Cancer – kan den besegras?

”Det förefaller således som om cancer hos människan till största delen vore möjlig att förebygga.” — The Causes of Cancer.

”En patients levnadssätt och villighet att aktivt medverka i tillfriskningsprocessen kan i hög grad påverka hans eller hennes hälsotillstånd.” — Holistic Medicine.

HUR kan cancer besegras? Vi skall nu undersöka vad som för närvarande görs för att bota sjukdomen eller motverka dess härjningar. Det finns emellertid ett talesätt som säger att förebygga är bästa boten. Låt oss därför först ta i betraktande möjligheterna att förebygga med hjälp av diet.

Spelar matvanorna någon roll?

Är det möjligt att en del av den mat vi äter skulle kunna framkalla cancer? I boken Malignant Neglect heter det: ”Den höga frekvensen av tjocktarms- och bröstcancer i Förenta staterna har till stor del tillskrivits kosten.” Vad man äter under årens lopp kan således inverka på möjligheterna att få cancer. Den som är intresserad av att bevara sin hälsa bör därför vara noga med vad han eller hon äter och dricker.

I kosten inbegrips också vätskeintaget. Eftersom alkoholmissbruk kan leda till olika former av cancer, är det självfallet tillrådligt att endast dricka med måtta. Men vad anser läkarna vara ”med måtta”? Svaret kanske förvånar många som tror att de dricker måttligt: ”Högst två drinkar om dagen, i synnerhet om man röker.” (Diet, Nutrition & Cancer Prevention) I cancerförebyggande sammanhang är du, enligt denna definition, inte längre måttlig, om du dricker mer än två drinkar om dagen.

Det viktiga är att vi kan göra något för att motverka cancer, om vi som individer vidtar förebyggande åtgärder. Men vad krävs för att allmänheten skall vidta förebyggande åtgärder? Cancerkirurgen Blake Cady uttryckte det rakt på sak: ”En upplysningskampanj för allmänheten, som skulle ... vänja människor av med att äta fettrika köttsorter och få dem att välja en mindre fettrik, mindre kolesterolrik kost, skulle betyda mera för att minska cancerfrekvensen än medicinska åtgärder någonsin kommer att göra.” (Target: Cancer) Men vilka födoämnen är det, i så fall, som kan hjälpa oss att hålla cancern borta?

Ett statligt hälsovårdsorgan rekommenderar att minst 25—35 gram naturliga fibrer dagligen bör ingå i dieten. Detta hjälper tarmarna att fungera på ett naturligt sätt. Men vad kan du göra för att få en mer fiberrik kost? Ät mycket frukt, grönsaker, ärter, bönor och fullkornsprodukter. Ät sådana födoämnen som potatis, äpplen, päron och persikor med skalet på. Olika kålsorter kan också minska risken för tjocktarmscancer.

En annan rekommendation är att undvika animaliskt fett. Fågel och fisk är att föredra framför annat kött. Om du väljer kött, se då till att det har så lite fett som möjligt. Välj mejeriprodukter med låg fetthalt. Ät födoämnen som innehåller A- och C-vitaminer, till exempel bladgrönsaker — broccoli, grönkål, spenat, endiver, vattenkrasse, mangold och till och med maskrosblad! En annan färg på födoämnen som tyder på vitamin A och C är gul-orange: grönsaker — morötter, sötpotatis, pumpa, squash; frukter — aprikoser, cantaloupemeloner, papaya, persikor, plommon, ananas och meloner, för att bara nämna några.

I publikationen Diet, Nutrition & Cancer Prevention heter det också: ”Bevisen blir allt starkare för att en alltför stor konsumtion av fett (både mättat och omättat) kan öka riskerna för att du får cancer i tjocktarmen, bröstet, prostatan och endometrium [livmoderslemhinnan].” Vilken slutsats kan vi dra av detta? Att dieten kan spela en viss roll när det gäller många former av cancer.

Vilka andra produkter bör vi undvika om vi vill reducera cancerrisken till ett minimum? Även om detta kanske inte är en populär rekommendation i somliga kretsar, måste vi nu undersöka vilken roll tobak spelar.

