Faktorer som påverkar din hälsa — Vad du själv kan göra

I MOTSATS till ris eller vetemjöl kan god hälsa inte portioneras ut till människor av biståndsarbetare. Det är inte något som kan köpas i en påse, eftersom det inte är en handelsvara, utan ett tillstånd. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar ”hälsa” som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande”. Vilka faktorer påverkar då graden av välbefinnande?

Ett enkelt hus kan byggas av bräder, spik och korrugerad plåt, men de olika delarna bärs ofta upp av fyra hörnstolpar. På liknande sätt påverkas vår hälsa av många olika faktorer, men alla hänger samman med fyra ”hörnpelare”, nämligen 1) våra levnadsvanor, 2) vår miljö, 3) tillgången till medicinsk vård och 4) vår biologiska konstitution. På samma sätt som vi kan göra vårt hus stabilare genom att förbättra kvaliteten på hörnstolparna, kan vi också förbättra vår hälsa genom att höja kvaliteten på dessa viktiga faktorer. Frågan är: Hur gör man detta med begränsade resurser?

Dina levnadsvanor och hälsan

Av de fyra faktorer som nämns här ovan är dina levnadsvanor den som du själv har störst kontroll över. Att du förändrar dessa till det bättre kan göra mycket för att förbättra din hälsa. Fattigdom kan naturligtvis begränsa de förändringar som du kan göra när det gäller kosthållning och andra vanor, men genom att utnyttja de valmöjligheter som står till buds kan du ändå åstadkomma betydande förbättringar. Låt oss ta ett exempel.

En mor kan vanligtvis välja mellan att amma och att flaskmata sitt barn. Enligt Förenta nationernas barnfond är amning ”det överlägset bästa valet, i såväl fysiskt som ekonomiskt avseende”. Modersmjölk är ”bästa tänkbara mat för hälsan”, säger experterna, för den tillför barnet ”exakt de mängder protein, fett, laktos, vitaminer, mineralämnen och spårämnen som behövs för en sund utveckling”. Bröstmjölk överför också skyddande äggviteämnen, så kallade antikroppar, från modern till barnet, vilket ger barnet ett försprång i kampen mot sjukdomar.

I synnerhet i tropiska länder med undermåliga sanitära förhållanden är amning utan tvivel det bästa för barnet. I motsats till flaskmjölk kan bröstmjölken inte spädas ut för att spara pengar, den kan inte tillagas på ett olämpligt sätt, och den serveras alltid från en ren behållare. Enligt Synergy, ett informationsblad som ges ut av Canadian Society for International Health, löper ”ett flaskbarn i ett fattigt område cirka 15 gånger så stor risk att dö av diarrésjukdomar och fyra gånger så stor risk att dö av lunginflammation som ett barn som får enbart bröstmjölk”.

Att amma är också fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. I utvecklingsländerna är mjölkpulverpreparat dyra i inköp. I Brasilien, till exempel, kan en femtedel av en fattig familjs inkomster gå åt till att föda upp ett barn med flaska. De pengar som man spar på att amma kan användas till att köpa bättre mat åt den övriga familjen — inklusive modern.

Med tanke på alla dessa fördelar skulle man kunna förvänta att amningen var i tilltagande. Men hälsovårdsexperter i Filippinerna rapporterar att bruket att amma ”hotar att dö ut” där i landet, och en brasiliansk undersökning visar att ”underlåtenhet att amma” är en av de viktigaste faktorerna i samband med att barn dör av luftvägsinfektioner. Ditt barn behöver emellertid inte drabbas av detta öde. Du har möjlighet att välja.

De ansträngningar som modern gör för att skydda sitt barns hälsa undermineras emellertid ofta av andra familjemedlemmars ohälsosamma vanor. Ett belysande exempel är en mamma i Nepal. Hon bor i ett litet fuktigt rum tillsammans med sin man och en treårig dotter. Rummet är ständigt fyllt av matos och tobaksrök, skriver tidskriften Panoscope. Barnet lider av en infektion i luftvägarna. ”Jag kan inte få min man att sluta röka”, suckar mamman. ”Nu får jag köpa cigarretter åt min man och mediciner åt mitt barn.”

Tyvärr blir detta problem allt vanligare i våra dagar, eftersom fler och fler människor i u-länderna slösar bort sina välbehövliga inkomster genom att börja röka. För varje person som slutar röka i Europa eller Förenta staterna börjar två i Latinamerika eller Afrika. Vilseledande reklam bär en stor del av skulden, förklarar den holländska boken Roken Welbeschouwd. Slogans som ”Varsity — för den som vill vara klartänkt” och ”Gold Leaf — viktiga cigarretter för viktiga personer” får fattiga människor att tro att rökning förknippas med framgång och välstånd. Men det förhåller sig precis tvärtom. Rökning skadar din ekonomi och fördärvar din hälsa.

