Frågelådan
◼ Är du förberedd med tanke på en akutsituation?
I vår moderna tid leder ”tid och oförutsedd händelse” ofta till medicinska akutsituationer, som ibland inbegriper påtryckningar att ta emot blodtransfusion. (Pred. 9:11) För att vi skall kunna vara beredda på sådana eventualiteter har Jehova sörjt för hjälp på många sätt genom sin organisation, men han förväntar av oss att vi gör vår del. Här följer en minneslista som kan vara till hjälp.
• Bär alltid på dig ett aktuellt kort ”Medicinskt dokument/Ansvarsbefrielse”.
• Försäkra dig om att dina barn bär ett aktuellt ”Identitetskort”.
• Gå på nytt igenom bilagan till Tjänsten för Guds rike för september 1992 och repetera hur du kan resonera med läkare och myndighetspersoner om den behandling som skall ges ditt barn.
• Gå på nytt igenom artiklar om blodbeståndsdelar och alternativ till blodtransfusion. (Följande artiklar rekommenderas: Vakttornet för 1 oktober 1994, sidan 31; 1 juni 1990, sidorna 30, 31; 1 mars 1989, sidorna 30, 31; Vakna! för 8 december 1994, sidorna 23–27; 8 augusti 1993, sidorna 22–25; 22 november 1991, sidan 10; bilagorna till Tjänsten för Guds rike för september 1992 och januari 1991. Förvara dessa i en mapp så att du lätt kan ta fram dem.)
• Fatta beslut i enlighet med ditt samvete angående om du kan tillåta användning av maskiner som låter blodet cirkulera utanför kroppen och likaså om du kan acceptera produkter som innehåller blodfraktioner.
• Innan du åker till sjukhuset bör du, om det alls är möjligt, meddela de äldste så att de kan ge dig stöd och så att de, om du så önskar, också kan kontakta sjukhuskommittén. Det rekommenderas att denna kontakt om möjligt tas i ett tidigt skede. Om det gäller ett barn, be då de äldste att omedelbart kontakta sjukhuskommittén eller avdelningen för sjukhusinformation vid Betel i Arboga.
Gör klart att du vägrar att ta emot blod: Rapporter visar att somliga bröder och systrar väntar till sista minuten innan de berättar för behandlande läkare att de inte vill ha blod. Detta är inte rätt gentemot sjukhuspersonalen, och det utsätter dig för risken att trots allt få blodtransfusion. Om läkarna känner till din övertygelse, och dina önskningar understöds av undertecknade dokument där dina direktiv klart anges, är det till hjälp för dem att utan dröjsmål komma i gång med behandlingen, och ofta ger detta dem en utökad arsenal av ”blodfria” behandlingsmetoder att välja mellan.
Eftersom en medicinsk akutsituation kan uppstå när som helst, och vanligen när man minst väntar det, är det viktigt att du nu vidtar åtgärder för att skydda dig själv och dina barn mot blodtransfusioner. — Ords. 16:20; 22:3.