Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w11 9/15 pp. 25-29
  • Waswe, Jehovah Savve Gud Long Iu?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Waswe, Jehovah Savve Gud Long Iu?
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2011
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Dadi Bilong Olketa wea Garem Faith
  • Showimaot Faith Taem Iu Weitim Jehovah for Duim Samting
  • Man wea Hambol and Man wea Praod
  • For Obeyim Jehovah, Iumi Mas Hambol
  • Jehovah Savve Gud Long Pipol Bilong Hem
  • Loyal for Stap Anda Long Paoa Bilong God
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2002
  • Olketa Bighed Againstim Jehovah
    Olketa Leson Iu Savve Lanem lo Bible
  • Jehovah Sei Abraham Hem “Fren Bilong Mi”
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2016
  • Praod Fasin Lead Go Long Shame
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2011
w11 9/15 pp. 25-29

Waswe, Jehovah Savve Gud Long Iu?

“Jehovah hem savve gud long olketa bilong hem.”​—2 TIM. 2:19.

1, 2. (a) Wanem nao Jesus tingim? (b) Olketa wanem kwestin nao iumi shud tingim?

WANFALA Pharisee askem Jesus: “Wanem law nao hem important winim olketa nara law insaed datfala Law wea God givim long Moses?” Jesus sei: “Iu mas lovem God bilong iu Jehovah long full heart bilong iu. And iu mas iusim full soul, and evri savve bilong iu for lovem hem tu.” (Matt. 22:35-37) Jesus barava lovem Jehovah and showimaot datwan long wanem hem duim. Hem tingim tu hao Jehovah ting long hem. Dastawe bifor Jesus dae, hem fit for talem hao God savve long hem olsem man wea faithful for obeyim Hem. Jesus kasem gud samting from love bilong God.​—John 15:10.

2 Staka pipol distaem sei olketa lovem God and iumi tu talem sem samting. Bat iumi mas tingim olketa important kwestin hia: ‘Wanem nao tingting bilong Jehovah abaotem mi? Waswe, Jehovah savve gud long mi? Waswe, hem ting long mi olsem mi bilong hem?’ (2 Tim. 2:19) Hem privilege for fren witim Barava Haefala God, Jehovah!

3. (a) Why nao samfala tingse hem bae hard for Jehovah sei olketa bilong hem? (b) Bat wanem nao savve helpem olketa for no ting olsem?

3 Bat samfala wea lovem Jehovah tingse hem hard for Jehovah fren witim olketa. Samfala feel iusles and tingse hem bae hard for Jehovah sei olketa bilong hem. Bat Jehovah no ting olsem! (1 Sam. 16:7) Aposol Paul talem olketa Christian: “Sapos eniwan lovem God, God hem savve gud long datfala man.” (1 Cor. 8:3) Tingim diswan: Why nao iu readim disfala magasin? Why nao iu traem best for worshipim Jehovah witim full heart, strong, soul, and evri savve bilong iu? Why nao iu dedicate and baptaes? Bible sei Jehovah savve gud long heart bilong iumi, and hem lukaotem olketa wea spesol long hem. Hem leadim olketa kam long hem. (Readim Haggai 2:7; John 6:44.) So tingim diswan, iu worshipim Jehovah bikos hem laekem iu for duim olsem. Sapos iumi gohed faithful long hem, hem bae nating lusim iumi. Long tingting bilong Jehovah, iumi spesol and hem lovem iumi tumas.​—Ps. 94:14.

4. Why nao iumi shud tinghae long wei wea Jehovah fren witim iumi?

4 From Jehovah leadim iumi kam long hem, iumi mas gohed for kasem gud samting from love bilong hem. (Readim Jude 20, 21.) Bat tingim diswan, Bible sei man savve isisi go difren or lusim God. (Heb. 2:1; 3:12, 13) Olsem example, bifor aposol Paul talem toktok long 2 Timothy 2:19, hem story abaotem Hymenaeus and Philetus. Firstaem tufala hia worshipim Jehovah bat gogo tufala lusim truth. (2 Tim. 2:16-18) Samfala long olketa kongregeson long Galatia tu lusim truth. (Gal. 4:9) Iumi shud evritaem tinghae long wei wea Jehovah fren witim iumi.

