Invandrare — Hur kan du hjälpa dem?

JOURNALISTEN Günter Wallraff låtsades för några år sedan vara turkisk invandrare och tog anställning i ett tyskt stålverk. När han publicerade sina rön beträffande behandlingen av gästarbetare, blev allmänheten både chockad och uppbragt. Han dokumenterade fall efter fall av flagrant diskriminering och förnedrande fördomsfullhet riktad mot utländska arbetare. Vid ett tillfälle bevittnade han hur turkiska invandrare blev beordrade att arbeta på en mycket farlig plats, trots larmsirener och blinkande röda varningsljus. När en av männen blev rädd och ville lämna området, hotade man honom med uppsägning.

Wallraffs erfarenheter visade på ett mycket drastiskt sätt hur många invandrare har det. Allteftersom välvilligt inställda medborgare blir mer och mer medvetna om de problem som utlänningar möter, är det många som undrar vad de kan göra för att hjälpa dem och deras familjer.

Acceptera oss som vi är

Undvik förutfattade meningar. Ingenting kan så snabbt bygga upp en mur av misstänksamhet och intolerans mellan den inhemska befolkningen och invandrare som oförblommerad fördomsfullhet. ”[Den egna kulturen] förvränger vår syn på hur andra människor gör saker och ting, i synnerhet när deras sedvänjor skiljer sig . . . från våra accepterade normer”, förklarar författaren Ben Levitas i sin bok Tribal Life Today (Stamliv i vår tid). Han säger att dessa skillnader ”ofta gör att vi blir kritiska mot andra människors handlingssätt”. Helen, en koreansk invandrare i Canada, kommer tydligt ihåg hur hennes lärarinna en dag skällde på henne för att hon inte hade gjort en uppgift som klassen hade blivit tillsagd att göra. ”Hon fattade inte att jag inte förstod henne”, säger Helen, som kände sig mycket sårad när det hände.

Missförstånd och förutfattade meningar om andra nationaliteter grundar sig ofta på inbillning snarare än på fakta. Författarna Mildred Sikkema och Agnes Niyekawa-Howard berättar i sin bok Cross-Cultural Learning & Self-Growth om en amerikansk professor som brukade pröva sina utländska studenter genom att berätta en rolig historia och se hur de reagerade. De som inte skrattade skickades omedelbart i väg till engelskundervisning. ”[Professorn] insåg tydligen inte att man för att förstå ett amerikanskt skämt måste känna till inte bara språket, utan också den amerikanska kulturen”, säger författarna och tillägger: ”Sådant som människor från en kultur tycker är roligt kan av . . . [andra] betraktas som smaklöst.” Sådana välmenta handlingar från den inhemska befolkningens sida tyder på bristande förståelse för invandrarnas situation.

Om du accepterar invandraren precis som han är, utan fördomar, kommer han att uppskatta dig för det. Ett sådant handlingssätt är också i harmoni med en princip som Jesus uppmanade sina lärjungar att leva efter: ”Du skall älska . . . din nästa som dig själv.” (Lukas 10:27) En advokat i Tokyo, Yasushi Higashisawa, som har mycket med invandrare att göra, förklarar att ”nära kontakt med människor av andra kulturer är det bästa botemedlet mot fördomar”. Sådan kontakt kan också vara till hjälp för invandraren på många andra sätt.

Praktisk hjälp

Det är mycket en invandrare behöver veta om sitt nya land — hur han skall gå till väga för att få tag i bostad, lära sig språket, skriva in barnen i skolan, få del av sjukvård och andra sociala förmåner. Du kan bespara honom många onödiga bekymmer och besvär genom att dela med dig av vad du vet.

Skulle du till exempel kunna hjälpa en invandrare att få kontakt med en organisation eller myndighet som kan hjälpa honom att stifta bekantskap med landets språk och kultur? Eller skulle du kanske kunna följa med en invandrarkvinna de första gångerna hon går och handlar och hjälpa henne att hitta olika matvaror och hushållsartiklar? Eller kan du kanske erbjuda dig att hjälpa en invandrarfamilj att klara av den ofta komplicerade pappersexercis som rör deras uppehållstillstånd, arbetstillstånd, självdeklaration och liknande formaliteter? — Se fotnoten i rutan.

Någon att lita på

Det är alltid bra att fråga sig själv: Om jag var i ett annat land, hur skulle jag då vilja bli behandlad? ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem”, säger Jesus i den berömda ”gyllene regeln”. (Matteus 7:12) Att ha en vän som man kan lita på under den besvärliga anpassningsprocessen är något som många invandrare skulle uppskatta. Sådan vänlighet och gästfrihet är till glädje för båda parter. Som en annan biblisk princip framhåller: ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apostlagärningarna 20:35.

Om du är ett Jehovas vittne, är möjligheten att få tillhöra ett endräktigt brödraskap den bästa gåva du kan ge en invandrare. Du kan säkert få tag i någon publikation som delger honom detta uppmuntrande hopp på hans eget språk.

Ansvaret för att flyttningen skall bli framgångsrik vilar naturligtvis i första hand på invandraren själv. Men om du tänker efter, finns det säkert mycket du kan göra för att få honom att känna sig hemmastadd och göra flyttningen till en mindre traumatisk, kanske rentav glädjande, erfarenhet.

[Infälld text på sidan 11]

”Vi utgår från att människor med annan kultur . . . ser, känner och tänker som vi gör. . . . Många missförstånd förorsakas av att vi tar för givet att våra egna reaktioner är universella.” — Cross-Cultural Learning & Self-Growth

[Infälld text på sidan 12]

Så här sade en amerikansk student efter att ha tillbringat någon tid på ön Guam: ”Jag har blivit mer tolerant när det gäller nya eller annorlunda sätt att göra saker och ting.” — Cross-Cultural Learning & Self-Growth

[Ruta på sidan 12]

Du kan hjälpa en invandrare att . . .

▸ känna sig hemmastadd genom att vara en gästfri granne

▸ klara av kontakten med myndigheterna beträffande uppehållstillstånd etc.a

▸ fylla i deklarationsblanketter

▸ kontakta organisationer som ger undervisning i landets språk och kultur

▸ skaffa bostad

▸ få tillgång till sjukvård och sociala förmåner

▸ skriva in barnen i skolan

▸ göra nödvändiga inköp till rimliga priser

▸ få tag i ett arbete

[Fotnot]