Blick på världen
”Det sista enväldessystemet”
”Inom katolska kyrkan i Tyskland ökar missnöjet med Vatikanens konservativa inriktning”, skrev Romtidningen La Repubblica efter Johannes Paulus II:s senaste utnämning av 30 nya kardinaler. Den välkände oliktänkande teologen Hans Küng förfäktar att det inför nästa val av påve finns ett ”trängande behov av en grupp elektorer som verkligen är representativa för hela katolska kyrkan”. Küng tror att ”en stor del av de troende helt enkelt har förlorat förtroendet för påven”. Han fortsätter: ”Man kan inte bortse från att det romersk-katolska systemet, efter stalinismens fall, är det sista enväldessystemet som finns kvar i västvärlden.”
Hur man undviker att åldras i förtid
”Man bygger hus som är anpassade för barn. Varför inte anpassa dem för äldre personer?” undrar gerontologen Wilson Jacob Filho vid universitetet i São Paulo i Brasilien. Förutom att det byggs säkrare bostäder för äldre föreslår han att äldre motionerar för att stärka musklerna, så att risken att falla minskar. Vad är det som framför allt hindrar en människa från att leva länge? Enligt plastikkirurgen Rogério Izar Neves, som också arbetar vid universitetet i São Paulo, är det ”ett stillasittande liv, obalanserad kost (i synnerhet fettrik kost), rökning, omåttlig alkoholkonsumtion, stress och sömnbrist”. Jornal da Tarde förklarar att extrem stress försvagar immunsystemet, ”vilket är intimt förknippat med att man insjuknar i olika sjukdomar och följaktligen också att man åldras”. Doktor Neves hävdar vidare: ”Bristande intresse för livet är den främsta orsaken till att man åldras i förtid.”
Hälsorisker med håltagning
”Folk låter göra hål i kroppsdelar som man aldrig gjorde hål i för ett antal år sedan”, säger John Pelton, miljöhälsochef vid Calgary Health Services i Canada. Man låter göra hål i bland annat ögonbrynen, läpparna, tungan och naveln, enligt en rapport i The Vancouver Sun. Av rädsla för att den här modetrenden skulle kunna överföra smitta från sjukdomar som aids samt hepatit B och C har miljöhälsovården vid Alberta Health infört vissa regler för att begränsa håltagning. ”De nya riktlinjerna kommer så småningom att omfatta en hel rad oreglerade personliga tjänster, som brännmärkning, hårborttagning med hjälp av vax, tatuering, epilering och användning av isolationstank”, och ett förslag till dessa nya regler kommer att granskas av industrin och tjänstemän inom hälsovården, sägs det dessutom i rapporten. När det gäller att använda redskap för håltagning i öronen för att göra hål i andra kroppsdelar medger en som utför detta: ”Vi har varit med om att folk får uppsöka sjukhus på grund av infektioner. Det är faktiskt skrämmande.”
Cyklister lever farligt
Varje år skadas omkring 30.000 cyklister i Sverige — av dem 5.000 så svårt att de behöver sjukhusvård, enligt en rapport i Dagens Nyheter. Cyklister löper cirka 20 gånger så stor risk att dödas i trafiken som bilister. I Stockholm ökade antalet trafikskadade cyklister med 50 procent under 1994. Vanligast är singelolyckor, dvs. omkullåkningar utan inblandning av annat fordon. I var tredje olycka blir huvudet skadat. En stickprovsundersökning visade att många cyklister bryter mot trafikreglerna. Varannan cyklist körde mot rött ljus, varannan cyklade på gångbanan i stället för att leda cykeln, och var tredje körde i förbjuden färdriktning.
Ärr efter kriget
Sju tusen veteraner från de allierades invasion i Europa för 51 år sedan återvände till stränderna i Normandie i juni 1994. Men för flera hundra av dem blev minnena för mycket. De fick söka psykiatrisk hjälp för att komma till rätta med den ångest som firandet utlöste. ”En del veteraner blev djupt deprimerade efter dagen D”, förklarade dr Graham Lucas, talesman för Combat Stress, en organisation som ger stöd åt krigsveteraner. ”De fick skuldkänslor — att de inte förtjänade att få överleva när andra hade dött — och led av mardrömmar och sömnrubbningar.” Dessa känslor har undertryckts i många år och lett till magsår, astma och hudåkommor, uppger The Sunday Times i London. En gammal soldat, vars minnen fortfarande ger honom mardrömmar, uttryckte det så här: ”De gör allt för att bevara minnet av sådant här. Men folk som inte varit med om det kan ändå inte förstå hur det var.”