Tänk på att varje gång du röker en cigarrett förkortar du din livslängd med i genomsnitt tio minuter och ökar risken för hjärtattack och stroke, liksom också för lung-, strup- och muncancer och andra sjukdomar. Som det uttrycks i tidskriften UN Chronicle: ”Tobakskonsumtion är den ojämförligt största orsaken till för tidig död och invaliditet som är möjlig att förhindra.” Lägg märke till att det sägs ”som är möjlig att förhindra”. Du kan sluta röka.

Det finns naturligtvis många fler beteendemässiga val som påverkar din hälsa. I rutan på sidan 11 finner du en förteckning över informativa artiklar som du kan läsa i biblioteket i någon av Jehovas vittnens Rikets salar. Det kräver naturligtvis en viss ansträngning att skaffa sig information om sådana frågor, men som en representant för WHO uttrycker det: ”God hälsa kan inte uppnås om människor inte blir upplysta och får information och undervisning om sin hälsosituation.” Skaffa dig därför information — en hälsobefrämjande åtgärd som inte kostar något.

Hälsan och miljön

Den miljö som påverkar din hälsa mest är ditt hem och dess omgivningar, konstaterar boken The Poor Die Young. Det vatten som du dricker kan till exempel vara en hälsorisk. Infektioner, hudsjukdomar, diarré, kolera, dysenteri, tyfus och andra hälsoproblem förorsakas ofta av otillräcklig tillgång till rent vatten.

Om du bara behöver vrida på en kran när du vill tvätta händerna, kan det vara svårt att fatta hur mycket tid människor som inte har rinnande vatten i sitt hem lägger ner på att hämta vatten varje dag. Ofta är det mer än 500 personer som använder en och samma vattenkran. Det innebär en hel del köande. Men låginkomsttagare har långa arbetsdagar, och köandet ”tar bort en hel del tid som skulle kunna användas till att tjäna pengar”, konstaterar boken Environmental Problems in Third World Cities. Det är därför inte så underligt att en sexpersonersfamilj inte alltid tar sig tid att släpa hem de 30 hinkar vatten per dag som skulle behövas för en familj av den storleken. Det resulterar i att man har för lite vatten för matlagning, disk, klädtvätt och personlig hygien. Detta ger i sin tur upphov till förhållanden som lockar till sig löss och flugor och därmed äventyrar familjens hälsa.

För att belysa problemet kan vi tänka oss följande situation: Om du är beroende av en cykel för att komma till en avlägsen arbetsplats, skulle du då tycka att det var bortkastad tid att ägna en liten stund varje vecka åt att olja kedjan, justera bromsarna eller ersätta en trasig eker? Nej, det skulle du inte, eftersom du inser att även om du skulle vinna några timmar nu på att inte underhålla cykeln, skulle du kunna förlora en hel arbetsdag längre fram, om den går sönder. På liknande sätt kanske du skulle kunna tjäna en del tid och pengar varje vecka på att inte hämta hem tillräckligt mycket vatten för att bevara din hälsa, men längre fram kan du komma att förlora ännu mer tid och pengar när din hälsa börjar svikta.

Att skaffa hem tillräckligt mycket vatten kan bli ett familjeprojekt. Även om lokala sedvänjor kanske föreskriver att kvinnor och barn skall tjäna som vattenbärare, kommer en kärleksfull far inte att dra sig för att kavla upp skjortärmarna och hämta vatten själv.

När vattnet har kommit hem kommer nästa problem — att hålla det rent. Hälsovårdsexperter ger rådet: Förvara inte dricksvatten och vatten som är avsett för andra ändamål på samma ställe. Täck alltid över förvaringskärlet med ett tättslutande lock. Låt vattnet stå ett litet tag så att föroreningar kan sjunka till botten. Rör inte vattnet med fingrarna när du öser upp det, utan använd en ren skopa med långt handtag. Rengör regelbundet alla vattenbehållare med klorinlösning och skölj dem sedan noga med rent vatten. Hur är det då med regnvatten? Det är verkligen en tillgång (under förutsättning att det regnar!) och kan utan risk användas om man ser till att smuts och skräp inte kommer in i vattenbehållaren och den skyddas mot insekter, råttor och andra djur.

Om du inte är säker på att vattnet är rent, rekommenderar WHO att du klorerar det med exempelvis natriumhypoklorit eller kalciumhypoklorit. Det är en billig och effektiv metod. I Peru, till exempel, kostar det en genomsnittlig familj mindre än 15 kronor om året att rena vattnet på det här sättet.

