Mexico förändrar sina religionslagar
DEN 16 JULI 1992 TRÄDDE EN NY LAG I KRAFT I MEXICO. DET VAR DEN NYA ”LAGEN OM RELIGIÖSA SAMMANSLUTNINGAR OCH ALLMÄN GUDSTJÄNST”. VARFÖR BEHÖVDES DEN, OCH VAD INNEBÄR DEN HÄR NYA LAGEN? LÅT OSS TA EN TITT PÅ DEN, EFTERSOM DEN HAR VÄCKT SÅ STARKA FÖRVÄNTNINGAR.
NÄR Spanien erövrade det som nu är Mexico, använde erövrarna våld för att tvinga på folket den katolska religionen. När tiden var inne att stifta lagar om religiösa angelägenheter, tillämpades delvis en spansk lag, Constitución de Cádiz (1812). Artikel 12 där förklarade: ”Den spanska nationens religion är och skall för evigt vara katolsk, apostolisk, romersk, den ena och enda sanna religionen.” Längre fram, år 1824, upprättades en konstitution för Mexico, och den förklarade: ”Den mexikanska nationens religion är och skall för evigt vara katolsk, apostolisk, romersk. Nationen skyddar den genom förståndiga och rättvisa lagar och förbjuder att någon annan utövas.” Även om det förekom åtskilliga omarbetningar av landets lag, gav man uttryck åt samma tanke ända till år 1843 och beviljade därigenom den katolska religionen företrädesrätt. I själva verket utestängde man alla andra religioner.
Det var år 1857 som Benito Juárez, en mexikansk statsman, började revidera landets lagar och införa vad man kallade ”Reformationslagarna”. Syftet var att ”förstatliga kyrkans fasta egendom” samt ”öka statens politiska och ekonomiska makt och minska [katolska] kyrkans”. (Historia de México, band 10, sidan 2182) I denna grupp lagar från år 1859 ingick såväl ”Lagen om förstatligande av kyrklig egendom” som en lag som krävde att vigslar måste förrättas av staten för att bli rättsligt bindande. År 1860 utfärdades ”Lagen om religionsfrihet”.
Reformationslagarna tillerkände folket ett visst mått av religionsfrihet, eftersom de fastställde att den katolska religionen inte längre var den enda som fick existera i landet. Denna nya frihet var emellertid mycket begränsad och gällde bara under vissa förutsättningar. Lagarna medgav att det existerade olika religioner i Mexico, men dessa beviljades inte något som helst lagligt erkännande eller några lagliga rättigheter. Reformationslagarna var särskilt utformade för att hålla den katolska religionen inom vissa gränser, men konsekvensen blev att alla andra religioner i landet också blev kringskurna. Likväl kunde andra religioner än katolicismen verka mera fritt då, och protestantiska religioner från Förenta staterna kunde sätta i gång en evangeliseringskampanj i landet.
Reformationslagarna konsoliderades år 1917 i samma antiklerikala anda, vilket fick till följd att präster och rättrogna katoliker blev förföljda. Detta ledde till ett krig år 1926 (på spanska kallat rebelión cristera), ett krig som katolikerna utkämpade mot regeringen i ett försök att annullera de restriktiva lagar som gällde religiösa förhållanden. Kriget slutade år 1929 med en överenskommelse i vilken regeringen visade ett visst mått av tolerans, men lagarna fortsatte att gälla i oförändrad form.
I en kommentar om dessa lagar nämner boken Una Ley Para la Libertad Religiosa (En lag om religionsfrihet) följande: ”Vi inser att Artikel 24, andra paragrafen, och de övriga omarbetade artiklarna i vår konstitution ursprungligen utgjorde ett klart och tydligt intrång i den religiösa friheten, eftersom de begränsade varje individs yttre utövande av sin religion och gjorde dess utövande till föremål för regler och bestämmelser dikterade av myndigheten.
Dessutom stod dessa konstitutionella arrangemang klart och tydligt i strid med vad som fastställts i Förenta nationernas ’Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna’ (Artikel 19) och ’Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna’ (Artikel 12), internationella dokument som den mexikanska staten har skrivit under.”