Det som sägs om tobak är sant

Oxfordexperterna Doll och Peto skrev: ”Man känner inte till någon enskild åtgärd som skulle få så stor inverkan på antalet dödsfall på grund av cancer som en minskning av tobaksbruket. ... Det skulle främst påverka förekomsten av lungcancer, som i övre medelåldern är mer än tio gånger så hög hos regelbundna cigarrettrökare som hos personer som aldrig rökt.”

Om rökningen kunde utrotas, skulle detta också minska frekvensen av andra former av cancer. ”En påtaglig effekt skulle också visa sig när det gäller förekomsten av cancer i munnen, svalget, struphuvudet, matstrupen, urinblåsan, troligtvis bukspottkörteln och kanske njurarna.” — The Causes of Cancer.

Kemikalier som dödar

Andas du in kemiska ämnen på din arbetsplats, eller kommer du i hudkontakt med sådana? Nya rön har visat att vissa kemikalier kan utlösa cancerreaktioner. Enligt David P. Rall, chef för ett amerikanskt giftforskningsinstitut, finns det tecken som tyder på att ”18 kemikalier kan förorsaka cancer hos människor och att ytterligare 18 är misstänkta”. Den amerikanska medicinska publikationen Decade of Discovery förklarar: ”Enskilda kemiska ämnen kan fungera både som induktorer och promotorer, eller också kan två eller flera kemiska ämnen samverka vid uppkomsten av en tumör.” Vilka är då några av dessa farliga kemikalier och sysselsättningar?

Publikationen The Causes of Cancer räknar upp alkylerande ämnen, aromatiska aminer, asbest, bensen, vinylklorid och vissa föreningar eller oxider av arsenik, kadmium, krom och nickel. Som riskabla sysselsättningar anger den också tillverkning av möbler i hårda träslag och tillverkning av lädervaror samt framställning av isopropylalkohol. Vad kan du då göra om ditt arbete är förknippat med några av dessa faktorer?

Ansvarskännande arbetsgivare vidtar vanligtvis åtgärder för att eliminera risken för förorening. I vissa fall har ökad ventilation lett till att ångorna snabbare avlägsnas från arbetsplatsen. I andra fall har arbetarna fått tillbringa kortare perioder i riskområdet. Man använder också skyddskläder och gasmasker. Men ett varningens ord är här på sin plats:

”De flesta företag vet inte ens att dessa kemikalier existerar, och även om de vet att de existerar har de ingen aning om att det finns något sådant som carcinogener.” (Decade of Discovery) Vad kan du göra i sådana fall? Om din arbetsgivare inte är villig att skydda dig, kanske du måste överväga om det inte är tillrådligt att du byter arbete. Din hälsa är ju trots allt en av dina värdefullaste tillgångar.

Kan du då göra något för att bekämpa cancer? Besvara först följande frågor: Älskar du livet, god hälsa och livskraft? Är du imponerad av den underbara gåva som en frisk kropp utgör? Vill du bekämpa cancer? Om du svarar ja, då kan du utveckla tillräcklig motivation för att göra förändringar i ditt levnadssätt, förändringar som kommer att minska risken för att cancer skall slå rot i din egen kropp. (Se diagrammet på sidan 6.)

Tidig diagnos — första steget mot hälsa

Men om det nu är för sent med förebyggande åtgärder? Den vetenskaplige skribenten Edward J. Sylvester förklarar att det ”finns fortfarande goda nyheter för dem som fruktar att de kan få cancer ... , men ... de flesta framsteg inom cancerbehandlingen har med tidig diagnos att göra”. Alla experter på området ger därför rådet att man bör vara uppmärksam på eventuella varningssignaler för cancer. Vilka tidiga varningssignaler kan du ge akt på? Här följer några av dem:

1. Förändrade vanor eller mönster när det gäller tömning av tarmen eller blåsan.

2. Ett sår som inte läker.

3. Onormala blödningar eller flytningar.

4. Förtjockning eller knöl i bröstet eller någon annanstans.

5. Regelbundet återkommande matsmältningsbesvär eller svårigheter att svälja.

6. Påtaglig förändring av vårta eller födelsemärke.

7. Ständig rethosta eller heshet.

8. Plötslig oväntad viktminskning.

Vid första tecken på något av dessa symptom bör läkare uppsökas. Detta behöver naturligtvis inte betyda att du har cancer. Men ju förr du får reda på det, desto bättre är det.