Hälsan och medicinska resurser

För de fattiga finns det ofta bara två former av hälsovård: 1) sådan som de kan få tag på men inte har råd med och 2) sådan som de har råd med men inte kan få tag på. Donna Maria, en av de närmare 650.000 invånarna i São Paulos slumkvarter, förklarar beträffande alternativ nummer 1: ”För oss är god hälsovård ungefär som ett föremål i ett skyltfönster i ett flott köpcenter. Vi kan titta på det, men vi kan inte skaffa oss det.” (Tidskriften Vandaar) Donna Maria bor i en stad där sjukhusen kan erbjuda bypass-operationer, transplantationer, datortomografi och andra högteknologiska behandlingsmetoder. För henne är emellertid sådana ting utom räckhåll av ekonomiska skäl.

Om god hälsovård är som en ouppnåelig lyxartikel i ett skyltfönster, kan den hälsovård som står till buds för de fattiga liknas vid en reavara som hundratals kunder slåss om. Som det nyligen sades i ett sydamerikanskt nyhetsreportage: ”De sjuka måste köa i två dagar för att få en konsultation. Det finns inga lediga vårdplatser. De allmänna sjukhusen ... lider brist på pengar, ... medicin och mat. Hela vårdsystemet är sjukt.”

För att förbättra den bristfälliga hälsovården för massorna har WHO successivt lagt om sin verksamhet från sjukvård till friskvård genom att upplysa människor om olika sätt att förebygga och bekämpa sjukdomar. Genom olika projekt, till exempel informationskampanjer om vikten av en näringsriktig kost, rent vatten och god hygien, har man enligt UN Chronicle åstadkommit ”en avsevärd förbättring av världshälsan”. Har dessa projekt varit till någon nytta för dig? Ett av dem kanske har det. Vilket då? Vaccineringsprogrammet EPI (Expanded Program on Immunization).

”Vaccinatören har ersatt brevbäraren som den mest välbekante besökaren i hem och byar”, konstaterar man i ett reportage om EPI. Under det senaste decenniet har vaccinationer utförts från Amazonas till Himalaya, och år 1990 hade 80 procent av världens barn blivit skyddsympade mot sex dödliga sjukdomar, rapporterar WHO.a EPI-projektet räddar livet på över tre miljoner barn varje år. Ytterligare 450.000, som annars skulle ha blivit invalidiserade av dessa sjukdomar, kan i dag gå, springa och leka. Många föräldrar har därför beslutat sig för att låta vaccinera sina barn för att de inte skall bli sjuka.

Ibland kan man inte förhindra att en sjukdom uppträder, men man kanske själv kan få bukt med den. ”Man beräknar att betydligt mer än hälften av all hälsovård är egenvård eller vård som tillhandahålls av familjen”, förklarar tidskriften World Health. En sådan form av egenvård är en enkel och billig blandning av salt, socker och rent vatten som kallas ORS (oral rehydration solution).

Många experter betraktar oral återuppvätskning, med exempelvis ORS-lösning, som den mest effektiva behandlingen för patienter som är uttorkade till följd av diarré. Om den metoden användes överallt för att behandla de 1,5 miljarder diarréfall som årligen inträffar i u-länderna, skulle ett litet paket ORS-pulver, som kostar mindre än en krona, kunna rädda livet på många av de 3,2 miljoner barn som dör i diarrésjukdomar varje år.

Det skulle kunna göra det, men enligt Essential Drugs Monitor, ett informationsblad som ges ut av Världshälsoorganisationen, är bruket av antidiarrémedel fortfarande ”långt vanligare än ORS-behandling” i somliga länder. I vissa u-länder används mediciner tre gånger så ofta som ORS vid behandling av diarréer. ”Detta onödiga bruk av medicinska preparat är oerhört dyrt”, konstaterar man i ovan nämnda informationsblad. Fattiga familjer kanske till och med måste avstå från mat för att kunna köpa dessa mediciner. Dessutom har antidiarrémedel inte visat sig vara särskilt effektiva, och somliga är rentav farliga. ”Läkare bör inte skriva ut sådana preparat, ... och familjer bör inte köpa dem”, säger man varnande.

WHO ger i stället följande anvisningar för behandling av diarré: 1) Försök att förhindra uttorkning genom att ge barnet mer vätska, exempelvis risvatten eller te. 2) Om barnet ändå blir uttorkat, vänd dig då till en sjukvårdskunnig person för att få råd och behandla barnet med ORS. 3) Låt barnet äta som vanligt under och efter diarréepisoden. 4) Om uttorkningen är av allvarligt slag, bör barnet återuppvätskas intravenöst.b

Om du inte kan få tag i färdigförpackad ORS, följ då detta enkla recept mycket noga: Blanda en struken tesked bordssalt, åtta strukna teskedar socker och en liter rent vatten. Ge den sjuke ett glas ORS-lösning efter varje lös avföring (halva mängden för små barn). Se rutan på sidan 10 för mer upplysningar om detta.

