Utrotningshotade arter — Hur omfattande är problemet?
DRONTEN har blivit en symbol för utrotning och utdöende. Den sista av dessa fåglar, som inte kunde flyga, dog omkring 1680 på ön Mauritius. Många av de arter som hotas av utrotning i våra dagar förekommer också på öar. Åttiofem av de 94 fågelarter som dött ut under de senaste 400 åren har varit fåglar som levt på öar.
Också på de stora kontinenterna hotas djur av utrotning. Ett exempel är tigern, som en gång förekom i hela Ryssland. Nu finns det bara en underart kvar, amurtigern i Sibirien, och dess antal har krympt till mellan 180 och 200 exemplar. I södra Kina finns det enligt uppgift endast 30—80 tigrar kvar i vilt tillstånd. I Indokina hotas tigern av utrotning ”inom tio år”, enligt Londontidningen The Times. I Indien, som är hemvist för omkring två tredjedelar av världens tigrar, beräknar experter att dessa majestätiska djur kan vara utrotade inom ett decennium.
Noshörningen och geparden minskar hela tiden i antal. Jättepandan i Kina förekommer nu i några få grupper om ett tiotal djur. Skogsmården är så gott som utrotad i Wales, och den vanliga ekorren ”kan komma att försvinna från England och Wales inom de närmaste 10—20 åren”, skriver The Times. På andra sidan Atlanten, i USA, är fladdermöss de mest hotade landlevande däggdjuren.
I världshaven är situationen minst lika dyster. Enligt boken The Atlas of Endangered Species är havssköldpaddor ”den kanske mest hotade gruppen” av havsdjur. Amfibier tycks klara sig något bättre, men trots detta uppger tidskriften New Scientist att 89 amfibiearter har blivit ”utrotningshotade” under de 25 senaste åren. Omkring 11 procent av världens fågelarter löper också risk att dö ut.a
Men hur är det då med mindre djur, till exempel fjärilar? Deras situation är likartad. Över en fjärdedel av Europas 400 fjärilsarter befinner sig i riskzonen, och för 19 är hotet överhängande. Den stora körsbärsfuksen, som tidigare förekom i Storbritannien, gick år 1993 samma öde till mötes som dronten.
Växande oro
Hur många djurarter utrotas varje år? Svaret beror på vilken källa du vänder dig till. Även om experterna inte är överens om det exakta antalet, erkänner alla att många arter löper risk att dö ut. Ekologen Stuart Pimm skriver: ”Debatten om hur fort utrotningen går är i grund och botten en debatt om vår framtid.” Han tillägger: ”Under de senaste århundradena har vi utrotat arter i en takt som är långt över den naturliga. Detta har försämrat våra framtidsutsikter.”
Vår planet, jorden, kan liknas vid ett hus. Somliga som intresserar sig för utrotningshotade arter studerar ekologi, en term som började användas under senare delen av 1800-talet och kommer av det grekiska ordet oị·kos, ”hus”. Denna vetenskap studerar samspelet mellan levande varelser och deras miljö. Under 1800-talet kunde man förmärka ett spirande intresse för naturvård, ett intresse som utan tvivel förstärktes av alla rapporter om utrotade växter och djur. I USA och många andra länder ledde detta till att man upprättade nationalparker och naturskyddsområden, som gav vilda djur en fristad. För närvarande finns det cirka 8.000 internationellt erkända naturreservat världen över. Tillsammans med 40.000 andra naturvårdsområden som bidrar till att bevara den naturliga miljön utgör de närmare 10 procent av jordens landyta.
Många bekymrade personer engagerar sig nu i miljöfrågor, antingen genom rörelser som offentliggör uppgifter om utrotningshotet eller genom sådana som helt enkelt upplyser människor om samspelet i naturen och arternas beroende av varandra. Sedan FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 har man också kunnat konstatera att regeringarna i allmänhet är mer medvetna om miljöfrågornas betydelse.
Ja, utdöende växt- och djurarter är ett globalt och växande problem. Men varför? Har de försök som hittills gjorts att förhindra utrotningen visat sig vara framgångsrika? Hur blir det i framtiden? Hur berör problemet dig? De följande artiklarna tar upp dessa frågor.
[Fotnot]
a Med ”utdöda arter” menas sådana som inte har påträffats i vilt tillstånd på 50 år, medan ”utrotningshotade arter” avser sådana som löper risk att dö ut om deras nuvarande livsbetingelser inte förändras.