Livet är annorlunda i landet ”Down Under”

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I AUSTRALIEN

PÅ SENARE år har ganska många av oss blivit förtrogna med det engelska uttrycket ”the land down under” eller bara ”down under”. Men under vad? Jo, man menar länder som ligger under, dvs. nedanför eller på andra sidan, ekvatorn. I sak borde alla länder på södra halvklotet kunna sägas ligga ”down under”. Men det är vanligtvis bara Australien och Nya Zeeland som man syftar på när man använder uttrycket. I den här artikeln skall vi koncentrera oss på Australien, vars namn kommer från det latinska ordet australis, som betyder ”sydlig”.

Livet i Australien är annorlunda än livet i många av länderna på norra halvklotet. Detta beror inte bara på det geografiska läget. Det finns många andra olikheter man lägger märke till vid ett besök.

Europeisk kolonisering

År 1788 började européer bosätta sig i det här stora, soldränkta landet. En konvoj av segelfartyg som blivit berömd under namnet ”den första segelflottan” seglade in i Sydney Cove. Passagerarna var huvudsakligen straffångar från England, Irland och Skottland och hade med sig sitt språk, engelska. De flesta invandrarna under de följande 150 åren var också av brittisk härkomst.

Efter andra världskriget förändrades strömmen av invandrare. I dag finns det tusentals ”nya australier” från olika länder. De största invandrargrupperna kommer från Italien och Grekland. Invandrarna har vidgat det australiska sättet att leva. De har tagit med sig sitt eget språk och sitt särskilda sätt att uttala engelskan och även sin matlagning och sin kultur.

Detta förklarar varför man hör så många olika brytningar här. Men också de som kan räkna sina rötter flera generationer tillbaka i landet har sin särskilda accent och sitt karakteristiska sätt att tala engelska. Australierna drar ut på de engelska vokalerna a, e, i, o, u, så att uttalet får en utslätad, ofta otydlig, färg eller klang, något som det kan ta tid att lära sig urskilja. Sedan har vi uttryck som är säregna för Australien. Oavsett vilken tid på dygnet man träffar folk är det till exempel allmänt accepterat att man hälsar med ett vänligt ”g’day, mate!” i stället för ”god morgon” eller ”god kväll”. Ofta hör man sig sedan artigt för hur den andre mår, och besökaren får kanske frågan: ”How yer goin’, mate, orright?” (”Hur är det, kompis? Bra, hoppas jag!”)

Människorna är också annorlunda

Det krävdes anpassningsförmåga och karaktärsstyrka för att överleva när livet var fullt av strapatser. Detta kanske delvis förklarar varför många australier är så optimistiska och gärna använder uttrycket ”She’ll be right, mate!” Det betyder att man inte behöver oroa sig så mycket när allting verkar gå en emot, eftersom allt kommer att ordna sig till sist.

Förordet till publikationen The Australians framhåller: ”Detta land började sin tillvaro i bojor men har två hundra år senare blivit en av de mest dynamiska och blomstrande av de små nationerna. Det säger sig självt att ett sådant land måste frambringa en del fascinerande och olikartade personligheter. ... Det är dessa som tillsammans utgör ... The Australians.”

Många australier menar att den goda kamratandan har sin grogrund i en stark överlevnadsinstinkt under de senaste två århundradena. De framhåller gärna hur uthålliga de australiska soldaterna var under första världskriget. Tillsammans med Nya Zeelands väpnade styrkor var dessa härdade krigare kända under namnet Anzacsoldater. Anzac är en akronym, bildad av begynnelsebokstäverna i ”Australian (and) New Zealand Army Corps”. De blev också kända som ”diggers”, men det är ovisst huruvida detta syftar på att de grävde skyttegravar eller på att de grävde i Australiens guldfält, dit människor flockades under 1800-talet.

Bilkörning — en viktig skillnad

Besökare från länder där trafiken flyter fram på vägens högra sida finner att det är mycket annorlunda att köra i Australien. Över hela landet för man fram sina fordon på vägens vänstra sida.

Om du bor i ett land med högertrafik och sedan kommer till Australien, kan det därför vara riskabelt när du första gången skall ta dig över en livligt trafikerad gata. Det kunde bli ödesdigert om du följde din djupt inrotade vana att ”titta till vänster, sedan till höger och sedan till vänster igen”, när du skall gå över gatan. Nu måste du tänka så här innan du går över: ”Titta till höger, sedan till vänster och sedan till höger igen.” Bra! Du lär dig fort. Oj då! Du höll nästan på att gå in i bilen på fel sida. Du glömde att i det här landet sitter chauffören till höger!