Men hur är det då med den fjärde faktorn — vår biologiska konstitution? Hur kan den påverkas? Nästa artikel tar upp den frågan.

[Fotnoter]

[Ruta på sidorna 8, 9]

PRIMÄRHÄLSOVÅRD — HUR FUNGERAR DEN?

För att få svar på den frågan talade Vakna! med dr Michael O’Carroll, en WHO-representant som är verksam i Sydamerika. Han sade bland annat:

VI HAR ärvt ett hälsovårdssystem som grundar sig på en medicinsk hälsosyn. Om du känner dig sjuk, gå då till en doktor. Bry dig inte om att du har druckit två flaskor whisky. Bry dig inte om att du aldrig motionerar. Du går bara till doktorn och säger: ’Bota mig.’ Då stoppar doktorn in något i din mun, sticker in något i din arm, skär av något eller sätter dit något. Nu överdriver jag en smula, som ni säkert förstår, bara för att ni skall fatta vad jag menar, men det här medicinska betraktelsesättet har länge varit förhärskande. Vi har gjort det misstaget att vi ’medikaliserat’ problemen i samhället. Företeelser som självmord, undernäring och narkotikamissbruk har blivit medicinska problem. Men det är de inte. De är inte ens hälsoproblem. De är sociala problem med medicinska och hälsomässiga konsekvenser.

Men de 20 senaste åren har människor börjat säga: ’Hör ni, vi måste tänka om. Det är något som har gått snett. Vi måste ompröva vårt sätt att se på hälsan.’ Några av principerna bakom den nya hälsosyn som växt fram är:

Det är humanare och mer lönsamt i det långa loppet att förhindra sjukdomar än att behandla dem. Det strider till exempel mot den här principen att bygga en klinik för att göra hjärtoperationer, när man inte vet något om orsakerna. Det betyder inte att man inte skall behandla sjukdomar om de uppträder. Det skall man naturligtvis. Om det finns ett hål i gatan som orsakar olyckor varenda dag, skall man naturligtvis behandla de stackars människor som ramlar omkull och bryter benen, men det mest humana och lönsamma är att fylla igen hålet.

En annan princip är att utnyttja de hälsoresurser som finns på ett effektivt sätt. Det strider mot den här principen att skicka någon till en vårdinrättning för att avhjälpa ett problem som kan behandlas i hemmet eller att skicka någon till ett toppmodernt akutsjukhus för att bota en krämpa som skulle ha kunnat behandlas på en vårdcentral. Det är också emot den här principen att låta en läkare med tio års universitetsutbildning utföra vaccinationer, när någon skulle kunna utföra samma arbete efter att ha utbildats för uppgiften i sex månader. När läkaren behövs för den uppgift som han utbildats för, bör han finnas till hands. Det är det primärhälsovård går ut på: undervisa allmänheten, förhindra sjukdomar och utnyttja tillgängliga hälsoresurser på ett förståndigt sätt.”

[Ruta på sidan 10]

EN ANNAN TYP AV ORS FÖR KOLERA

WHO rekommenderar nu att man använder risbaserad ORS-lösning i stället för den vanliga glykosbaserade vid behandling av kolerapatienter. Undersökningar visar att kolerapatienter som behandlades med risbaserad ORS-lösning fick 33 procent mindre avföring och kortare diarréepisoder än kolerapatienter som fick vanlig ORS-lösning. Vid tillagning av en liter risbaserad ORS-lösning ersätter man sockret med 50—80 gram kokt rismjöl. — Essential Drugs Monitor.

[Ruta på sidan 11]

VAR DU KAN FINNA MER INFORMATION OM ...

Levnadsvanor: ”Vägen till hälsa — Hur kan du finna den?” (Vakna!, 8 december 1989) ”Tobak och din hälsa — Finns det verkligen ett samband?” (Vakna!, 8 juli 1989) ”Hur man hjälper barn att förbli vid liv!” (Vakna!, 22 september 1988) ”Vad alkohol gör med din kropp” — Vakna!, 8 juli 1980.

Miljöpåverkan: ”Hur man möter utmaningen i fråga om renlighet” — Vakna!, 22 september 1988.

Hälsovård: ”Andra åtgärder som kan rädda liv” — Vakna!, 22 september 1988.

[Bild på sidan 7]

Att hämta vatten är tidskrävande och arbetsamt

[Bildkälla]

Mark Peters/Sipa Press

[Bild på sidan 9]

Rent vatten i tillräckliga mängder — ett måste för god hälsa

[Bildkälla]

Mark Peters/Sipa Press