Nya landvinningar har gjorts när det gäller tidig upptäckt av tumörer med hjälp av mammografi, termogram, sonogram (ultraljud), datortomografi, Pap-smear och andra metoder. Nu har teknikerna uppfunnit ett ännu tillförlitligare diagnostiseringssystem som kallas MRI (förkortning av ”magnetic resonance imaging”). Som skribenten John Boal förklarar är MRI ”en oskadlig, strålningsfri och smärtfri procedur”. Dess effektivitet belyses av följande citat: ”Vid en undersökning som nyligen företogs vid Huntington Medical fann man hjärntumörer hos 93 patienter hos vilka datortomografi inte hade avslöjat några abnormiteter i hjärnan.” (American Way) Trots att det rör sig om mycket dyrbar apparatur, räknar man med att omkring 300 sådana kommer att ha installerats på amerikanska sjukhus i slutet av år 1986.

Din inställning och en läkares råd

Den första reaktionen när man får veta att man har cancer är ofta förnekande, vägran att tro det. I sin bok The Facts About Cancer hävdar dr McKhann att förnekande är ”en mycket viktig, normal och sund försvarsmekanism inför livshotande situationer eller informationer. Det har beskrivits som ’själens morfin’ och är vårt sätt att skjuta ifrån oss tankar som är alltför plågsamma att uthärda. Vi köper i själva verket tid till att återhämta vår känslomässiga styrka, så att vi kan se sanningen i vitögat, och låter ofta sanningen gå upp för oss gradvis så att den inte överväldigar oss.”

Han kommer emellertid med en varning: ”Intensivt och långvarigt förnekande kan hindra en från att söka läkarvård i tid eller göra att man förkastar läkarnas råd och behandling därför att man vägrar att acceptera diagnosen.”

En annan reaktion kan vara fruktan eller vrede. Det kan vara till nytta för alla parter att inse att ”måltavlan för denna vrede kan vara ... familjen, Gud, ödet, läkarna, sjuksköterskorna, sjukhuset eller själva sjukdomen”.

Skuldkänslor bemäktigar sig ofta cancerpatientens sinne. En sjuk äkta man känner sig skuldmedveten därför att han kanske inte längre kan försörja sin familj ordentligt. En hustru kan känna så därför att hon inte längre kan sköta hemmet som hon tidigare gjort. Men dr McKhanns råd lyder: ”Du kommer att känna dig mycket bättre till mods om du beklagar att du inte kan göra något i stället för att ha skuldkänslor för det.”

Ytterligare en vanlig reaktion hos cancerpatienter är depression, vilket kan leda till en känsla av hopplöshet och svårmod. Hur betraktar dr McKhann alla dessa reaktioner? ”Hur obehagliga de än är, är alla dessa starka reaktioner fullständigt normala. ... De representerar reaktioner på sjukdomen och är inte en del av själva sjukdomen.”

Han förklarar: ”I din kamp mot cancern kommer du att få utkämpa många slag. Somliga kommer du att vinna, men du måste också räkna med att förlora några. ... För att förstå vad som krävs måste du studera din fiende. Detta betyder att du måste lära dig hur cancern angriper din kropp, men också, vilket är ännu viktigare, hur den angriper din person, ditt verkliga jag.”

En klar syn på cancerbehandling

I vissa avseenden har kampanjen mot cancer nu långsamt börjat ge lön för mödan, och under de senaste årtiondena har resultaten varit mer uppmuntrande. Läkare, vetenskapsmän och forskare tycker sig se en liten ljuspunkt i slutet av tunneln. Detta har introducerat en mycket viktig faktor i kriget mot cancer — hopp. Som dr McKhann säger: ”Det troligen mest betydelsefulla enskilda kravet för att kunna leva med cancer är hopp ... en av de mest mystiska och uppehållande kvaliteterna i livet.” Tillfrisknandet gynnas av hopp, medan cancern frodas vid förtvivlan. Men varifrån kan en cancerpatient få hopp?

Det finns flera källor, men tre av de viktigaste är: a) läkare och sjuksköterskor som är förstående och optimistiska, b) ens nära och kära, i synnerhet en äktenskapspartner som tänker positivt, c) en välgrundad religiös tro. Den sista artikeln i denna serie kommer att behandla trons betydelse och den sanna grundvalen för ett hopp för framtiden.a

I medicinska termer uttryckt ligger den faktiska grundvalen för hopp i tre vedertagna behandlingsformer för cancer — operation, kemoterapi och strålning. Vad innebär dessa tre metoder?