5. (a) Wanem fasin nao God tinghae long hem? (b) Olketa wanem example nao bae iumi storyim?

5 Sapos iumi laekem Jehovah for hapi long iumi, iumi need for garem olketa gudfala wei. (Ps. 15:1-5; 1 Pet. 3:4) Iumi need for hambol and garem faith. Bae iumi storyim example bilong tufala man wea Jehovah lovem bikos tufala showimaot diswan. Bae iumi storyim tu example bilong wanfala man wea praod and from datwan Jehovah les long hem. Iumi savve lanem important samting from olketa hia.

Dadi Bilong Olketa wea Garem Faith

6. (a) From Abraham bilivim olketa promis bilong Jehovah bae kamap tru, wanem nao hem duim? (b) Jehovah ting hao long Abraham?

6 Abraham “showimaot faith long Jehovah.” Bible sei hem “dadi bilong evriwan wea garem faith.” (Gen. 15:6; Rom. 4:11) From Abraham garem faith, hem willing for lusim hom bilong hem, olketa fren, and olketa material samting for go long kantri wea farawe. (Gen. 12:1-4; Heb. 11:8-10) Nomata staka year bihaen, Abraham gohed for garem strongfala faith. Hem showimaot datwan taem God askem hem for sakrifaesim Isaac. Abraham willing for duim datwan. (Heb. 11:17-19) Hem bilivim olketa promis bilong Jehovah bae kamap tru, and from datwan God ting long hem olsem hem spesol. Jehovah savve gud long Abraham. (Readim Genesis 18:19.) Hem lovem Abraham and ting long hem olsem fren bilong hem.​—Jas. 2:22, 23.

7. (a) Wanem nao tingting bilong Abraham abaotem olketa promis bilong God? (b) Wanem nao hem duim wea showimaot hem garem faith?

7 Jehovah promisim Abraham olketa wea born from laen bilong hem bae “winim olketa enemy” and kamap staka “olsem olketa sandbis long saedsea.” (Gen. 22:17, 18) Nomata olketa promis hia no kamap tru taem Abraham laef, hem garem strongfala faith long Jehovah. Hem savve olketa promis bilong Jehovah bae kamap tru. Samting wea hem duim showimaot hem bilivim datwan. (Readim Hebrews 11:13.) Waswe, Jehovah savve long iumi olsem man wea garem faith olsem Abraham?

Showimaot Faith Taem Iu Weitim Jehovah for Duim Samting

8. Wanem nao samfala samting wea pipol laekem?

8 Maet iumi laekem samfala samting for kamap tru. Maet iumi laekem tumas for marit, garem pikinini, or garem gudfala health. Hem no rong for laekem olketa samting hia, bat maet staka long iumi no kasem wanem iumi laekem. Sapos olsem, wanem nao bae iumi duim? Samting wea iumi duim bae showimaot sapos iumi garem strongfala faith or nomoa.

9, 10. (a) Wanem nao samfala duim for kasem samting wea olketa laekem? (b) Wanem nao tingting bilong iu abaotem wei wea olketa promis bilong God kamap tru?

9 Hem no wise for duim samting wea God no hapi long hem bikos iumi laek kasem wanem iumi laekem. Datwan savve spoelem wei wea iumi fren witim Jehovah. Olsem example, samfala wea garem health problem acceptim treatment wea againstim olketa Bible principle. Olketa narawan acceptim waka wea mekem olketa for no stap witim famili or for no go long olketa meeting. Samfala frenim boy or gele wea no worshipim Jehovah. Sapos wanfala Christian duim olsem, waswe, hem showimaot hem laekem Jehovah for hapi long hem? Tingim sapos Abraham duim wanem hemseleva laekem and no weitim olketa promis bilong God for kamap tru. Hao nao Jehovah bae ting long datwan? Waswe sapos Abraham laek followim tingting bilong hemseleva nomoa and laek garem living olsem bifor? Waswe sapos hem trae for garem bignem winim wei for weitim Jehovah for duim samting? (Markem witim Genesis 11:4.) Waswe, bae Jehovah gohed for ting long Abraham olsem fren bilong hem?

