisim olketa long Egypt witim naenfala trabol, Pharaoh barava kros and warnim Moses: “No trae for kam lukim mi moa, bikos sapos iu kam lukim mi moa bae mi killim iu dae.” (Ex. 10:28) Moses lusim Pharaoh, bat bifor hem go hem talem long king firstborn son bilong hem bae dae. (Ex. 11:4-8) Then Moses talem long evri famili long Israel for killim wanfala goat or wanfala man sheepsheep and putim blood bilong hem long frame bilong door long haos bilong olketa. Man sheepsheep hem tambu animal bilong pipol long Egypt wea worshipim god Ra. (Ex. 12:5-7) Wanem nao Pharaoh bae duim? Moses nating fraetem Pharaoh. Why nao olsem? From Moses garem faith hem obeyim Jehovah. “Nomata king hem kros, hem no fraetem hem and hem gohed strong bikos hem olsem hem lukim God wea no eniwan savve lukim hem.”—Readim Hebrew 11:27, 28.
3. Olketa wanem kwestin nao bae iumi storyim abaotem faith bilong Moses?
3 Waswe, iu garem strong faith olsem iu savve “lukim God”? (Matt. 5:8) For helpem iumi garem strong faith for lukim “God wea no eniwan savve lukim,” bae iumi storyim example bilong Moses. Hao nao faith bilong hem long Jehovah helpem hem for no fraetem man? Hao nao Moses showimaot hem garem faith long olketa promis bilong God? Hao nao wei wea Moses lukim “God wea no eniwan savve lukim” strongim hem taem laef bilong hem and olketa Israelite stap long danger?
“NOMATA KING HEM KROS, HEM NO FRAETEM HEM”
4. Taem Moses go long Pharaoh, wanem nao maet olketa wea no garem faith tingim?
4 Olketa wea no garem faith maet tingse Moses no garem paoa for againstim Pharaoh. Luk olsem Pharaoh savve duim eni samting wea hem laekem long Moses. Nomata Moses tu bat askem Jehovah: “Hu nao mi, mekem mi mas go long Pharaoh and tekem olketa Israelite go aot from Egypt?” (Ex. 3:11) Samting olsem 40 year bifor, Moses hem ranawe from Egypt. Maet Moses hem ting olsem: ‘Waswe, hem wise for mi go bak long Egypt? Nogud king hem kros long mi.’
5, 6. Wanem nao helpem Moses for fraet long Jehovah, and no fraetem Pharaoh?
5 Bifor Moses go bak long Egypt, God teachim hem wanfala important principle. Moses storyim datfala principle long Bible buk Job. Hem sei: “Taem man fraet long Jehovah, hem showimaot hem wise.” (Job 28:28) For helpem Moses fraet long God and duim stret samting, Jehovah storyim hao Hem hae winim olketa man. Hem sei: “Hu nao wakem mouth bilong man, or hu nao mekem olketa man for no toktok, for earpas, for lukluk gud, or for blind? Mi, Jehovah, mi nao mi duim.”—Ex. 4:11.
6 Hao nao datwan helpem Moses? Jehovah nao sendem Moses, so hem no need for fraet. God bae helpem Moses for talem message bilong hem long Pharaoh. Diswan hem no firstaem wea laef bilong olketa wakaman bilong God stap long danger long Egypt. Maet Moses tingim hao Jehovah protectim Abraham, Joseph, and hemseleva tu from olketa nara Pharaoh wea rul bifor. Pharaoh no garem paoa for againstim Jehovah. (Gen. 12:17-19; 41:14, 39-41; Ex. 1:22–2:10) From Moses garem faith and hem lukim “God wea no eniwan savve lukim,” hem no fraet for go talemaot evri toktok wea Jehovah talem for Pharaoh.
7. Hao nao faith wea wanfala sista garem long Jehovah helpem hem?
7 Wanfala sista, wea nem bilong hem Ella tu garem faith long Jehovah wea helpem hem for no fraetem olketa man. Long 1949 datfala KGB arrestim Ella long Estonia. Olketa aotem kaleko bilong hem, and then olketa young police lukluk long hem. Ella sei: “Mi barava shame fogud. Bat, bihaen mi prea long Jehovah, mi garem peace long mind and heart.” Then olketa putim hem long wanfala smol cell, wea dark for thrifala day. Hem sei: “Olketa police singaot olsem: ‘Mifala bae mek sure no eniwan long Estonia bae savve long nem bilong Jehovah! Mifala bae sendem iu go long wanfala prison, and olketa narawan long Siberia!’ Olketa sei tu: ‘Wea nao God bilong iu, Jehovah?’” Waswe, Ella hem fraetem olketa man or hem trustim Jehovah? Taem olketa kwestinim Ella, hem no fraet for sei long olketa: “Mi ting raonem diswan finis, and mi laek stap long prison and gohed fren gud witim God, winim wei for kamap free and God no hapi long mi.” Jehovah hem real long Ella, olsem olketa man wea standap front long hem. Ella gohed faithful long Jehovah.
8, 9. (a) Wanem nao bae helpem iu for no fraetem olketa man? (b) Sapos iu kasem test for fraetem olketa man, wanem nao iu shud tingim?