Operation innebär att på kirurgisk väg avlägsna tumören och kanske en del av den omgivande vävnaden.

Kemoterapi innebär att behandla cancern med kemiska ämnen som kan sprida sig genom kroppen och angripa tumörceller. ”Över femtio kemiska ämnen används för att behandla cancer, och vissa tumörer kan botas.” — The Facts About Cancer.

Strålning är en behandlingsform där man använder högenergistrålar från kobolt, radium och andra källor för att döda de maligna cellerna.

En klar syn på biverkningarna

Det skulle inte vara rätt att tala om framsteg inom cancerbehandlingen utan att också nämna riskerna eller biverkningarna. För att uttrycka det mycket enkelt: ”Kemoterapeutika är toxiner [giftämnen]”, och ”vissa av dessa mediciner är så giftiga att patienterna dör av biverkningarna”. (Target: Cancer) Eftersom kemoterapin innebär en förgiftning av organismen, är den således ett tveeggat svärd. Förhoppningsvis dödar den fler maligna celler än friska. Men den kan också leda till andra drastiska biverkningar, till exempel illamående, kräkningar och tillfälligt håravfall. Många patienter har emellertid ansett att tillfälliga, icke önskvärda biverkningar är bättre än en förtidig död.

Strålbehandling är i själva verket en förbränningsprocess som dödar alla celler den kommer i kontakt med. Den kan emellertid riktas in mot tumören med stor noggrannhet. En auktoritet säger dock att ”strålbehandling har varit en starkt bidragande orsak till senare utvecklad cancer”. Detta ger upphov åt en valsituation där patienten själv måste fatta beslutet.

Vissa läkare medger att de ibland använder dessa behandlingsformer även när det enligt deras uppfattning inte finns något hopp för patienten. Som den chilenske kirurgen dr Villar medger: ”Ibland är cancerbehandling en mycket dyrbar — mycket dyrbar — form av psykoterapi.” Den vetenskaplige skribenten Sylvester påpekar att ”Villars uppfattning delas av många cancerläkare som är bekymrade över att till och med starka giftkurer ordineras utan några bevis på att de hjälper”. Varför rekommenderas de då? ”Därför att läkaren känner det som en kritisk onkolog uttryckte det: ’Jag kan inte bara låta den stackars damen dö.’” — Target: Cancer.

Många människor föredrar emellertid att leva sitt liv utan att ta emot behandling som bara skulle förlänga deras lidande. Detta gäller i synnerhet då behandlingen inte kan vara till någon hjälp, utan kanske till och med ökar lidandet.

Kan bröstcancer besegras?

En av de kanske mest fruktade cancerformerna för kvinnor, och även för män, är bröstcancer — inte bara på grund av den höga dödligheten, utan också på grund av dess verkningar i estetiskt och psykologiskt avseende. Vad kan man göra för att undgå bortoperering av ett bröst, så kallad mastektomi? En mycket viktig faktor är tidig diagnos.

Även om kvinnor rekommenderas att själva undersöka sina bröst för att se om det finns några knölar, föreslås det att kvinnor med stora bröst årligen genomgår bröströntgen, s. k. mammografi. Varför det? Därför att det är svårt att upptäcka en knöl djupt inne i vävnaden genom enkel palpation. Doktor Cory SerVaas ger rådet: ”Dina chanser att få räknas bland de lyckliga är mycket större om du genomgår din första mammografi så snart du uppnått 35 eller 40 års ålder.” Varför är det så? ”För de flesta typer av bröstcancer är utsikterna för en patient att leva i mer än fem år över 85 procent om cancern upptäcks i första stadiet.”

Nu för tiden finns det röntgenapparater som kan utföra mammografi med mycket låga strålningsmängder. Detta minskar risken för uppkomsten av cancer på grund av alltför höga strålningsdoser.

Ett annat hjälpmedel till mycket tidig diagnostisering är termogrammet, vilket innebär en temperaturanalys av bröstet. ”Tumörer, som för sin tillväxt behöver stora mängder av blodets energi, utvecklar sin egen blodförsörjning. ... [De] utgör värmehärdar som spyr ut energi i långt större mängder än normala celler.” (Target: Cancer) Detta gör att man med termogrammets hjälp tidigt kan upptäcka dessa ”värmehärdar”.