Bra för kvinnor att sluta röka
Läkaren Christina Rångemark i Göteborg har i en doktorsavhandling påvisat att hälsan hos de kvinnor som slutar röka väsentligt förbättras redan tre dygn efter rökstoppet. Hon har studerat rökande kvinnors förhöjda blodplättsaktivitet som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Doktorsavhandlingen visar att blodplättsaktiviteten minskar snabbt efter rökstoppet och är nästan i nivå med icke-rökande kvinnors redan efter tre dygns rökuppehåll.
Lindring för hörselskadade
Avslappning och social träning i utsatta miljöer kan ge äldre hörselskadade personer lindring, enligt en notis i tidskriften Leva i södra Stockholm, som utges av Södra Stockholms sjukvårdsområde. Försök med 24 äldre hörselskadade i Uppsala visade att träning i hörtaktik i praktiska vardagssituationer gjorde det lättare för dem att leva med sitt handikapp. Även om en hörapparat hjälper rent tekniskt, räcker den oftast inte för att göra bäraren avslappnad i sitt umgänge med andra. Den hörselskadade kan lära sig att bättre hantera sitt handikapp genom avslappningsövningar och träning i att till exempel föra samtal i bullriga miljöer.
Universitet med problem
”Afrikas försummade universitet står på randen till sammanbrott”, rapporterar tidningen WeekendStar i Johannesburg. Eftersom man har ont om pengar, finns det inte tillräckligt med datorer, och i vissa fall har telefonerna stängts av. Ett universitet har 35.000 inskrivna studenter, men från början var det inte dimensionerat för mer än 5.000. Bara hälften av lektorstjänsterna är tillsatta vid ett tidigare ansett universitet i Uganda. En lektor vid denna läroanstalt tjänar bara omkring 140 kronor i månaden. En del universitet har måst stängas i månader, därför att lektorer eller studenter har strejkat. En professor i Kenya fällde kommentaren: ”Den akademiska självförstörelsen i Afrika går från ont till värre.”
Vem gör hushållsarbetet?
”Det verkar som om jämlikheten [mellan män och kvinnor] ännu inte har trängt in i familjekretsen”, skriver Corriere della Sera som kommentar till en undersökning som gjorts av Italiens centrala statistikbyrå angående hur italienska familjer använder sin tid. Vare sig kvinnan har ett arbete utanför hemmet eller inte, är det ändå hon som måste ”axla bördan att organisera familjens aktiviteter”. Om hon har barn ägnar hon i snitt 7 timmar och 18 minuter åt hushållsarbete, jämfört med mannens 1 timme och 48 minuter. Paradoxalt nog klarar sig ensamstående mödrar bättre. De lyckas ägna två timmar mindre tid åt hushållsarbete dagligen. ”Ända från späd ålder blir små flickor ’förutbestämda’ för hushållsarbete av sina mammor”, tillägger La Repubblica.
Ojämn kamp mot tbc
I kriget mot sjukdomar har kampen mot tuberkulosen varit ”ett fullständigt fiasko i världsvid skala”, enligt professor Jacques Grosset, chef för avdelningen för bakteriologi och virologi vid La Pitié-Salpétrière-sjukhuset i Paris. Om patienterna inte behandlas är dödstalet för tuberkulos omkring 50 procent. Omkring hälften av alla tbc-sjuka i världen har inte tillgång till de metoder för diagnos och behandling som utvecklats. Ändå menar professor Grosset att den verkliga katastrofen består däri att i de tekniskt välutvecklade länderna, där det finns fri tillgång till antibiotika, är det endast hälften av patienterna som fullföljer behandlingen tills de är fullt friska. ”Den andra hälften slutar att ta emot behandling eller tar den väldigt oregelbundet, och det ger ett mycket högre dödstal (25 procent av dem som behandlas) och resulterar också i en stam av tuberkelbaciller som är resistent mot antibiotika.”
Venezuela och aids
Venezuela har den tredje högsta förekomsten av aids i Latinamerika, efter Brasilien och Mexico, uppger El Universal i Caracas i Venezuela. Doktor Arellano Médici beräknar att det finns 350.000 människor i landet som är smittade med det dödliga viruset, även om hälsoministeriet inte vill medge att det finns fler än 3.000. Att det för varje smittad person antagligen finns ytterligare hundra som är smittade men inte vet om det beror, enligt Médici, på den ”uppenbara promiskuiteten i vårt samhälle”. Médici påpekar att smittade personer bör leva ett moraliskt rent liv, inte bara på grund av risken att smitta ner andra, utan också därför att det finns olika typer av aidsvirus. De skulle lätt kunna bli smittade av ett annat virus, som förvärrar deras hälsotillstånd ytterligare. En källa beräknar att år 2000 kommer det att i varje familj i världen finnas en medlem som har aids.