Europas ”Panamakanal”

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Västtyskland

OM NÅGON bad dig nämna de viktigaste kanalerna i världen, vilka skulle du då komma att tänka på? Du skulle förmodligen nämna Panamakanalen och också Suezkanalen förstås. Men om du bodde i norra Europa, skulle ditt svar inbegripa ”Nord-Östersjökanalen”, även känd som Kielkanalen.

Har du någonsin hört talas om denna vattenväg? Den är av stor betydelse. Nord-Östersjökanalen skär genom det som ibland kallas Cimbriska halvön, en landremsa som är ungefär 450 kilometer lång. Denna landtunga sträcker sig från sjöfartsstaden Hamburg i Tyskland norrut till Skagens Odde på Danmarks nordspets och skiljer Nordsjön från Östersjön.

Nord-Östersjökanalen går tvärs över detta landområde från Brunsbüttel vid floden Elbe i nordostlig riktning till Kiel-Holtenau vid Kieler Förde, som leder ut till Östersjön. Om inte denna kanal funnes, skulle en resa från det ena havet till det andra tvinga fartygen att göra en lång omväg runt Skagens Odde, en sträcka på ungefär 250 sjömil (460 kilometer).

Vi skulle kunna kalla denna av människor gjorda vattenväg för Europas ”Panamakanal”. Men den utnyttjas ännu mer än denna bättre kända kanal. Upp till 85.000 fartyg trafikerar Nord-Östersjökanalen varje år. Detta är nästan fyra gånger fler än de som passerar genom Suezkanalen och fem gånger fler än de som använder Panamakanalen årligen. En representant för Nord-Östersjökanalens administration beräknade att om det sammanlagda antalet fartyg, som under ett år använder kanalen, skulle placeras efter varandra med det nödvändiga avståndet mellan varje, skulle resultatet bli en konvoj som var 44.000 kilometer lång, litet längre än sträckan runt jorden vid ekvatorn. Och då innefattar denna siffra ändå inte de småbåtar som använder denna vattenväg.

Behovet av kanalen

Nord-Östersjökanalen kan nu se tillbaka på åttio års tjänst. Det var under inflytande av Tysklands rikskansler Otto von Bismarck som kanalprojektet påbörjades. Bismarck betraktade det som en strategisk åtgärd. Han insåg att den tyska flottan behövde en effektiv vattenväg för eskaderförflyttningar mellan Nordsjön och Östersjön och fick kejsar Wilhelm II att understödja byggandet av kanalen.

Projektet påminde om en militärmanöver. Tidvis arbetade så många som 8.900 personer på det. Byggandet av kanalen med dess slussar, broar och hamnanläggningar krävde att arbetarna fraktade bort omkring 82 millioner kubikmeter jord. Arbetarna var sysselsatta från år 1888 till 1895. ”Kejsar Wilhelmskanalen”, som den då kallades, kostade 156 millioner mark. Det officiella öppnandet ägde rum den 21 juni 1895 under väl förberedda festligheter.

Längre fram visade det sig nödvändigt att utöka och modernisera kanalen. I dag är den 98 kilometer lång och 11 meter djup. Den är 162 meter bred vid vattenytan och smalnar av till 90 meter vid bottnen.

För att uppväga nivåskillnaderna mellan Nordsjön och Östersjön har Nord-Östersjökanalen dubbla slussar i båda ändar. Den kan ta emot fartyg på upp till 310 meters längd. Två kontrollstationer sköter signalljusen och upprätthåller radioförbindelser för att underlätta säkerheten och en snabb passage.

Vad vi ser under en resa

Att komma från den ena ändan av kanalen till den andra tar mellan sju och nio timmar, beroende på vilken fartygstyp det gäller. Resan gör det möjligt för betraktaren att se en skymt av det pittoreska landskapet i Förbundsrepubliken Tysklands norra delstat Schleswig-Holstein. Jag gjorde nyligen denna resa ombord på ett fraktfartyg. Låt mig få beskriva något av det jag såg under resan.

Under den första korta etappen på vår resa dirigerar en specialutbildad lots fartyget runt de minor som finns kvar i Nordsjön sedan andra världskriget. Sådana minor lokaliseras fortfarande vid den andra ändan av kanalen i Östersjön. Det är inte tillåtet att navigera i egen kurs i dessa områden, utan särskilda farleder måste följas.

Vi lämnar Nordsjön och färdas en kort sträcka uppför floden Elbe till hamnen i Brunsbüttel. Grönt ljus talar om för oss att vi kan gå in i slussen. De väntande dockarbetarnas kraftiga händer tar tag i tjocka trossar och gör fast fartyget vid slusspollarna.

Nu följer en kort väntan, medan kaptenen klarar av formaliteterna och fartyget utrustas med vatten och proviant. Sjömän som varit länge till sjöss passar på tillfället att ringa hem eller skriva till sina kära. Somliga sjömän från Europa sammanträffar här med sina fruar och barn och tar dem med på kanalresan.

Slutligen är det dags att fortsätta. Under ledning av en lots går vårt fartyg sakta in i kanalen. Ett platt, grönt marskland med lantgårdar breder ut sig framför oss. De första tjugo kilometrarna skär Nord-Östersjökanalen genom avlagringar som spolats upp av havet. På vissa ställen ligger marken tre meter under vattennivån i kanalen. Detta gör att de som går eller kör genom landskapet ser den egendomliga synen av ett fartyg som glider fram över ängar och fält.

När vi närmar oss mitten av kanalen, märker vi att bankarna blir högre och att de är täckta med buskar och träd. Häckar, planterade på låga jordvallar, omger fält och ängar och tjänar som skydd mot den ständiga blåsten. Syrener bland en del av dessa häckar bidrar till skönheten och sprider en sötaktig doft i luften. Det östra området utgörs emellertid av lerjord som gör den till ett fruktbart jordbruksland. I stort sett går Nord-Östersjökanalen tvärs över ett jordbruksområde som i fråga om ekonomisk betydelse överträffar varje annan delstat i Förbundsrepubliken Tyskland.

De sista kilometrarna av vår kanaltur är verkligen måleriska. Strax innan vi anländer till slussarna ser vi stora lantegendomar med herrgårdar som ligger inbäddade i parkliknande omgivningar. Detta är en kvarleva från en svunnen tid, då riddare och adelsmän var i besittning av det här området. Snart talar emellertid tegelstensbelagda bankar, siloanläggningar, lyftkranar, oljecisterner och broar om för oss att vi har kommit fram till Kiel-Holtenau, slutet på vår kanalresa.

Hundratals segelbåtar möter vår blick, för Kiel är känt som ett segelbåtsentusiastemas Mecka. Synen av vita segel, blandade med färggranna hjälpsegel, så kallade spinnakrar, utgör en angenäm avslutning på vår resa på Europas berömda ”Panamakanal”.

[Karta på sidan 9]

(För formaterad text, se publikationen)

DANMARK

Schleswig

Rendsburg

Kielbukten

NORDSJÖN

ÖSTERSJÖN

Kiel

NORD-ÖSTERSJÖ-KANALEN

Brunsbüttelkoog

Lübeck

Elbe

VÄSTTYSKLAND

Hamburg

ÖSTTYSKLAND