Fördelarna med modersmjölk
Från Vakna!:s korrespondent i Nigeria
FÖRSÖK föreställa dig en barnmatsprodukt som är välsmakande och lättsmält och som tillgodoser det växande barnets hela näringsbehov — ett ”undermedel” som både förhindrar och botar sjukdomar, som inte kostar något och som familjer överallt på hela jorden har tillgång till.
Omöjligt, kanske du säger. Men det finns en sådan produkt, även om den inte utvecklats av industritekniker. Det är modersmjölk.
Under mänsklighetens hela historia har detta fantastiska födoämne ansetts vara av avgörande betydelse för barnets hälsa och utveckling. I Bibeln sägs det till exempel att när Faraos dotter fann det lilla barnet Mose, bad hon hans syster kalla på ”en amma” som kunde ta hand om honom. (2 Moseboken 2:5—9) Längre fram, i de grekiska och romerska samhällena, anlitade välbärgade familjer ofta robusta ammor för att ge di åt barnen. Under de senaste årtiondena har emellertid amningen minskat drastiskt i omfattning, delvis på grund av reklamkampanjer som har fått många människor att tro att bröstmjölk inte är lika bra som den barnmat som den moderna tekniken framställt. I dag har trenden börjat vända, och fler och fler mödrar har kommit att inse att ”bröst är bäst”.
Den bästa näringen
Har forskarna kunnat förbättra den av Skaparen inbyggda uppfödningsmetoden för spädbarn? Knappast. UNICEF (Förenta nationernas barnfond) förklarar: ”Enbart bröstmjölk är bästa tänkbara mat och dryck under spädbarnets 4—6 första levnadsmånader.” Bröstmjölk innehåller alla de proteiner, ämnen som stimulerar tillväxten, fetter, kolhydrater, enzymer, vitaminer och spårämnen som behövs för en sund tillväxt och utveckling under barnets första levnadsmånader.
Bröstmjölk är inte bara den bästa födan för nyfödda barn, utan det är också den enda föda de behöver. Världshälsoförsamlingen bekräftade detta i ett uttalande som gjordes i maj 1992: ”Under de 4—6 första levnadsmånaderna behövs ingen annan mat eller dryck än bröstmjölk, inte ens vatten, för att tillgodose normala spädbarns näringsbehov.” Bröstmjölk innehåller tillräckligt mycket vatten för att släcka barnets törst även i varma och torra klimat. Att ge det ett extra tillskott av vatten eller sötade drycker med nappflaska är inte bara onödigt, utan kan också få det att sluta dia, eftersom spädbarn i regel föredrar den bekvämare flaskmatningen. Efter några månader bör naturligtvis barnets kost gradvis utökas med annan mat och dryck.
Ingen bröstmjölksersättning har en så idealisk sammansättning för att ge barnet en hälsosam tillväxt och utveckling. Boken Reproductive Health—Global Issues förklarar: ”De försök som gjorts att ersätta bröstmjölk har inte varit framgångsrika. Den samlade litteraturen kring ämnet spädbarnsuppfödning är full av bevis för att spädbarn som inte ammats löper mycket större risk att drabbas av infektioner och undernäring än de som ammats.”
Amning räddar liv
Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) skulle en miljon barns liv kunna räddas varje år om alla mödrar fullt ut ammade sina barn de fyra till sex första levnadsmånaderna. UNICEF-rapporten State of the World’s Children 1992 förklarar: ”Flaskmatade barn i fattiga områden löper 15 gånger större risk att dö i diarrésjukdomar och fyra gånger större risk att dö i lunginflammation än barn som bara får bröstmjölk.”
Vad beror det på? En orsak är att mjölkpulverpreparaten, förutom att de är underlägsna bröstmjölk i näringsmässigt avseende, ofta späds ut för mycket, blandas med otjänligt vatten och sedan hälls i orena flaskor. Flaskmjölk kan därför lätt bli förorenad med sådana bakterier och virus som förorsakar diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner — de sjukdomar som skördar flest dödsoffer bland barn i utvecklingsländerna. Mjölk som kommer direkt från bröstet blir däremot inte så lätt förorenad, den kräver ingen tillagning, den surnar inte, och den riskerar inte att bli utspädd.
En annan orsak till att amning räddar liv är att modersmjölken innehåller antikroppar som skyddar barnet mot sjukdomar. Även om diarrésjukdomar och andra infektioner ibland drabbar spädbarn som ammats, är de då vanligtvis lindrigare och lättare att behandla. Forskare hävdar också att bröstbarn är mindre benägna att drabbas av tandsjukdomar, cancer, diabetes och allergier. Och eftersom amningen kräver ett kraftigt sugande från barnets sida, främjar den utvecklingen av ansiktets ben och muskler.
