Tobakens skadliga inverkningar på rökare och icke-rökare

Vittnesbörden angående tobakens skadeverkningar på rökare och icke-rökare fortsätter att hopa sig. Begrunda följande:

◼ Tobak i stället för livsmedel

”En epidemi av lungcancer kan förutspås” i många utvecklingsländer inom en tioårsperiod, sägs det i tidskriften World Health. Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation tillägger att tobakskonsumtionen ”fortsätter att öka med 2,1 procent per år i tredje världen”. För närvarande odlas 63 procent av världens tobak i dessa länder, jämfört med 50 procent för cirka 25 år sedan. Denna utveckling är en fara för dessa fattiga länder. The Times i London förklarar på vilket sätt: ”Produktion av tobak, som i tredje världen betraktas som en avsalugröda, ökar cancerfrekvensen och är orsak till kalhuggning och till att åkerjord, där ytterst nödvändiga livsmedelsgrödor för hemmakonsumtion skulle kunna växa, tas i anspråk.”

◼ Rök och cancer

Vid 14:e Internationella cancerkongressen i Ungern år 1986 beräknade experter att 3.500.000 människor skulle komma att dö i cancer det året. ”Enligt WHO:s [Världshälsoorganisationens] statistik”, rapporterar den tyska läkartidskriften Ärztliche Praxis, ”kommer en miljon av dessa dödsfall att vara orsakade av rökning.”

Sir Richard Doll, professor emeritus i medicin vid Oxforduniversitetet, varnade för att av de 3.800 kemikalier som finns i tobaksrök har man kunnat fastställa 50 som orsakar cancer hos djur. En del av dessa kemikalier visade sig ha den största koncentrationen i den rök som inte dragits in av rökaren. Rökare utsätter således andra, vilka blir passiva rökare, för de mer cancerframkallande ämnena. En brittisk undersökning av icke-rökare som levde tillsammans med rökare visade att varannan person som dog av lungcancer var passiv rökare.

Hälsovårdschefen i Förenta staterna har uppmanat företag att reservera rökfria arbetsutrymmen för icke-rökare. I sin rapport för 1986, angående rökningens inverkan på hälsan, sade han: ”Ofrivillig inandning av rök är en orsak till sjukdomar, däribland cancer, hos friska icke-rökare”, och ”att med enkla medel skilja rökare från icke-rökare i gemensamma lokaliteter kan reducera, men inte eliminera, att icke-rökare utsätts för tobaksrök i inandningsluften”.

◼ De ofödda påverkas

Ett medicinskt forskarlag från Sydneys universitet i Australien hävdar att rökning gör fostret i livmodern svältfött på viktiga näringsämnen. Forskarna har studerat rökningens inverkan på blodflödet till moderkakan — det organ som förser det ofödda barnet med näringsämnen och syre och leder bort avfallsprodukter via navelsträngen. När forskarna observerade blodflödet i navelsträngen, upptäckte de att blodflödet saktar av bara två minuter efter det att modern börjar röka en cigarrett och att denna påverkan varar i upp till en timme.

Doktor Brian Trudinger, förste universitetslektor i obstetrik och gynekologi, sade, enligt en rapport i The University of Sydney News: ”I genomsnitt väger barn, vars mödrar röker tio cigarretter om dagen under havandeskapet, omkring 300 gram mindre vid födelsen än barn till icke-rökare. Men ända tills nu har man kunnat anföra skäl till att detta på något sätt skulle ha berott på rökaren och inte på rökningen — att de kvinnor som röker under havandeskapet kan ha haft andra problem som lett till att barnen blivit mindre. Vår forskning har emellertid en gång för alla visat att rökning direkt inverkar på fostret genom att minska blodflödet från det till moderkakan.”

Den brittiska läkartidskriften The Lancet offentliggjorde också nyligen resultaten från en undersökning angående cancer i barndomen. Genom undersökningen kom man underfund med att ju fler cigarretter modern rökte per dag under havandeskapet, desto större blev risken för cancer hos hennes avkomma. ”När alla eventuella tumörbelägenheter togs i betraktande”, rapporterade The Lancet, ”ökade den sammanlagda risken för cancer hos barn som utsatts för 10 eller fler cigarretter per dag under havandeskapet med 50 %.”

Sedan dessa barn till rökare fötts, ställs de inför ytterligare hälsorisker. I ett annat nummer konstaterade The Lancet: ”Man har genom undersökningar funnit ett direkt samband mellan passiv rökning och astma hos barn, ihållande rosslingar och sjukdomar i andningsvägarna under det första och andra levnadsåret.”

◼ Rökningens kostnader vid arbetsplatserna

Rökare innebär en merkostnad för sina arbetsgivare på motsvarande 21.000 kronor per person och år, konstaterar en hälsovårdsorganisation i New South Wales i Australien. Organisationen grundar sitt påstående på fakta som visar att rökare har högre sjukfrånvaro än icke-rökare och att de är vållande till ungefär dubbelt så många olyckor. Det är mer sannolikt att rökare råkar ut för olyckor, säger organisationen, på grund av rök i arbetarens ögon eller på grund av att rökare använder bara den ena handen för att utföra sina uppgifter, medan de håller cigarretten med den andra.