10 Wanem nao samfala samting wea iu laek tumas for kasem? Waswe, iu garem strongfala faith and willing for weitim Jehovah for givim datwan long iu? Jehovah promis for givim evri samting wea iumi laekem. (Ps. 145:16) Samfala promis bilong Jehovah maet no kamap kwiktaem olsem hao iumi tingim. Bat sapos iumi gohed for garem strongfala faith olsem Abraham, Jehovah bae no forgetim iumi. Hem bae givim gud samting long iumi.​—Heb. 11:6.

Man wea Hambol and Man wea Praod

11. Wanem nao maet samfala privilege wea Korah kasem and datwan showimaot wanem?

11 Tingim example bilong Moses and Korah abaotem wei for respectim samting wea Jehovah disaedem and arrangement bilong hem. Wanem tufala duim hem barava difren and datwan affectim wei wea Jehovah ting long tufala. Korah hem wanfala Kohathite Levite. Luk olsem hem stap taem Jehovah duim mirakol for olketa Israelite katkros long Red Sea. Maet hem sapotim judgment bilong Jehovah againstim olketa Israelite wea no obey taem olketa stap long Maunt Sinai. And maet hem help tu for karem ark bilong agreement. (Ex. 32:26-29; Num. 3:30, 31) Luk olsem staka Israelite respectim Korah bikos hem faithful long Jehovah for plande year finis.

12. From Korah praod hao nao datwan affectim wei wea hem fren witim God? Lukim piksa long page 28.

12 Taem olketa Israelite gogo for Promis Land, Korah tingse wei wea Jehovah leadim olketa hem no stret, so hem laek for changem samfala samting. Gogo 250 Israelite saedem Korah. Olketa tingse Jehovah hapi long wanem olketa duim. Olketa sei long Moses: “Iufala tumas nao, bikos evriwan wea hipap hia olketa holy and Jehovah stap midolwan long olketa.” (Num. 16:1-3) Wanem olketa talem and duim showimaot olketa praod tumas and olketa tingse wei wea olketa duim samting nao stret. Moses talem olketa: “Jehovah bae showimaot klia hu nao olketa bilong hem.” (Readim Numbers 16:5.) Long end bilong next day, Korah and olketa wea saedem hem olketa dae.​—Num. 16:31-35.

13, 14. Wanem nao Moses duim wea showimaot hem hambol?

13 Moses barava difren from Korah. Hem “hambol winim evri nara man wea stap long earth.” (Num. 12:3) Moses showimaot hem hambol bikos hem duim evri samting wea Jehovah talem. (Ex. 7:6; 40:16) No enitaem Bible sei Moses les for followim wei wea Jehovah duim samting or kros bikos hem mas followim wanem Jehovah talem. Olsem example, Jehovah talem Moses hao for wakem tabernacle. Hem talem kala long kaleko wea olketa Israelite mas iusim and haomas ring nao olketa mas mekem for wakem datfala tent. (Ex. 26:1-6) Sapos wanfala overseer long organization bilong God givim waka long iu bat hem talem iu staka samting abaotem hao for duim datwan, maet datwan mekem iu feel nogud. Bat Jehovah hem perfect overseer. Hem givim waka long pipol wea worshipim hem and trustim olketa bae duim gud datfala waka. Taem hem talem olketa hao for duim datfala waka, hem garem gudfala reason for duim datwan. Moses no kros long Jehovah or tingse Jehovah no respectim hem taem hem talem hem hao for wakem tabernacle. Moses no tingse Jehovah hem strict tumas. Hem talem olketa Israelite for duim evri samting wea Jehovah talem. (Ex. 39:32) Moses barava hambol! Hem luksavve datfala waka hem bilong Jehovah and Jehovah iusim hem for duim datwan.