8 Sapos iu garem faith long Jehovah, datwan bae helpem iu for no fraet. Sapos olketa bigman trae stopem iu for no worshipim God, maet luk olsem olketa savve duim eni samting wea olketa laek for duim long iu. Maet iu ting olsem: ‘Waswe, hem wise for mi gohed worshipim Jehovah? Nogud olketa bigman kros long mi.’ No forget: Sapos iu garem faith long God, datwan bae helpem iu for no fraetem olketa man. (Readim Proverbs 29:25.) Jehovah ask olsem: “Why nao iu fraetem man wea hem savve dae and man wea bae dae olsem green grass nomoa?”—Isa. 51:12, 13.
9 Tingim Dadi bilong iu wea garem bigfala paoa. Hem lukim evriwan wea safa bikos pipol spoelem olketa. Hem sorre long olketa and helpem olketa. (Ex. 3:7-10) Sapos iu mas explainim wanem iu bilivim long olketa bigman, Bible sei: “No wari abaotem wanem for talem, bikos bae iufala savve long wanem for talem long datfala taem.” (Matt. 10:18-20) Olketa ruler and olketa bigman no garem paoa for againstim Jehovah. Sapos iu strongim faith bilong iu distaem, datwan bae helpem iu for bilivim Jehovah hem stap and hem barava laek helpem iu.
HEM SHOWIMAOT FAITH LONG OLKETA PROMIS BILONG GOD
10. (a) Wanem nao Jehovah talem olketa Israelite for duim long month bilong Nisan long 1513 B.C.E.? (b) Why nao Moses obeyim wanem Jehovah talem?
10 Long month bilong Nisan long 1513 B.C.E., Jehovah talem Moses and Aaron for talem olketa Israelite for killim wanfala man sheepsheep or wanfala goat, and putim blood bilong hem long frame bilong door long haos bilong olketa. (Ex. 12:3-7) Nomata olketa Israelite no duim datwan bifor, aposol Paul sei olsem abaotem Moses: “From hem garem faith, hem celebratem datfala Pasova and hem putim blood long frame bilong door, mekem angel bilong God no killim dae firstborn bilong olketa.” (Heb. 11:28) Moses trustim wanem Jehovah talem, and hem showimaot faith long promis bilong Jehovah for killim dae evri firstborn son long Egypt.
11. Why nao Moses warnim olketa Israelite?
11 Luk olsem olketa son bilong Moses stap long Midian, farawe from Egypt wea “angel bilong God” bae killim dae olketa firstborn.a (Ex. 18:1-6) Nomata olsem, from Moses lovem olketa narawan, hem warnim olketa Israelite wea firstborn son bilong olketa stap long danger. Bible sei: “Moses kwiktaem kolem olketa bigman long Israel and sei long olketa: . . . ‘Killim dae Pasova animal for sakrifaesim.’”—Ex. 12:21.
12. Wanem important message nao Jehovah askem iumi for talemaot?
12 Olketa angel helpem pipol bilong Jehovah for talemaot disfala important message: “Fraet long God and givim glory long hem bikos taem bilong hem for judgem pipol hem kam finis. So worshipim God wea wakem skae and graon and sea and olketa springwata.” (Rev. 14:7) Distaem nao hem taem for talemaot datfala message. Iumi mas talem olketa neiba bilong iumi for go aot from Bigfala Babylon, mekem olketa no “kasem olketa nogud samting wea bae kasem hem.” (Rev. 18:4) Olketa “nara sheepsheep” helpem olketa anointed Christian for talem pipol for fren witim God.—John 10:16; 2 Cor. 5:20.
Sapos iu garem faith long olketa promis bilong Jehovah, datwan bae mekem iu laek for preachim gud nius (Lukim paragraf 13)
13. Wanem nao bae mekem iu gohed strong for preachim gud nius?
13 Iumi barava sure “taem bilong [God] for judgem pipol hem kam finis.” Iumi bilivim tu, preaching waka hem barava important distaem, olsem Jehovah talem. Long wanfala vision, aposol John “lukim fofala angel standap long fofala kona bilong earth. Olketa hol strong long fofala wind bilong earth.” (Rev. 7:1) Waswe, iu bilivim olketa angel hia redi nao for let go long fofala wind hia for startim datfala big trabol? Sapos iumi garem strongfala faith long datwan, bae iumi gohed strong for preachim gud nius long olketa narawan.
14. Why nao iumi laek for “warnim man wea duim nogud samting for lusim nogud wei bilong hem”?
14 Olketa tru Christian fren gud finis witim Jehovah and garem hope for laef olowe. Nomata olsem, iumi luksavve iumi garem responsibility for “warnim man wea duim nogud samting for lusim nogud wei bilong hem mekem hem savve gohed laef.” (Readim Ezekiel 3:17-19.) Bat datwan hem no only reason why iumi preach. Iumi preach bikos iumi lovem Jehovah and olketa neiba bilong iumi. Long tokpiksa wea Jesus talem abaotem wanfala man long Samaria, Jesus teachim iumi wanem iumi mas duim for showimaot love and mercy. Iumi wanwan savve tingim diswan: ‘Waswe, mi olsem datfala man long Samaria, or mi olsem datfala priest and datfala Levite? Waswe, mi evritaem willing for preach long eniwan, or mi mekem excuse for no preach long pipol?’ (Luke 10:25-37) Sapos iumi garem faith long olketa promis bilong God and lovem olketa neiba bilong iumi, bae iumi laek for duim best bilong iumi long preaching waka bifor end hem kam.
