Påven på resande fot

”PÅVEN erövrar Spanien”, löd en rubrik i den spanska pressen. ”Påvefeber överallt”, tillkännagav tidskriften Sunday New Nigerian med anledning av påvens besök i Västafrika. ”Mer än en million polacker slöt upp vid fotbollsstadion för att höra påven Johannes Paulus II hålla mässa”, rapporterade The New York Times för 18 juni 1983.

Dessa beskrivningar återspeglar några av de entusiastiska reaktionerna inför påvens 20 resor, som har omfattat 38 länder runt om i världen, under de fem senaste åren. Man beräknar att 18 millioner polacker såg honom under hans åtta dagar långa besök i Polen förra året. Det är hälften av landets befolkning!

I många länder, till exempel Förenta staterna och Storbritannien, mötte även icke-katoliker upp för att tillfredsställa sin nyfikenhet. Som en skribent konstaterade: ”Hyllningarna var inte begränsade till arbetarklassen, och inte heller bara till katoliker.”

Samma källa säger: ”En engelsk [katolsk] kabinettsminister skrev om honom [påven] i maj 1979 i ordalag som kunde ha hämtats ur en tidning för en beundrarklubb: påven uppträdde som en stjärna, hans gestalt var majestätisk och elektriserande, han utstrålade myndighet och styrka.”

I sin biografi över Johannes Paulus II skriver den brittiske skribenten lord Longford, som själv konverterat till katolicismen, att påven på Yankee Stadium i New York ”fick ett mottagande värdigt en superstjärna”. Det är inte att undra på att skribenten Peter Nichols, som sympatiserar med kyrkan, även om han inte själv är katolik, skrev i sin bok The Pope’s Divisions (Påvens divisioner): ”Allmänhetens entusiasm för påvedömet är nu en del av det moderna livet.”

Men varför är denne påve så populär? Hur djup verkan har egentligen hans besök på katolikernas uppförande? Varför är dessa påvebesök så nödvändiga vid denna tidpunkt i historien? Vilket budskap har påven att erbjuda världen? Följande artiklar kommer att behandla dessa frågor.

[Ruta på sidan 3]

Länder som Johannes Paulus besökt sedan han tillträdde som påve

1979 Dominikanska republiken, Mexico, Polen, Irland, Förenta staterna, Turkiet

1980 Zaire, Kongo, Kenya, Ghana, Övre Volta, Elfenbenskusten, Frankrike, Brasilien, Västtyskland

1981 Filippinerna, Japan

1982 Nigeria, Benin, Gabon, Ekvatorialguinea, Portugal, Storbritannien, Argentina, Schweiz, San Marino, Spanien

1983 Costa Rica, Nicaragua, Panamá, El Salvador, Guatemala, Honduras, Belize, Haiti, Polen, Frankrike, Österrike