14 Moses hambol nomata samfala samting mekem hem feel nogud. Olsem example, taem olketa Israelite komplen from olketa no garem wata, Moses barava kros long olketa and hem duim samting wea no givim praise long Jehovah. From datwan, Jehovah no letem hem for leadim olketa Israelite go insaed Promis Land. (Num. 20:2-12) For staka year Moses and Aaron herem olketa Israelite komplen. Bat taem Moses duim datfala mistek, hem no savve go insaed Promis Land nao! Wanem nao Moses duim? Nomata hem feel nogud, hem hambol and acceptim wanem Jehovah disaedem. Hem savve Jehovah hem God wea raeteous and evritaem duim stret samting. (Deut. 3:25-27; 32:4) Taem iu tingim Moses, waswe, iu ting long hem olsem man wea Jehovah savve gud long hem?​—Readim Exodus 33:12, 13.

For Obeyim Jehovah, Iumi Mas Hambol

15. Wanem nao iumi savve lanem from wei wea Korah hem praod?

15 Jehovah bae hapi long iumi sapos iumi acceptim olketa change wea kamap long organization and respectim olketa wea hem iusim for leadim waka long kongregeson. Korah and olketa wea saedem hem no fren witim God bikos olketa trustim olketa seleva, praod, and no garem faith. Korah tingse Moses nao disaedem olketa samting, bat hem forgetim hao Jehovah nao leadim olketa Israelite. Korah no faithful for followim olketa wea God iusim. Hem bae wise sapos Korah weitim Jehovah for helpem hem minim samting or weitim Jehovah for changem samfala samting sapos hem need for duim datwan. Samting wea Korah duim mekem iumi for no tingim wei wea hem faithful for staka year bat for tingim nomoa wei wea hem praod and no obeyim Jehovah.

16. Hao nao example bilong Moses for hambol helpem iumi?

16 Samting wea happen long Korah hem warning for olketa elder and narawan long kongregeson. Iumi mas hambol and weitim Jehovah for duim samting and obeyim olketa wea Jehovah iusim for leadim kongregeson. Waswe, iumi hambol olsem Moses? Waswe, iumi respectim olketa wea Jehovah iusim for leadim kongregeson and followim wanem olketa talem? Waswe, iumi kontrolem feeling bilong iumi taem iumi feel nogud? Sapos iumi duim olsem, Jehovah bae hapi long iumi. Iumi bae spesol long Jehovah taem iumi hambol and obeyim hem.

Jehovah Savve Gud Long Pipol Bilong Hem

17, 18. Wanem nao savve helpem iumi for gohed duim samting wea Jehovah hapi long hem?

17 Hem gud for iumi tingim example bilong olketa wea Jehovah lovem and wea hem fren gud witim. Abraham and Moses no perfect and kasem olketa problem olsem iumi. Nomata olsem, Jehovah ting long tufala olsem tufala bilong hem. Bat example bilong Korah showimaot iumi savve lusim Jehovah tu and no gohed fren witim hem. So tingim diswan: ‘Wanem nao tingting bilong Jehovah abaotem mi? Wanem nao mi savve lanem from olketa example hia?’

18 Jehovah ting long pipol wea faithful olsem olketa bilong hem. Datwan barava strongim iumi. So gohed for showimaot faith and hambol. Datwan bae mekem God lovem iu tumas. Hem privilege for Jehovah ting long iumi olsem fren bilong hem. Evriwan wea Jehovah hapi long olketa bae kasem gud samting distaem and long future.​—Ps. 37:18.

Waswe, Iu Tingim Yet?

• Wanem nao hem minim for Jehovah savve gud long iumi?

• Hao nao iumi savve showimaot iumi garem faith olsem Abraham?

• Wanem nao iumi lanem from example bilong Korah and Moses?

[Piksa long page 26]

Waswe, iu bilivim olketa promis bilong Jehovah bae kamap tru olsem Abraham?

[Piksa long page 28]

Korah no hambol and no willing for followim hao Jehovah leadim olketa Israelite

[Piksa long page 29]

Waswe, Jehovah savve long iu olsem man wea hambol and obey?

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem