Kommer kulramen att överleva?

ÄNNU en gång befinner sig kulramen i farozonen — det kan i alla händelser tyckas så. Denna gång kommer hotet från alla de prisbilliga elektroniska miniräknare som översvämmar marknaden. I Japan har försäljningen av miniräknare ökat explosionsartat, från 1,4 miljoner år 1970 till mer än 68 miljoner år 1983. År 1983 såldes endast omkring två miljoner kulramar.

Men innan du avfärdar denna enkla räkneapparat som en gång åtnjöt så stor popularitet: visste du att detta inte är första gången som den har behövt kämpa för sin existens till följd av nya uppfinningar?

Från abakion till soroban

Kulramen är en uppfinning som inte bara hör Österlandet till. Grekerna hade sin abakion och romarna sin abakus — plattor av trä eller marmor med inristade parallella linjer eller skåror. Man räknade genom att flytta små stenar utmed dessa linjer. När man tänker på hur svårt det måste ha varit att utföra räkneoperationer med romerska siffror, inser man lätt behovet av ett sådant redskap. Dessa räkneplattor kom följaktligen att få vidsträckt användning i Europa ända fram till senare delen av medeltiden, då man införde arabiska siffror.

Sedan kom ”algoristerna”, som ivrade för att man skulle utföra matematiska beräkningar på papper med arabiska siffror. ”Abakisterna”, å andra sidan, höll sig till räkneramen och romerska siffror. Striden rasade ända in på 1500-talet, då tillgången på papper blev rikligare. Så småningom fick ”algoristerna” övertaget, och räkneramens existens hotades.

Medan dessa kontroverser pågick i Europa, fick räkneramen nytt liv i Orienten. På 1400-talet hade kineserna börjat använda en modifierad form bestående av kulor uppträdda på tunna stavar, som de kallade ”suan pan”, räknelåda. Därifrån spred den sig över Gula havet till Japan, där den uppstod i en enklare form — kulramen, soroban.

Elektroniska räknare — ett nytt hot

Efter att ha överlevt i ytterligare 500 år står kulramen nu inför ett nytt hot — elektroniska räknare av olika slag. På den tiden då dessa räknare var så dyra att bara ett fåtal människor hade råd att skaffa sig dem åtnjöt kulramen en tryggad ställning i mindre affärer och kontor. Men när priset på elektroniska räkneapparater sjönk och försäljningen blomstrade, tycktes sorobans existens vara hotad ännu en gång. Eller var den kanske inte det?

Ja, kan du addera 15 tal med 12 siffror var på 20 sekunder? Eller vad sägs om att utföra 30 olika multiplikationer mellan 12-siffriga och 6-siffriga tal på fyra minuter? Experter på soroban kan göra det. Men de flesta miniräknare klarar inte ens så många siffror, och ofta tar det längre tid bara att slå in siffrorna, för att inte tala om själva beräkningarna. När det gäller vanliga räkneoperationer anser många japaner fortfarande att de har större nytta av sin soroban än av en miniräknare.

Detta har föranlett en fabrikant att lansera en apparat som har en miniräknare på ena sidan och en kulram på den andra och således utgör en praktisk kompromisslösning. Det uppges att man har sålt 1,5 miljoner av dessa apparater på tio år. Innebär då detta att kulramen går en ny glanstid till mötes? Kanske det. I alla händelser kommer kulramen alltid att ha en fördel framför miniräknaren: Man behöver inte oroa sig för strömavbrott.