“OLKETA KATKROS LONG RED SEA”
15. Why nao olketa Israelite tingse olketa no wei nao?
15 Faith wea Moses garem long “God wea no eniwan savve lukim” helpem hem taem olketa Israelite stap long danger bihaen olketa lusim Egypt. Bible sei: “Olketa Israelite lukim olketa long Egypt aftarem olketa. Olketa Israelite fraet fogud and start for singaot long Jehovah.” (Ex. 14:10-12) Olketa Israelite shud no sapraes long datwan. Jehovah talem finis: “Mi bae mekem Pharaoh hem bighed, and bae hem ronem olketa Israelite, and mi bae kasem glory from samting wea mi duim long Pharaoh and army bilong hem. And olketa bilong Egypt bae savve mi nao Jehovah.” (Ex. 14:4) Nomata Jehovah talem datwan finis, olketa Israelite no showimaot faith. Olketa lukim nomoa Red Sea blokem olketa, olketa war chariot bilong Pharaoh wea kwiktaem kam bihaenem olketa, and Moses wea 80 year leadim olketa. Olketa tingse olketa no wei nao.
16. Hao nao faith wea Moses garem strongim hem long Red Sea?
16 Bat Moses no fraet. Why nao olsem? From Moses garem faith, hem no lukim nomoa Red Sea and army bilong Pharaoh. Hem luksavve Jehovah bae faet for olketa Israelite and ‘Jehovah bae sevem olketa.’ (Readim Exodus 14:13, 14.) Faith wea Moses garem hem strongim and encouragem pipol bilong God. Bible sei: “From olketa Israelite garem faith, olketa katkros long Red Sea olsem olketa wakabaot long drae ples nomoa, bat taem olketa bilong Egypt trae for followim olketa, olketa draon nao.” (Heb. 11:29) Bihaen datwan, olketa Israelite “start for fraet long Jehovah and garem faith long Jehovah and long wakaman bilong hem Moses.”—Ex. 14:31.
17. Wanem nao bae happen long future wea bae testim faith bilong iumi?
17 Klosap nao, bae hem luk olsem laef bilong iumi stap long danger. Long taem bilong datfala big trabol, olketa gavman long disfala world bae distroem olketa religion wea big winim organization bilong iumi. (Rev. 17:16) Long wanfala profesi, Jehovah sei, bifor Armageddon start bae hem luk olsem iumi no garem eniwan for protectim iumi. Hem sei iumi bae olsem “ples wea olketa taon no garem eni samting for protectim olketa . . . , ples wea no garem wall, olketa bar, or gate.” (Ezek. 38:10-12, 14-16) Olketa wea no garem faith long Jehovah, maet tingse iumi no wei nao. Wanem nao bae iu duim?
18. Why nao iumi no need for fraet long taem bilong datfala big trabol?
18 Iumi no need for fraet. Why nao olsem? Bikos Jehovah talem finis olketa gavman bae attakim pipol bilong hem. And hem talem tu bae hem sevem pipol bilong hem. Jehovah sei: “Long datfala day, long day wea Gog kam for attakim land bilong Israel, mi bae barava kros fogud. From mi kros fogud, bae mi toktok.” (Ezek. 38:18-23) Jehovah bae distroem evriwan wea laek spoelem pipol bilong hem. Sapos iu trustim Jehovah bae protectim iu long ‘bigfala day bilong hem,’ datwan bae helpem iu for gohed faithful and iu bae “lukim wei wea Jehovah bae sevem” iu.—Joel 2:31, 32.
19. (a) Wanem nao iumi savve talem abaotem wei wea Jehovah and Moses fren tugeta? (b) Sapos iu obeyim Jehovah long evri samting wea iu duim, wanem blessing nao bae iu kasem?
19 Sapos iumi gohed distaem for “lukim God wea no eniwan savve lukim,” datwan bae helpem iumi for redi for olketa nambawan samting wea klosap for happen. Strongim wei wea iu fren witim Jehovah long wei for study and prea evritaem. Moses fren gud witim Jehovah and Jehovah iusim hem for duim olketa nambawan samting. Dastawe Bible sei: “Jehovah savve gud long hem.” (Deut. 34:10) Moses hem wanfala nambawan profet. Sapos iu garem faith, iu tu bae fren gud witim Jehovah and bae hem olsem iu savve lukim hem. Bible sei sapos iu obeyim God long “evri samting wea iu duim, . . . hem nao bae showim iu stretfala wei for iu followim.”—Prov. 3:6.
a Luk olsem Jehovah sendem olketa angel for killim dae olketa firstborn son bilong olketa long Egypt.—Ps. 78:49-51.