Louis Pasteur — Vad hans arbete uppenbarade

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I FRANKRIKE

KAN liv uppstå spontant genom uralstring eller självalstring? På 1800-talet var det en del vetenskapsmän som trodde det. De ansåg att liv kunde uppstå av sig självt ur livlös materia, utan ingripande från en skapare.

Men en vårkväll i april 1864 hörde en åhörarskara som var samlad i en möteslokal i Sorbonneuniversitetet i Paris något annat. I ett mästerligt framförande inför en nämnd av vetenskapsmän motbevisade Louis Pasteur framgångsrikt, punkt för punkt, teorin om uralstring.

Det här framträdandet och senare upptäckter gjorde honom till ”en av världens största vetenskapsmän”, som The World Book Encyclopedia uttrycker det. Men varför gjorde den här mannen ett sådant intryck på sina samtida, och hur blev han känd över hela världen? På vilket sätt drar vi nu nytta av hans upptäckter?

Tidig forskning

Louis Pasteur föddes 1822 i den lilla staden Dôle i östra Frankrike. Hans far, som var garvare, hade stora planer för sonen. Trots att Louis hade fallenhet för konst och hade konstnärlig förmåga, började han med naturvetenskapliga studier. Han avlade sin doktorsexamen i naturvetenskap vid 25 års ålder.

Hans tidiga forskning hade med vinsyra att göra, en förening som finns i bottensatsen i vintunnor. Resultatet av den forskningen användes av andra forskare några år senare för att lägga grunden till modern organisk kemi. Pasteur gick därefter över till att studera jäsningsämnen.

Man kände till jäsningsämnen, till exempel jäst, innan Pasteur började sin forskning. Men man trodde att de var ett resultat av jäsningen. Pasteur bevisade emellertid att dessa jäsningsämnen inte var ett resultat av jäsningen, utan att de i stället orsakade den. Han visade att varje slag av jäsningsämne åstadkom ett speciellt slag av jäsningsprocess. Den avhandling som han publicerade om detta år 1857 betraktas i dag som ”mikrobiologins ursprung”.

Från och med då skedde hans arbete och upptäckter i allt snabbare takt. På grund av hans goda rykte tog vinägerproducenterna i Orléans kontakt med honom för att han skulle lösa deras många tekniska problem. Pasteur visade att det ämne som orsakade att vin förvandlades till vinäger var något som vi i dag kallar en mikroorganism, och den fanns på ytan av vätskan. Vid slutet av sin forskning presenterade han inför stadens vinägerproducenter och dignitärer sin berömda ”Lektion om vinäger”.

Pastörisering

Pasteurs forskning om jäsningsprocessen gjorde det möjligt för honom att dra slutsatsen att flertalet problem med föroreningar vid livsmedelshantering orsakades av mikroorganismer. Mikroorganismer fanns i luften eller i otillräckligt ursköljda behållare. Pasteur menade att man genom förbättrad hygien kunde förhindra att livsmedel förstördes av bakterieangrepp och att man, genom att låta en vätska hålla en temperatur på mellan 50 och 60 grader Celsius under några minuter, kunde förhindra att den förstördes. Den här metoden användes först på vin för att förhindra onormal jäsning. Största delen av mikroorganismerna dödades utan att det blev någon större förändring av smak eller bouquet.

Denna process, kallad pastörisering, som Pasteur patenterade, revolutionerade livsmedelsnäringen. Nu för tiden används inte längre den här tekniken när det gäller vin, men den är fortfarande aktuell för många produkter, till exempel mjölk och fruktjuice. Andra metoder, till exempel sterilisering vid en mycket högre temperatur, kan också användas.

En annan stor näringsgren som fick nytta av Pasteurs forskning var bryggerinäringen. Vid den tiden hade fransmännen många tillverkningsproblem och hård konkurrens från Tyskland. Pasteur gav sig i kast med uppgiften och gav många råd till bryggarna. Han föreslog att de skulle ägna uppmärksamhet åt bryggerivörtens renhet och den allmänna renheten i den omgivande luften. Framgången kom omgående, och därefter fick han många patent.

Liv kommer från liv

Alltsedan antiken har man fört fram de mest fantasifulla idéer för att förklara fenomenet med att det finns insekter, maskar och andra djur i förruttnad materia. På 1600-talet skröt till exempel en kemist i Belgien med att han hade frambringat möss genom att stoppa en smutsig blus i en kruka med vete!

På Pasteurs tid var debatten i de vetenskapliga kretsarna häftig. Det var en verklig utmaning att konfronteras med dem som förespråkade uralstring. Men som ett resultat av vad Pasteur hade lärt sig i sin forskning om jäsningsprocessen var han säker på sin sak. Han företog därför experiment för att en gång för alla få slut på föreställningen om uralstring.

Ett av hans mest berömda experiment är det då han använde sig av svanhalskolvar. En näringsvätska i en öppen kolv som får stå ute i luften blir snabbt förorenad av bakterier. Men om vätskan förvarades i en kolv som avslutades i form av en svanhals, förblev samma näringsvätska fri från bakterier. Varför blir det så?

Pasteurs förklaring var enkel: När bakterierna i luften passerar genom svanhalsen avsätts de på glasytan, så att luften är steril när den når vätskan. De bakterier som uppstår i en öppen kolv alstras inte av sig själva genom näringsvätskan, utan de överförs via luften.

För att påvisa betydelsen av luft som en transportör av mikroorganismer tog sig Pasteur upp till Mer de Glace, en glaciär i Franska alperna. På en höjd av 1.800 meter över havet öppnade han sina tillslutna kolvar och exponerade dem för luften. Av 20 kolvar var det endast en som blev förorenad. Han begav sig sedan till foten av Jurabergen och gjorde om samma experiment. Här, på mycket lägre höjd, blev åtta kolvar förorenade. Han bevisade således att det var mindre risk för förorening på högre höjd, och det berodde på att luften var renare.

