Gamla metoder åter i bruk i kampen mot malaria

Då världens uppmärksamhet är fokuserad på inbördeskrig, brott, arbetslöshet och andra kriser, är dödsfall på grund av malaria knappast sådant som tas upp i nyheterna under bästa sändningstid. Ändå uppger Världshälsoorganisationen (WHO) att nästan hälften av världens befolkning i dag lever under hotet att drabbas av malaria, och omkring 300–500 miljoner får sjukdomen varje år, vilket gör malaria till ”den mest utbredda av alla tropiska sjukdomar och en av de mest dödliga”. Hur dödlig?

Var tjugonde sekund dör någon av malaria. Det blir en dödssiffra på mer än 1,5 miljoner varje år — ett antal som motsvarar hela befolkningen i den afrikanska nationen Botswana. Nio av tio dödsfall på grund av malaria inträffar i de tropiska delarna av Afrika, där de flesta offren är unga barn. I Nord- och Sydamerika registrerade WHO den högsta förekomsten av malaria i Amazonområdet. Avskogning och andra ekologiska förändringar i den delen av världen har lämnat ett växande antal malariaoffer i spåren. I en del av Brasiliens samhällen i Amazonas har problemet nu blivit så allvarligt att mer än varannan invånare är smittad.

Vare sig det är i Afrika, Amerika, Asien eller någon annanstans, drabbar malaria främst de fattigaste folkgrupperna. Dessa människor, konstaterar WHO, ”har sämsta tillgången till hälsovård, har sämst råd till personligt skydd och är längst bort från organiserade åtgärder för att få malarian under kontroll”. Även om det är så, är tillståndet för dessa fattiga inte hopplöst. På senare år, sägs det i TDR News, ett informationsblad om forskning kring tropiska sjukdomar, har en av de mest lovande metoderna för att förhindra dödsfall på grund av malaria blivit mer tillgänglig. Vad är namnet på den livräddaren? Moskitnät behandlade med insektsmedel.

Fördelar med nät

Chefen för WHO:s kontor i Afrika, dr Ebrahim Samba, sade till Panos Features, ett informationsblad från Panos Institute, att även om användningen av moskitnät är en gammalmodig lösning, har försöken med att testa hur effektiva moskitnäten är i kampen mot malaria visat ”mycket intressanta resultat”. I Kenya, till exempel, har användningen av moskitnät behandlade med biologiskt nedbrytbara insektsmedel minskat det totala antalet dödsfall, alltså inte bara dödsfall på grund av malaria, bland barn under fem år med en tredjedel. Förutom att liv räddas ”kan näten radikalt minska bördan för hälsovården”, eftersom färre patienter kommer att behöva sjukhusvård för malaria.

Ett problem återstår emellertid att lösa: Vem betalar för näten? När människor i ett afrikanskt land ombads lämna bidrag, avböjde de flesta. Det är inget att förvåna sig över. För bland människor som bor i länder där man lägger ut mindre än 35 kronor per person och år på hälsovård, är till och med ett moskitnät — med eller utan insektsmedel — en lyxartikel. Men eftersom den här förebyggande metoden kommer att innebära en lägre kostnad för staten än att behandla malariapatienter, säger experter vid FN att ”det skulle vara ett mycket kostnadseffektivt bruk av staters knappa tillgångar att dela ut och bekosta behandlade moskitnät”. Att anskaffa moskitnät kan faktiskt vara ett sätt för staten att spara på tillgångarna. För miljoner fattiga invånare är det emellertid mycket mer — det är ett sätt att rädda livet.

[Bildkälla på sidan 31]

CDC, Atlanta, Ga.