Varför är min kyrka söndrad?

SÖNDRINGARNA inom katolska kyrkan är så påtagliga att många uppriktiga katoliker känner det på samma sätt som aposteln Paulus, som skrev till de oeniga kristna i Korint: ”Det förekommer motsättningar bland er. ... Har Kristus blivit delad?” — 1 Korintierna 1:11, 13, 1981.

Många klarsynta katoliker inser mycket väl att kristendomen inte bör vara ”delad”. Katoliker är i högre grad än de flesta andra som påstår sig vara kristna medvetna om den samstämmighet som bör prägla den sanna kristna religionen. De har trott att de utövade en sådan endräktig religion i den katolska kyrkan. De har betraktat protestantismen som en förvirrande blandning av motstridiga religioner. För dem har den katolska kyrkan representerat stabilitet och, framför allt, endräkt. Nu är de förvirrade.

Söndrad — varför?

Den katolska kyrkan är söndrad i vänsterorienterade progressiva, högerorienterade traditionalister och konventionella katoliker som håller fast vid andra Vatikankonsiliet. Många vänsterorienterade liberala katoliker predikar olika former av befrielseteologi som rättfärdigar politisk revolution. Somliga har i det närmaste lagt sig till med ett marxistiskt betraktelsesätt och försöker till och med rättfärdiga väpnad revolt. Men kristendomens grundare sade till sina lärjungar: ”Nu tillhör ni inte världen, utan jag har kallat er ut ur världen. Mitt rike hör inte till denna världen.” — Johannes 15:19; 18:36; 1981.

Traditionalisterna försvarar traditioner som skapats av människor och en latinsk liturgi som inte går tillbaka till bibelns tid, eftersom det språk som de första kristna talade var grekiska och inte latin. Visar de dessutom inte genom sin intolerans och sin aggressivitet att de förnekar sina anspråk på att vara kristna? Henri Fesquet, tidigare religionsskribent i den franska dagstidningen Le Monde, skrev: ”Åsynen av kristna [katoliker] som smädar varandra och tvistar om platser för gudsdyrkan är ett negativt vittnesbörd som bara kan slå tillbaka på dem själva. Vad tjänar det till att förkunna ljuset i evangeliets namn, om man med sina gärningar förnekar sina egna ord?”

Jesus sade till fariséerna: ”För er traditions skull har ni gjort Guds ord ogiltigt.” (Matteus 15:6, The New American Bible) Många uppriktiga katoliker betraktar våra dagars traditionalister på samma sätt.

Både progressiva och traditionalistiska katoliker anser (av rakt motsatta skäl) att andra Vatikankonsiliet har frambringat en urvattnad religion som nu följs av de flesta katoliker. Författarna Puyo och Van Eersel intervjuade den franske katolske filosofen Jean Guitton, ledamot av Franska akademin. De sammanfattade hans inställning på följande sätt: ”Den katolska läran, det centrala i kyrkan, faller nu sönder i oförenliga bitar; de mest nitiska bland de rättrogna ägnar sig uteslutande åt politik; unga kristna [katoliker] inlåter sig ogenerat på föräktenskapliga förbindelser; ingen kan tillämpa [Vatikan]konsiliet på rätt sätt, och Guds folk förstår inte ett dugg.”

Det är därför förståeligt att uppriktiga katoliker undrar: ”Varför är min kyrka söndrad?” Svaret är: Därför att inte en enda av dess olika fraktioner accepterar bibeln som den enda tillförlitliga auktoriteten när det gäller att förklara de sanna kristnas ståndpunkt i frågor av olika slag. De är därför söndrade av motstridiga teologiska läror och tolkningar av traditioner.

Vad kan uppriktiga katoliker göra?

År 1981 avbröt traditionalistiska katoliker vid ett tillfälle en ekumenisk gudstjänst som hölls i en katolsk kyrka i Paris. Ärkebiskop (numera kardinal) Lustiger i Paris förklarade för dem som stannade kvar i kyrkan efter tumultet: ”Vi kom hit för att utbedja oss andens gåvor som återförenar kringspridda söner. I stället har vi fått bevittna en återspegling av den söndring som råder bland de kristna, en gengångare från Babel.”

Babel var den plats där Gud förbistrade de människors språk som utövade falsk religion. (1 Moseboken 11:1—9) På denna plats byggdes senare staden Babylon, upphovet till en förvirrande mångfald gudar och gudinnor. I bibeln står denna stad som symbol för ett världsomfattande religiöst system av motstridiga religioner. I Theological Wordbook of the Old Testament heter det: ”Så sent som under det första århundradet e. Kr. talade [aposteln] Johannes om det religiösa systemet, Babylon, som ’moder till skökorna och till styggelserna på jorden’ (Upp. 17:5).”

Angående detta symboliska Babylon, eller världsvälde av falsk religion, uppmanar bibeln alla ärliga människor att skyndsamt lyda följande råd: ”Dra bort från henne, mitt folk, så att ni inte deltar i hennes synder och drabbas av hennes plågor.” — Uppenbarelseboken 18:4, 1981.

Många ärliga människor lämnar nu kristenhetens religiösa organisationer. En person från franska alperna, som tidigare var inbiten katolik, skrev till exempel spontant följande brev till Jehovas vittnens avdelningskontor i Frankrike: ”I enlighet med katolska kyrkans tusenåriga tradition blev jag från födelsen döpt in i den katolska tron. Jag var aktiv katolik i ungefär 50 år. Omkring år 1980 blev jag övertygad om att katolska kyrkan hade fel. Jag blev modfälld och djupt upprörd. Jag hade många diskussioner med präster som inte respekterade sina prästlöften. I många år hade jag hört talas om Jehovas vittnen, för det mesta i ofördelaktiga ordalag. Efter att ha tänkt över saken en längre tid öppnade jag min dörr för dem. De hjälpte mig att förstå att bibeln ger oss svar på alla våra frågor. Jag insåg också att jag efter 50 års aktiv tjänst inom katolska kyrkan inte visste någonting om bibeln, trots att jag hade en i min ägo. Det var vittnena som hjälpte mig att ’upptäcka’ bibeln.”

Ginette, som bor i närheten av Paris, var också trogen katolik. När hennes man började studera bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, gjorde hon faktiskt allt hon kunde för att hindra honom, och hon fortsatte att motstå honom i flera år. Vad var det som fick henne att ändra sig? Hon skriver: ”Jag tappade förtroendet för kyrkan. Den var inte längre till någon glädje för mig. Det första jag gjorde var att ordna ett sammanträffande mellan min präst och vittnena. Men jag såg snart att prästen inte kunde besvara deras frågor.” Ginette tackade ja till ett bibelstudium tillsammans med vittnena. Nu är både hon och hennes man lyckliga över att kunna tjäna Gud i den endräktiga, internationella familj som Jehovas vittnen utgör.

Om du är förbryllad och bekymrad över de söndringar som råder inom din kyrka, uppmanar vi dig att skaffa ytterligare upplysningar genom de vittnen som försåg dig med denna tidskrift eller skriva till utgivarna. Jehovas vittnen kommer med glädje att hjälpa dig att finna en kärleksfull, internationell familj av kristna som verkligen är endräktig i sin tillbedjan av Gud.

[Infälld text på sidan 11]

”Vad tjänar det till att förkunna ljuset i evangeliets namn, om man med sina gärningar förnekar sina egna ord?” — Den franska dagstidningen ”Le Monde”

[Infälld text på sidan 12]

”Vi [har] fått bevittna en återspegling av den söndring som råder bland de kristna, en gengångare från Babel.” — Kardinal Lustiger, Paris