Ungdomar frågar:

Med barn utan att vara gift — Skulle det kunna hända mig?

Robin trodde att det var blindtarmen. När den molande smärtan inte ville släppa, beslöt hon att det var bäst att gå till doktorn. Hon väntade sig emellertid inte ett graviditetstest.

Inte heller väntade hon sig att få höra att provet var positivt.

”Jag blev alldeles tom i huvudet när jag fick veta det”, berättar Robin. ”Jag låg kvar på undersökningsbordet som om jag hade förlorat förståndet. Jag kunde inte tänka på vad som skulle hända med mig. Jag kunde inte tänka på vad jag skulle säga till min mor och far. Det var inte förrän jag ringde till min pojkvän och berättade för honom att jag var med barn som jag verkligen fattade det.”

VARJE år är det betydligt mer än en milliona ogifta tonårsflickor i Förenta staterna som får höra den dystra nyheten att de är gravida. I boken Teenage Pregnancy: The Problem That Hasn’t Gone Away (Tonårshavandeskap: Problemet som inte har försvunnit) sägs det: ”Mer än en tonåring av tio blir havande varje år, och proportionen ökar. Om trenden inte vänder, kommer fyra unga kvinnor av tio att bli havande minst en gång under sin tonårstid.”

”Skulle det kunna hända mig?” undrar kanske därför en ung flicka.

Allt fler ogifta mödrar — varför?

Att så många unga flickor får barn utan att vara gifta kan tyckas förbryllande. Allt liberalare abortlagar och lättillgängliga preventivmedel har utlöst den så kallade sexuella revolutionen. ”Äntligen”, tänker många, ”kan unga människor ha sexuella förhållanden utan att tänka på konsekvenserna.” Men ändå fortsätter tonårsgraviditeter att förekomma i oroväckande omfattning. Vad beror detta på? Skulle det kunna vara så att ogifta mödrar följer något speciellt personlighetsmönster?

Somliga har framfört sådana teorier. Många ogifta mödrar kommer till exempel från fattiga familjer. Somliga har därför dragit slutsatsen att sådana flickor helt enkelt har låg moralisk standard. Andra anser emellertid att tonårsgraviditeter kommer sig av dåliga relationer mellan mor och dotter eller till och med av stress. Mest upprörande är emellertid uppfattningen att ogifta mödrar i själva verket vill bli gravida, att barnet fyller vissa starka känslomässiga behov, eller att de utnyttjar sin graviditet för att lura en man in i ett äktenskap.

Robin skrattar emellertid bittert åt sådana uppfattningar. För även om hon på den tiden inte var medlem av den kristna församlingen, tyckte hon ändå — och tycker fortfarande — att föräktenskapligt sexuellt umgänge är orätt. (Undersökningar visar att ogifta mödrar från fattiga familjer verkligen har moraliska värderingar — även om de inte lever efter dem.) I hennes fall var det inte heller fråga om något sammanbrott av relationerna i familjen, och inte heller försökte hon lura in sin pojkvän i ett äktenskap. ”Jag var inte kär i honom”, medger hon. Ändå blev Robin med barn.

Det är i själva verket sällsynt att tonåringar medvetet bestämmer sig för att bli med barn. Varför finns det då ogifta mödrar? I en artikel av Jerome D. Paulker dras följande pinsamt uppenbara slutsats: ”Utomäktenskapliga barn kommer varken från storken eller av en åstundan efter ett utomäktenskapligt barn, utan är snarare resultatet av sexuellt umgänge.” — Citat från Unplanned Parenthood.

Kan man så utan att skörda?

Ökningen av antalet ogifta mödrar bekräftar därför visheten i bibelns råd i Apostlagärningarna 15:29: ”Ni ... [skall] avhålla er från ... otukt.” Det är intressant att lägga märke till vad som vidare sägs i denna bibelvers: ”Ifall ni omsorgsfullt tar er till vara för dessa ting, skall ni ha framgång. Må ni få vara vid god hälsa!” Det är verkligen inte många ungdomar i våra dagar som lyder detta goda råd. I en rapport från Alan Guttmacher Institute heter det: ”I genomsnitt inträffar tonåringars sexuella debut vid omkring 16 års ålder. Det hör till undantagen att en ung person inte har haft föräktenskapligt sexuellt umgänge vid 19 års ålder.” Men vad är det för fel att höra till ”undantagen” eller att vara annorlunda? Den flicka som har mod att säga nej till föräktenskapligt sexuellt umgänge kommer förvisso inte att behöva uppleva den chock som en oönskad graviditet innebär.

Somliga tror emellertid att det är möjligt att överträda Guds moralnormer utan att skörda konsekvenserna. Den lösning som Alan Guttmacher Institute rekommenderar är till exempel ”realistisk sexualupplysning, en utbyggnad av den förebyggande familjeplaneringsverksamheten, ... lättillgänglig legal abortservice”. Men är det verkligen praktiskt att sanktionera den sexuella frigjordheten? Det är sant att många ungdomar har en bottenlös okunnighet om hur ett barn blir till. Föräldrar underlåter ofta att diskutera sådana intima ting med sina barn. Sexualupplysningsprojekt av olika slag har likaså visat sig vara otillräckliga.

