”Vad skall jag göra med mitt liv?”
OM MAN frågar människor i medelåldern: ”Vad vill du göra med ditt liv?” ser de ofta frågande ut. De flesta vuxna har kommit in i en livsrutin, kanhända utan att de tänkte så mycket på det. De har kanske aldrig beslutat vad de ville göra med sitt liv, och de är inte längre intresserade av den frågan. De kan också vara lite rädda för den här frågan, eftersom de befarar en personlig kris, om de på allvar ställer sig sådana frågor.
Det är annorlunda med ungdomar. Frågan ”Vad vill du göra med ditt liv?” är viktig för dem, även om de inte är säkra på svaret. Det är inte förvånande att ungdomar ofta är mycket mera intresserade än äldre av att finna meningen med livet. Men var?
Ger utbildning svaren?
Om du är ung, tillbringar du mycket av din tid i skolan. För dig är det helt naturligt att tänka att utbildning på något sätt kommer att visa dig meningen med livet, men sådana förhoppningar blir ofta gäckade. ”När jag började i högskolan”, sade en studerande, ”trodde jag att jag skulle berika mitt liv med nya talanger, nya förmågor, nya färdigheter. I stället har varje kurs jag gått, varje bok jag läst, varje uppfattning jag allvarligt tänkt på tagit bort något från mitt liv. Jag känner mig som en lök, som har blivit avskalad lager efter lager tills det inte finns något kvar.”
Vad hände? Den här mannen kastades fram och tillbaka av argument och lika bestickande motargument, och i stället för att finna meningen med livet tappade han orienteringen. Sedan han förlorat tron på sina ursprungliga uppfattningar, hade han inget att ersätta dem med, och han var nära att dra slutsatsen att livet är meningslöst.
Detta påminner om en mycket korrekt iakttagelse som gjordes för omkring 3.000 år sedan, nämligen: ”På framställandet av många böcker [eller: åsikter] är det ingen ände, och att ägna sig mycket åt dem är tröttande för köttet.” (Predikaren 12:12, NW) Att söka meningen med livet bland människors stora böcker och idéer är otillfredsställande, eftersom böcker och idéer motsäger varandra i det oändliga, vilket studerande snabbt kommer underfund med.
Erbjuder vetenskapen hopp?
”Vetenskapen och teknologin, som för bara några år sedan hyllades som de säkra lösningarna på våra alltmera komplicerade samhällsproblem, befinner sig nu båda i kris”, medger dr Lewis Thomas, en i vida kretsar läst författare av vetenskapliga essäer. Nobelpristagaren Max Delbrück uttrycker sig ännu mera rakt på sak. ”Det är uppenbart att vetenskapen inte kommer att lösa våra problem”, säger han.
När dagens vuxna växte upp, fick de höra sådana optimistiska slagord som ”Ett bättre liv genom kemi”. Men unga människor har under sin uppväxttid sett vetenskapens baksida. ”Alla talar om nya genombrott för att komma in i naturens hemligheter. Men på något sätt kan jag inte fatta detta”, skrev nyligen en universitetsstuderande till sin professor. ”Genombrott, genombrott — vart leder de oss? Atombomber, förorening, fruktansvärda droger — är detta allt vad vetenskapen sysslar med?”
”Var vänlig svara mig inte med klyschor om klyftan mellan moral och vetenskaplig kunskap”, fortsatte den studerande. ”Jag har hört allt det där hundratals gånger. Människor tror att vår vetenskap är bra, men att vår moral är dålig. Det är precis vad jag inte kan förstå. Är jag dum? Är moral och kunskap verkligen så åtskilda?”
Denne unge studerande framhöll en viktig punkt. Kunskap utan moral kan erbjuda briljanta uppfinningar, till exempel när kunskap om kärnfysik används till att bygga atombomber, men erbjuder den hopp? Ger den människor ett skäl att leva? Eller ökar den bara sannolikheten för att människor till slut kommer att tillintetgöra sig själva?
”Jag tror att framtiden kommer att avgöras, inte av nya upptäckter inom vetenskapen”, säger dr Delbrück, ”utan av ... frågor om mänskliga värden.” Det är med andra ord viktigare att känna till skillnaden mellan rätt och orätt än att känna till hur man bygger en bättre bomb.
Men världen i dag tycks vara mycket mera intresserad av bomber än av det som är rätt och orätt. Unga människor känner detta, och det kan få dem att sluta upp med att försöka göra det som är rätt. ”Jag är 15 år”, skrev en yngling. ”Jag röker inte marijuana eller använder andra narkotika, även om jag har velat det många gånger. Jag försöker att inte stjäla eller vandalisera eller skada andra människor. ... Vad jag menar är att jag i hela mitt liv har försökt göra det som är rätt. För några månader sedan insåg jag att det inte har någon betydelse. Vilket slags liv jag än lever kommer det inte att förändra förhållandena. Nu bryr jag mig inte om ifall jag lever eller dör. Äldre människor tycks inte förstå varför vi vill ’fördärva vårt liv’. Faktum är att det helt enkelt inte spelar någon roll längre.”
Kan religionen hjälpa?
Det hävdas ofta att vetenskapen inte skall lära människor det som är rätt och orätt — det är religionens uppgift. Men unga människor i våra dagar tycks inte vara särskilt nöjda med vad religionen åstadkommer. En brittisk präst, som gjorde en undersökning bland 10.000 ungdomar, fann att det blir snabbt allt färre unga människor som har en religiös tro i det landet. I Förenta staterna visar en nyligen gjord gallupundersökning att även om de flesta amerikanska tonåringar tror på Gud, så har tre fjärdedelar av dem inte stor tilltro till organiserad religion.