Den form av kirurgi som förr användes vid bröstcancer var ofta radikal mastektomi — en vanställande bortoperering av bröstet och omgivande muskelvävnader samt lymfkörtlarna. Anser man fortfarande detta vara nödvändigt? Doktor Bernard Fisher, expert på bröstcancer, fann att det inte bara var så att radikal mastektomi vanligtvis inte var berättigad, utan han tillade också: ”Enkel mastektomi, dvs. ett avlägsnande av all bröstvävnad, tycktes inte göra överlevnadsfrekvensen högre än vid ren lumpektomi [avlägsnande av endast knölen], vare sig med eller utan strålbehandling.”

Finns det några andra alternativ?

Hittills har vi endast behandlat de vedertagna medicinska tillvägagångssätten vid behandling av cancer. Det är inte mer än rätt att nämna att vissa patienter med varierande framgång har tagit sin tillflykt till andra metoder. Exempel på sådana metoder är laetrilbehandling (vitamin B₁₇), Hoxsey-behandling, där man använder örter och vissa kemikalier, och en annan metod som utarbetats av tandläkaren dr William D. Kelley, vilken grundar sig på uppfattningen att cancer ”tyder på en akut brist på bukspottkörtelns enzym”. — One Answer to Cancer.

I boken Target: Cancer sägs det också: ”Det finns ett stort antal människor, bland dem vissa läkare, som har en ’holistisk’ syn på orsaken till och botandet och förebyggandet av cancer och andra sjukdomar: Cancer är en sjukdom som ’orsakas’ av att hela människan råkar i olag, och medvetna ansträngningar från hennes egen sida kan återställa hälsan. Många ansedda personer tror detta, och många tidigare cancerpatienter svär på att de har blivit botade genom att följa ordinationer grundade på en holistisk snarare än en reduktionistisk syn på hälsan.”

En av dessa tidigare cancerpatienter är Alice, en gladlynt kvinna i femtioårsåldern från British Columbia i Canada. För 36 år sedan genomgick hon sin första operation för en liten, malign tumör på handen. Sex år senare opererades hon för cancer i ena äggstocken. År 1960 genomgick hon dessutom hysterektomi (bortoperering av livmodern).

Ett återfall inträffade år 1965, och ännu en gång rekommenderades operation. Alice säger: ”De ville företa kolostomi och mastektomi, men jag ville inte vara med om det. Vid det laget hade jag fått nog av operationer. Jag åkte därför till Mexico för att genomgå Hoxsey-behandling. Jag följde deras metoder i elva år. I mitt fall lyckades det, även om jag vet att det inte alltid har lyckats för andra. Jag har inte haft några återfall i cancer sedan dess.”

En annan person som har haft framgång i sin kamp mot cancer är Rose Marie. Här följer hennes berättelse.

[Fotnot

[Ruta på sidan 13]

Även om Vakna! nämner dessa olika metoder, tar vi inte ståndpunkt beträffande deras effektivitet. Som dr Kelley medgav: ”Man bör alltid komma ihåg att risken är stor vilken behandlingsform [konventionell eller okonventionell] eller kombination av behandlingsformer man än väljer.” Vi försöker därför informera om den aktuella situationen, men vi överlåter åt var och en att själv fatta sitt beslut efter noggrann eftertanke och konsultation med kvalificerade läkare.

[Tabell på sidan 10]

(För formaterad text, se publikationen)

EN JÄMFÖRELSE MELLAN ANTALET DÖDSFALL I CANCER BLAND MANLIGA TOBAKSRÖKARE OCH DET BERÄKNADE ANTALET FÖR ICKE-RÖKAREb

Varje figur representerar 100 dödsfall

LUNGCANCER

ICKE-RÖKARE 231 Beräknad dödssiffra

RÖKARE 2.609 Konstaterad dödssiffra

MUN- OCH STRUPCANCER

ICKE-RÖKARE 65 Beräknad dödssiffra

RÖKARE 452 Konstaterad dödssiffra

[Fotnot]

[Bilder på sidan 9]

Dessa födoämnen innehåller naturliga fibrer och vitaminer som ett skydd mot cancer