När Mexicos nye president år 1988 inledde sin sexåriga presidentperiod, inbjöds den katolska hierarkin till presidentens installation. I sitt budskap tillkännagav president Carlos Salinas de Gortari behovet av att modernisera förbindelserna mellan kyrka och stat. Detta första steg mot en nyordning ledde till slutsatsen att de lagar som rör religion måste revideras. Dessutom var landet på väg att utvecklas mot ett mera demokratiskt samhälle, och förhandlingar hade inletts om ett frihandelsavtal med Förenta staterna och Canada. Därför var det nödvändigt att omarbeta lagen för att bringa den i överensstämmelse med religionsfriheten.
Den nya lagen
Som det förklaras i den nya lagens första artikel är den ”grundad på såväl den historiska principen om åtskillnad mellan kyrka och stat som religionsfrihet”. Den andra artikeln garanterar frihet för individen ”att ha eller omfatta den religiösa övertygelse som han själv vill och utföra, kollektivt eller individuellt, de religiösa handlingar eller ceremonier som han själv önskar ... , att inte bekänna sig till någon särskild tro ... , att inte bli föremål för diskriminering, tvång eller fientlighet på grund av sin religiösa övertygelse ... , att gå samman med andra och träffas under fredliga förhållanden i religiösa syften”. Genom denna lag kommer ”kyrkor och religiösa grupper ... att bli lagligt erkända som religiösa institutioner så snart som de hos regeringen erhållit det motsvarande nödvändiga registreringsbeviset”. Likaså får ”religiösa institutioner som har bildats i enlighet med den nuvarande lagen äga egen kyrklig egendom som tillåter dem att fullgöra sina syften”.
Jehovas vittnen blir lagligen inregistrerade
I överensstämmelse med denna nya lag ingav Jehovas vittnen i Mexico den 13 april 1993 en ansökan till Religionsdepartementet om att få bli inregistrerade som en religion. Dessförinnan existerade Jehovas vittnen de facto men hade ingen juridisk identitet, liksom fallet var med alla andra religioner i landet. Jehovas vittnen har funnits i Mexico ända sedan början av det här seklet. Även om ett lagligt erkännande saknades tillät ändå Mexicos regering Internationella Bibelstudiesällskapet att verka i landet genom ett beslut den 2 juni 1930. Den 20 december 1932 ändrades Sällskapets namn till La Torre del Vigía (Vakttornet). Men på grund av lagar som begränsade den religiösa verksamheten i landet inregistrerades år 1943 en ny organisation i form av en ”civil” sammanslutning. På detta sätt välsignade Jehova det arbete som Jehovas vittnen hade utfört under årens lopp. För närvarande är Jehovas vittnen inregistrerade som La Torre del Vigía, A. R., och Los Testigos de Jehová en México, A. R., båda religiösa sammanslutningar, i överensstämmelse med ett dokument daterat den 7 maj 1993, vilket överlämnades till dem den 31 maj 1993.
Under dessa nya villkor fortsätter Jehovas vittnen i Mexico att arbeta hårt med att predika om Guds kungarike, alldeles som de gör i 230 andra länder i världen. Man planlägger för ett stort utvidgningsarbete i Mexico, vilket innefattar byggandet av nya Rikets salar och nya sammankomsthallar. Med tanke på de mer än 380.000 förkunnarna och de cirka 30.000 nya som blir döpta varje år finns det rikligt med arbete att utföra, vilket också kommer till synes i de 530.000 bibelstudier som för närvarande leds i människors hem.
Detta innebär inte att alla problem är lösta för Jehovas vittnen i Mexico. Deras barn får fortfarande utstå påtryckningar i skolan på grund av neutralitetsfrågan. Myndigheterna försöker emellertid att tillämpa den nya lagen på ett rättvist och opartiskt sätt när de har att göra med de olika religionerna i landet. I och med den nya religionslagen har Mexico verkligen tagit ett stort steg i fråga om att försvara mänskliga rättigheter och religionsfrihet.
[Bilder på sidan 13]
Dokument som visar inregistreringen av Jehovas vittnen i Mexico
[Bild på sidan 14]
Ett nytt centrum för biblisk undervisning håller på att uppföras av Jehovas vittnen i Mexico