Vad är det som får dessa ungdomar att tappa förtroendet för religionen? ”Kyrkornas underlåtenhet att verkligen betjäna dem som Kristus älskade, ... många kyrkomedlemmars ytliga inställning, församlingarnas oförmåga att ta upp de grundläggande frågorna i tron och att appellera till ungdomar på en fast andlig grundval, avsaknaden av värme och känsla i den kyrkliga gemenskapen och negativa känslor gentemot ansvariga präster”, rapporterar opinionsundersökarna. De tillade att ”fyra av tio unga vuxna anser att prästernas ärlighet och personliga moral är ’bara medelmåttig’, ’låg’ eller ’mycket låg’”.
Är det med tanke på denna misstro mot vetenskap, utbildning och religion underligt att många unga människor i våra dagar är på glid? Vad har de att se fram emot? ”När jag bad min dotter om ett bidrag till ämnet Tonåringar”, skrev en mor, ”svarade hon genast och muntert med talesättet ’Tonåringar är morgondagens lik’.” En nittonåring i Lausanne i Schweiz uttryckte det så här: ”Varför skulle jag arbeta lika hårt som min far? Varför skulle jag inte ha lite roligt, om det kanske är så att vi alla är döda om några år?”
Unga människor blir ofta anklagade för att vara ytliga och materialistiska. Men alltsedan de var små har televisionen predikat för dem fördelarna med omedelbar tillfredsställelse. Ja, det skulle faktiskt vara underligt om våra dagars ungdomar inte vore materialistiska med tanke på deras ”utbildning”. Men varifrån får unga människor i våra dagar uppmuntran till att handla ädelt och vara självuppoffrande? Inte från televisionen. Inte från de exempel som världens politiker och affärsmän utgör. Inte från de stora religionerna. Var kan de då få den ifrån?
Hjälp från människans Skapare
Vissa ungdomar har dragit slutsatsen att det är löjligt att tro på någonting. Som en studerande vid Columbia University i USA uttryckte det: ”Människor är först och främst intresserade av sig själva.” Men kommer den här inställningen verkligen att leda till lycka? Om du är ung, tror du verkligen att ett liv i själviskhet kommer att göra dig lycklig? Hur förhåller det sig med de själviska människor du känner? Är de verkligen lyckliga? Det är som den vise mannen uttryckte det: ”Den som endast älskar silver kommer aldrig att bli mätt på silver, inte heller blir den som älskar rikedom mätt på inkomster.” (Predikaren 5:9, NW) Varför inte?
Det beror på att precis som människor är skapade med materiella behov, till exempel behov av mat, kläder och tak över huvudet, har de också andliga behov. Pengar kan inte fylla dessa behov. Det vaga men ihållande behov som unga människor har av att förstå meningen med livet är ett andligt behov. Det förhåller sig också så med behovet att visa och ta emot osjälvisk kärlek. Dessa ting kan man inte köpa, vad reklamen än säger.
Men det förhållandet att människan har andliga behov innebär inte att hon är kvalificerad att fylla dem. Även om du som är ung är i behov av mat, kläder och tak över huvudet, inser du troligen att du inte är lika väl rustad att fylla dina behov som dina föräldrar är. På liknande sätt är vår himmelske Fader bäst rustad att fylla våra andliga behov. Kom ihåg att det är han som skapade oss med dessa behov.
Men hur får du kontakt med Skaparen, så att dina andliga behov kan bli fyllda? Under de senaste tio åren har många unga människor, som blivit besvikna på kristenhetens större kyrkor, slutit sig till andra religiösa organisationer. Vissa av dem, till exempel The Unification Church, påstår sig vara kristna, medan andra, till exempel Divine Light Mission, inte gör det. Alla dessa grupper hävdar att de kan fylla unga människors andliga behov, men hjälper de verkligen sina medmänniskor att närma sig Skaparen? Många av dem lär inte ens att det finns någon Skapare, utan talar bara om en vag ”första orsak”. Och hur många av de religioner som hävdar att de tillber Skaparen upplyser sina efterföljare om att han har både ett namn och en personlighet?
”Ty se”, säger profeten Amos, ”bergens formare och vindens skapare och den som omtalar för jordemänniskan vad han har i sinnet, den som gör morgonrodnaden till dunkel och den som trampar på jordens höjder, Jehova, härskarors Gud, är hans namn.” — Amos 4:13, NW.
Ja, Jehova är Skaparens namn. Han är bäst i stånd att fylla våra andliga behov. Lade du i den ovan citerade bibelversen märke till att Jehova är intresserad av att låta oss människor lära känna hans vilja? Han är villig att kungöra för oss vad han har i sinnet, eller som Today’s English Version uttrycker det: ”Han gör sina tankar kända för människan.”
Genom att lära känna Jehova Gud och studera hans tankar kan du få utmärkta svar på frågan ”Vad skall jag göra med mitt liv?” Skulle du vilja lära känna några ungdomar som har gjort just detta?
[Infälld text på sidan 6]
”Atombomber, förorening, fruktansvärda droger — är detta allt vad vetenskapen sysslar med?”
[Infälld text på sidan 7]
Det vaga men ihållande behov unga människor har av att förstå meningen med livet är ett andligt behov
[Bild på sidan 8]
”Hur får jag kontakt med Skaparen?”