Den verkliga innebörden i 1914

PÅ SIDAN 4 sägs det: ”Denna tidskrift bygger upp tillförsikt till Skaparens löfte om att en fridfull och trygg ny värld skall införas innan den generation som såg händelserna år 1914 är borta.”

Många av våra läsare har säkert förvånats över ett sådant uttalande. Ändå publicerade tidskriften Vakttornet (då känd som Zion’s Watch Tower and Herald of Christ’s Presence) i december 1879 — omkring 35 år före 1914 — bibliska argument som bevisade att 1914 skulle bli ett betydelsefullt år. Men redan dessförinnan — i mitten av 1800-talet — hade andra bibelforskare antytt att 1914 kunde vara ett markerat år i Bibelns profetior.a

En profetia har beskrivits som historia skriven på förhand. Denna egenskap hos Bibeln bevisar dess övernaturliga ursprung. Men förutom att Bibeln förutsäger vissa framtida händelser, anger den ibland även den tid som skall förflyta till dess något kommer att inträffa. En del av dessa speciella profetior avser endast några dagar, andra några år, åter andra århundraden.

Daniel, som profeterade om tiden för Messias’ första framträdande, uppenbarade också när Messias skulle återvända för sin närvaro vid vad som kallas ”ändens tid”. (Daniel 8:17, 19; 9:24—27) Denna profetia sträcker sig över en lång tidsperiod — inte bara över några hundra år, utan över mer än två millennier — 2.520 år! I Lukas 21:24 kallar Jesus perioden för ”nationernas fastställda tider”.b

1914 inleder en tid av nöd

Uppfyllelsen av Bibelns profetior visar att vi har levt i ändens tid sedan år 1914. Jesus beskriver den tiden som ”början till nödens våndor”. (Matteus 24:8) I Uppenbarelseboken 12:12 läser vi: ”Ve jorden och havet, eftersom Djävulen har kommit ner till er i stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist.” Detta förklarar varför världen varit så tumultartad sedan 1914.

Denna yttersta tid skulle emellertid sträcka sig över en relativt kort period — en generation. (Lukas 21:31, 32) Det faktum att vi nu nått fram till 80 år från den tiden visar att vi snart kan vänta den befrielse som Guds kungarike kan skänka. Det innebär att vi kommer att få se ”den ringaste av människorna” — Jesus Kristus — ta full kontroll över ”mänsklighetens kungarike” och införa en fridfull och rättvis ny värld. — Daniel 4:17.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 11]

Uttalanden om 1914 och tiden därefter

”Det är tänkbart att kärnvapnen var en varnande gåva efter två till synes ofrånkomliga världskrig och att de besparade oss en tredje sammanstötning mellan stora länder och införde den längsta perioden av allmän fred sedan den viktorianska tiden. ... Vad hade gått på sned med mänskligheten? Varför hade 1800-talets löften svikits? Varför hade 1900-talet blivit en fasans eller, enligt somligas mening, ondskans epok?” — Paul Johnson: Moderna tider — Tjugotal till åttiotal.

”Av alla krampaktiga förändringar i det europeiska samhällssystemet åstadkom första världskriget, och den följande fredsuppgörelsen, den skarpaste brytningen med det flydda, ekonomiskt, socialt och inte minst politiskt. ... Den glanstid som förut fanns, med fritt verksamma och produktiva system, gick upp i rök i den katastrof som kriget innebar. Europa måste nu kämpa med ekonomisk utmattning och universell skakning av ekonomin. ... Skadan var så stor att den europeiska ekonomin inte hann återhämta sig från stagnation och instabilitet innan nästa världskrig bröt ut.” — Bernadotte E. Schmitt och Harold C. Vedeler: The World in the Crucible 1914-1919.

”I det andra världskriget skulle varje band människor emellan komma att brista. Tyskarna under det hitlerska väldet, vilket de själva underkastade sig, begick brott som i fråga om omfattning och ondska saknar motstycke även i mänsklighetens mörkaste syndaregister. Den systematiska massakern av sex eller sju miljoner män, kvinnor och barn i de tyska utrotningslägren överträffar i hemskhet Djingis Khans summariska slaktningar och reducerar dem till dvärgproportioner. I kriget i öster utplånade både tyskarna och ryssarna avsiktligt och planmässigt hela befolkningsgrupper. ... Nu har vi äntligen gjort sorti från en scen av materiell ödeläggelse och moralisk förvildning som överträffar allt vad den makabraste fantasi kan föreställa sig från förflutna århundraden.” — Winston S. Churchill: Andra Världskriget, band 1, Stormmolnen hopas.

”Nu tillerkänns människor av alla klasser, nationer och raser mänskliga rättigheter, men samtidigt har vi sjunkit så djupt när det gäller klasskamp, nationalism och rasism att det kanske saknar motstycke i historien. Dessa osunda lidelser tar sig uttryck i kallblodiga, metodiskt planerade grymheter; och två oförenliga sinnesinställningar och normer för uppförandet kan i dag ses, sida vid sida, inte bara i samma värld, utan ibland i samma land och till och med hos samma människa.” — Arnold Toynbee: Civilization on Trial.

”1800-talet — med dess, i stort sett, ordningsfullhet, självförtroende och tillit till mänskligt framåtskridande — dröjde sig kvar likt en vålnad som stannar över sin bestämda tid, till augusti 1914, då de större europeiska makterna drabbades av ett kollektivt utbrott av sinnesförvirring, som direkt ledde till att miljoner av en generations bästa unga män sanslöst slaktades. Fyra och ett halvt år senare, när världen försökte samla ihop spillrorna efter det Stora Krigets oerhörda förstörelse, blev det tydligt för många (dock inte alla) samtida iakttagare, att de sista kvarvarande resterna av den gamla ordningen hade sopats bort och att mänskligheten hade trätt in i en ny era, som var avsevärt mindre förnuftig och mindre förlåtande när det gäller mänsklig ofullkomlighet. De som hade förväntat att freden skulle bana väg för en bättre värld fann sina förhoppningar svikna år 1919.” — Förordet till 1919—The Year Our World Began, av William K. Klingaman.

[Bild på sidan 10]

Bayerska alperna