Man talar ibland om lycklig okunnighet, men denna okunnighet om sexuella frågor är allt annat än lycklig. I sin epokgörande undersökning som omfattade över 400 gravida tonårsflickor konstaterar Frank Furstenberg: ”De flesta sade gång på gång under intervjun: ’Jag trodde aldrig att det skulle hända mig.’” Varför? De hade ofta många felaktiga uppfattningar. Eftersom många av dem kände till kamrater som tycktes ha klarat av att ha sexuellt umgänge utan att bli med barn, trodde de att de också kunde göra det. Furstenberg säger också: ”En del av dem nämnde att de inte trodde det var möjligt att bli gravid ’med detsamma’. Andra trodde att om de bara hade sexuella förbindelser ’någon gång då och då’ skulle de inte bli gravida. ... Ju längre de gick utan att bli med barn, desto mer benägna blev de att ta större risker.”b

Men varken sexualupplysning eller födelsekontroll kommer någonsin att förhindra att de som överträder Guds lag får skörda vad de sår.

Ingen garanti

Unga människor behöver naturligtvis lämplig information om hur fortplantningen går till. Och det bästa är att de får sådan upplysning av sina föräldrar. Det kanske inte är lätt för dem att tala om sexuella ting, men de flesta föräldrar försöker ändå att göra detta.

Enbart kunskap kommer emellertid inte att hindra en flicka från att bli med barn utan att vara gift — om hon inlåter sig i promiskuösa sexuella förbindelser. Robin hade till exempel kunskap om havandeskap och födelsekontroll. Ändå gjorde hon ingenting för att förhindra att hon blev med barn. Varför? För det första var hon — i likhet med många andra ungdomar — rädd för att p-piller skulle kunna skada hennes hälsa, men hon medger också: ”Om jag skulle skaffa mig preventivmedel, måste jag erkänna för mig själv att jag gjorde något som var orätt. Jag kunde inte göra det. Därför förträngde jag bara det jag gjorde ur mitt sinne och hoppades att ingenting skulle hända.”

Ja, flickor som inlåter sig på föräktenskapligt sexuellt umgänge finner ofta att de plågas av sina samveten! I Romarna 2:14, 15 visar bibeln att även människor som inte är kristna kan få samvetskval om de överträder moraliska principer. I den förut nämnda undersökningen av Furstenberg heter det: ”Nära hälften av tonåringarna sade att det var mycket viktigt för en kvinna att vänta med att ha sexuellt umgänge tills hon var gift. ... Det rådde onekligen en uppenbar brist på överensstämmelse mellan ord och gärningar ... De hade förvärvat en uppsättning moralnormer och hade lärt sig att leva efter en annan. ”Denna känslomässiga konflikt gjorde det speciellt svårt för dessa kvinnor att på ett realistiskt sätt ta konsekvenserna av sitt sexuella beteende.”

Det är sant att många unga människor lyckas tysta samvetets röst och använder preventivmedel. Men är det en garanti för att man inte blir med barn? Boken Kids Having Kids (Barn som får barn) påpekar: ”Varje metod har en osäkerhetsfaktor. ... Även om ogifta tonåringar genomgående använde preventivmedel ... , skulle ändå 500.000 bli havande varje år.” Därefter citeras en 16-årig ogift mor vid namn Pat: ”Jag tog [p-piller] troget. Jag försäkrar att jag inte missade en dag.”

Man får skörda vad man sår

De ord som skrevs i bibeln för omkring två tusen år sedan har således besannats: ”Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Galaterna 6:7) Men det är naturligtvis otukt som Guds ord fördömer — inte havandeskap inom äktenskapets ram. Att bli havande är bara ett av de sätt varpå man kan få skörda obehagliga konsekvenser av otukt.

Att bedriva otukt kan medföra ännu mer förödande konsekvenser än havandeskap. Det hindrar en människa från att ha en ren, godkänd ställning inför Gud. ”Ty detta är vad Gud vill”, sägs det i bibeln, ”att ni avhåller er från otukt.” (1 Tessalonikerna 4:3) Men det finns hopp för dem som har blivit insnärjda i omoraliskhet. De kan vända om och nalkas Gud med samma ångerfulla inställning som kung David hade, då han skrev: ”Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet. Två mig väl från min missgärning, och rena mig från min synd.” — Psalm 51:3, 4

De risker som är förbundna med föräktenskapligt sexuellt umgänge — i fysiskt såväl som andligt avseende — är mycket stora. Låt dig inte luras av dem som säger att du kan ”klara dig undan”.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 12]

”Jag tog [p-piller] troget. Jag försäkrar att jag inte missade en dag.” — En 16-årig ogift mor.

[Bild på sidan 11]

Många unga människor vägrar att inse vilka konsekvenser deras handlingssätt kan få