Fördelar för mamman
Amning är inte bara till nytta för barnet; den är också bra för mamman. Barnets sugande stimulerar till exempel utsöndringen av hormonet oxytocin, som inte bara sätter i gång mjölkproduktionen, utan också hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. När livmodern drar ihop sig snabbt, minskar risken för långvariga blödningar. Amningen fördröjer också ägglossningens och menstruationens återkomst efter förlossningen. Detta har en tendens att skjuta upp nästa graviditet. Längre intervaller mellan graviditeterna betyder friskare mödrar och barn.
Ett annat stort plus är att kvinnor som ammar löper mindre risk att få bröst- och äggstockscancer. Somliga experter hävdar att risken för att en kvinna som ammar sitt barn skall drabbas av bröstcancer bara är hälften så stor som den skulle vara om hon inte ammade.
En fördel som inte heller bör förbises är att amning främjar bindningen mellan mor och barn. Eftersom amningen inte bara tillgodoser barnets behov av mat, utan också förmedlar oral kontakt, hudkontakt och värme, kan den skapa starka band mellan mor och barn och bidra till barnets emotionella och sociala utveckling.
Beslutet att amma sitt barn
Så gott som alla kvinnor kan producera tillräckligt med mjölk för att mätta sitt barn, om vissa krav tillgodoses. Amningen bör börja så snart som möjligt efter förlossningen, inom en timme efter det att barnet fötts. (Den första mjölken, en tjock, gulaktig vätska som kallas kolostrum, är särskilt nyttig och skyddar barnet mot infektioner.) Nyfödda barn bör ammas när de är hungriga, även på nätterna, och inte efter ett fast schema. Det är också viktigt att barnet ligger rätt vid bröstet. En erfaren och förstående rådgivare kan ge lämplig vägledning.
En nybliven mammas beslut att amma sitt barn eller att inte göra det beror naturligtvis inte bara på den fysiska förmågan. The State of the World’s Children 1992 förklarar: ”Mödrar behöver sjukhusets stöd, om de skall kunna ge sina barn den bästa tänkbara start i livet; men om de skall kunna fortsätta att amma, behöver de också stöd av arbetsgivare, fackföreningar och samhället — och av männen.”
[Ruta på sidan 13]
Amning i utvecklingsländerna
1. Enbart bröstmjölk är bästa tänkbara mat och dryck för ett barn under de 4—6 första levnadsmånaderna.
2. Amningsstarten bör ske så snart som möjligt efter förlossningen. Så gott som alla kvinnor kan amma sitt barn.
3. För att trygga en tillräcklig mjölkproduktion bör barnet få suga på bröstet ofta.
4. Flaskmatning kan leda till allvarlig sjukdom och död.
5. Amningen bör fortsätta en bra bit in på barnets andra levnadsår, om möjligt ännu längre.
Källa: Broschyren Facts for Life, utgiven av UNICEF, WHO och UNESCO.
[Ruta på sidan 14]
Amning och aids
I slutet av april 1992 sammankallade WHO och UNICEF en internationell expertgrupp för att diskutera sambandet mellan amning och aids. Doktor Michael Merson, chef för WHO:s internationella aidsprogram, förklarade varför ett sådant möte var av behovet påkallat: ”Amning är en avgörande faktor för barns överlevnad. Risken för att ett barn skall dö av aids om det ammas måste vägas mot risken för att det skall dö av andra orsaker om det inte ammas.”
Enligt WHO blir omkring en tredjedel av alla barn som föds av HIV-smittade mödrar också smittade. Även om överföringen av sjukdomen från mor till barn i stor utsträckning inträffar under graviditeten och förlossningen, finns det tecken som tyder på att den också kan ske genom amning. WHO förklarar emellertid: ”Det stora flertalet barn som ammas av HIV-smittade mödrar blir inte smittade genom amningen.”
Expertpanelen kom till följande slutsats: ”På platser där infektionssjukdomar och undernäring är den främsta orsaken till spädbarnsdöd och där barndödligheten är hög bör kvinnor, även de som är HIV-smittade, normalt få rådet att amma sitt barn, eftersom risken för att barnet skall bli HIV-smittat via bröstmjölken troligtvis är mindre än risken för att det skall dö av andra orsaker om det inte ammas.
I områden där infektionssjukdomar inte är den främsta dödsorsaken bland spädbarn och där barndödligheten är låg ... bör däremot gravida kvinnor som man vet är HIV-smittade normalt få rådet att begagna sig av ett säkert alternativ till bröstmjölk i stället för att amma sitt barn.”