Genom sådana experiment påvisade Pasteur på ett övertygande sätt att liv kommer enbart från redan existerande liv. Det bildas aldrig spontant, dvs. av sig självt.

Kampen mot infektionssjukdomar

Eftersom jäsning kräver närvaro av mikroorganismer, resonerade Pasteur att det måste vara på samma sätt med smittsamma sjukdomar. Hans undersökningar av sjukdom hos silkesmasken, ett allvarligt ekonomiskt problem för silkeproducenterna i södra Frankrike, visade att han hade rätt. Inom några år upptäckte han orsaken till två sjukdomar och föreslog noggranna metoder för att avskilja friska silkesmaskar, vilket skulle förhindra epidemier.

När Pasteur undersökte hönskolera, lade han märke till att bakterier från en odling som bara var några månader gammal inte gjorde kycklingarna sjuka, utan i stället skyddade dem mot sjukdomen. Han upptäckte i själva verket att han kunde immunisera kycklingarna med en försvagad form av smittämnet.

Pasteur var inte den förste som använde sig av vaccination. Engelsmannen Edward Jenner hade använt sig av det före honom. Men Pasteur var först med att använda det verkliga smittämnet i försvagad form i stället för att använda en närbesläktad mikroorganism. Han var också framgångsrik med vaccination mot mjältbrand, en infektionssjukdom hos sådana jämnvarma djur som kor och får.

Därefter gick han vidare till att utkämpa sin sista och mest berömda kamp — mot rabies. Då Pasteur konfronterades med rabies, handskades han med en värld som skilde sig mycket från bakteriernas, även om han inte insåg det. Han handskades nu med virus — en värld som han inte kunde se med ett mikroskop.

Den 6 juli 1885 kom en mor med sin nioårige son till Pasteurs laboratorium. Barnet hade nyligen blivit bitet av en rabiessmittad hund. Trots moderns vädjan var Pasteur ovillig att hjälpa pojken. Pasteur var inte läkare, och han riskerade att bli anklagad för olagligt utövande av läkekonst. Han hade dessutom ännu inte prövat metoden på en människa. Trots det bad han sin medarbetare, dr Grancher, att vaccinera den unge pojken. Han gjorde det, och resultatet blev bra. Av 350 människor som behandlades på mindre än ett år var det bara en — vilken kom för sent — som inte överlevde.

Under tiden tänkte Pasteur på sjukhushygienen. Barnsängsfeber var dödsorsaken för ett stort antal kvinnor varje år vid förlossningssjukhuset i Paris. Pasteur föreslog aseptiska metoder och sträng hygien — speciellt beträffande händerna. Undersökningar som den engelske kirurgen Joseph Lister och andra gjorde senare bevisade riktigheten av de slutsatser Pasteur hade kommit till.

Värdefullt arbete

År 1895 dog Pasteur. Men hans arbete var värdefullt, och än i dag drar vi nytta av dess olika sidor. Det är anledningen till att han har kallats ”mänsklighetens välgörare”. Hans namn sätts fortfarande i samband med vacciner och metoder som han allmänt är erkänd som uppfinnare av.

Pasteurinstitutet, ett institut för behandling av rabies grundat i Paris under Pasteurs tid, är i dag ett högt aktat centrum för forskning kring infektionssjukdomar. Det är särskilt känt för arbetet med vacciner och mediciner — och det gäller i ännu högre grad sedan 1983 då en grupp forskare, under ledning av professor Luc Montagnier, för första gången lyckades isolera aidsvirus.

Debatten om uralstring, som Pasteur var inblandad i och gick segrande ur, var inte bara vetenskapligt käbbel. Det var mer än en intressant sak som några få vetenskapsmän eller intellektuella diskuterade sinsemellan. Det hade mycket större betydelse — det inbegrep bevis som hade att göra med Guds existens.

François Dagognet, en fransk filosof som specialiserat sig på vetenskap, konstaterade att Pasteurs ”motståndare, både filosofer av den materialistiska skolan och ateister, trodde att de kunde bevisa att en encellig organism kunde uppstå av de molekyler som uppträder i samband med olika förruttnelseprocesser. Detta tillät dem att plocka bort Gud som Skaparen. Men enligt Pasteur fanns det ingen möjlig övergång från död till liv.”

Alla bevis som kommer från experiment, historia, biologi, arkeologi och antropologi fortsätter att visa det som Pasteur påvisade — att liv kan komma enbart från redan existerande liv och inte från livlös materia. Alla bevis visar också tydligt att liv fortplantas ”enligt dess art”, som Bibelns skildring i Första Moseboken visar. Avkomman är alltid av samma ”art”, eller slag, som föräldrarna. — 1 Moseboken 1:11, 12, 20–25.

Medvetet eller omedvetet tillhandahöll Louis Pasteur genom sitt arbete kraftfulla bevis och vittnesbörd mot evolutionsteorin och för den absoluta nödvändigheten av en skapare för att liv skall ha uppstått på jorden. Hans arbete återspeglade vad den ödmjuke psalmisten erkände: ”Vet att Jehova är Gud. Det är han som har gjort oss och inte vi själva.” — Psalm 100:3.

[Bilder på sidan 25]

Apparaten här ovan användes för att pastörisera vin, dvs. döda oönskade mikroorganismer; den är inramad i teckningen här nedan

[Bild på sidan 26]

Pasteurs experiment motbevisade teorin om uralstring

[Bildkälla på sidan 24]

Alla foton på sidorna 24–26: © Institut Pasteur