Tofsstorfothönan och dess ägg

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT PÅ SALOMONÖARNA

OMKRING två timmars färd med kanot från Honiara, som är Salomonöarnas huvudstad och ligger på ön Guadalcanal, finner man ön Savo. Den är känd för sin aktiva vulkan och för tofsstorfothönan. När invånarna skall laga mat och värma vatten, använder de ibland heta stenar och strålar av ånga som kommer upp ur sprickor i marken. Tofsstorfothönan använder också den här naturresursen på ett klipskt sätt.

Även om tofsstorfothönan är betydligt mindre än vanliga höns ser den ungefär likadan ut med en stor kropp, korta rundade vingar och stora kraftiga fötter med fyra tår. Näbben är kort och något nedåtböjd. Tofsstorfothönan flyger snabbt men inte särskilt långt.

Tofsstorfothönan tillhör samma ordning fåglar som vanliga höns, nämligen Galliformes, men familjen Megapodiidae (storfotingar). Den lägger sina ägg i högar av multnande växtdelar för att få dem ruvade. Temperaturen i de här ruvningshögarna håller sig på 30—35 grader Celsius. Men på den här ön har tofsstorfothönsen en annorlunda äggkläckningsapparat. Vad skulle kunna vara bättre än den vulkaniskt uppvärmda sanden på Savos stränder?

Med en mur av kraftiga palmblad har invånarna inhägnat flera hektar plan, jämn sandstrand. Det här är tofsstorfothönans ”marker”. Innanför ser området ut som en omsorgsfullt planterad fruktträdgård. Små träd är planterade i välordnade rader, uppenbarligen för att ge de besökande fåglarna en lugnare miljö. Hela området är fullt av små kratrar i sanden, omkring 60 centimeter i diameter. Kratrarna vittnar om dessa sällsamma, vilda fåglars besök i gryningen och skymningen, då de kommer för att gräva trånga hål som är cirka 90 centimeter djupa där de lägger sina ägg och begraver dem.

Och vilka ägg! De är mellan 8 och 9 centimeter långa och omkring 6 centimeter i diameter, en häpnadsväckande storlek för en så liten fågel. När ägget har kläckts, gräver den helt fjäderbeklädda kycklingen sig upp till markytan och springer i väg. Den klarar sig helt på egen hand, och inom 24 timmar kan den flyga.

Varje dag kommer byborna ner till tofsstorfothönans ”marker” för att gräva upp ägg, som tycks utgöra en viktig del av öbornas basföda. Det är häpnadsväckande att se hur de lagar till sin lätta och fluffiga äggröra. Tofsstorfothönans ägg knäcks skickligt mot spetsen på en bit grönt bamburör och hälls sedan ner i röret. Bamburöret, som nu är fyllt med ägg, placeras försiktigt i 45 graders vinkel i eldens glödande aska. Snart kokar äggen ihop och blandas med saften från den heta gröna bambun. När det hela är klart spricker bambun, och man har en äggröra formad som en korv och med en enastående härlig smak. Kom till Salomonöarna någon gång och smaka den här äggröran!