Vädret är annorlunda

I förhållande till norra halvklotet är årstiderna omvända i landet ”down under”. De varma och torra vindarna kommer från norr och nordväst, men när det blir omslag och kallare, blåser det alltid från söder. Här talar man aldrig om ”den kalla nordan”. Se däremot upp för den isiga sunnan som för med sig kall luft och kanske också snö och häftiga snöstormar.

Australien är jordens torraste och varmaste kontinent. I de torra trakterna inne i landet är medeltemperaturen 30 grader Celsius. Man har uppmätt en högsta temperatur på 53,1 grader. Den lägst uppmätta ligger på minus 22 grader och registrerades i närheten av Mount Kosciusko, Australiens högsta bergstopp, i Snowy Mountains.

Om man jämför med vad man är van vid på norra halvklotet blir det inte särskilt kallt här. Ta till exempel Melbourne, huvudstaden i staten Victoria. Trots att den är belägen i Australiens sydligaste del, blir det här i juli inte kallare än i medeltal mellan 6 och 13 plusgrader. Jämför detta med medeltemperaturen för januari i Beijing i Kina, som är mellan minus 10 och plus 1 grad Celsius, eller med New Yorks minus 4 till plus 3 grader Celsius. Båda städerna ligger ungefär lika långt från ekvatorn som Melbourne. Varför blir det varmare här, särskilt när man tänker på att det inte är så långt till jordens kallaste trakt — Antarktis?

Skillnaden ligger i att landmassor dominerar på norra halvklotet, medan hav dominerar på södra halvklotet. Stora havsområden omger Australien och Nya Zeeland och skapar en buffert av varmluft gentemot de iskalla luftmassorna över Antarktis. Klimatet blir följaktligen varmare.

Australien är dock stort, det är ju en kontinent, och därför varierar klimatet markant mellan dess olika delar. De sydligare staterna har utpräglade årstider. På vintern är nätterna klara, kalla eller frostiga, medan det vanligen är varmt och behagligt om dagarna. Vad gäller temperaturen påminner dessa angenäma vinterdagar ofta om sommaren i många länder på norra halvklotet. I Australiens nordstater däremot delar man helt enkelt in året i två årstider — den långa och torra årstiden och den våta årstiden, då monsunregnen faller. I Darwin, som är huvudstad i Nordterritoriet, håller sig temperaturen på omkring 32 grader Celsius under hela året.

Andra skillnader

Eftersom det varma vädret överväger i stora delar av kontinenten, klär sig människorna för det mesta ledigt. Men det är viktigt att ha på sig en bredbrättad hatt. Man är mera utsatt för solljuset här. Det är därför som hudcancer är vanligare här än i länder med mer tempererat klimat.

Då det fortfarande finns gott om öppna vidder i Australien, har man försett många fritidsområden med anordningar för utegrillning. Kött är jämförelsevis billigt, så korv och oxkött är vad man grillar mest. Men de där som står runt utegrillen, vad är det för hemligheter de signalerar till varandra med händerna? Nej, de bara viftar med den fria handen för att hålla flugorna borta! Flugor och mygg är verkligen ett problem när man äter ute, speciellt när det är varmt.

Att bo här nere innebär alltså att man måste lära sig leva med flugor och mygg, och de flesta hus är försedda med nätdörrar både på fram- och baksidan. Förr i tiden hade man hattar med flera korkar som hängde ner från brättet runtom. De dinglade och höll flugorna borta. Men sedan man började med insektsmedel har sådana hattar inte synts till så mycket.

En annan skillnad har att göra med de praktfulla och färgrika blommorna och de blommande buskarna och träden. Den starka doft som man vanligen lägger märke till på norra halvklotet finns inte här. Trädgårdsälskaren måste sätta näsan tätt intill blomman för att känna doften fullt ut. Detta gäller naturligtvis inte alla australiska blommor. Tibast och jasmin, till exempel, ger näsan en ljuvlig upplevelse. Men på det hela taget ger blommorna ifrån sig mindre väldoft här än i svalare nejder.

Öppna vidder

En sak som verkligen gör det annorlunda att bo i landet ”down under” är avstånden. Här uppfattar man inte ”nära” och ”långt borta” på samma sätt som man gör i många nordliga länder. Avstånden mellan vissa orter är så stora att man kan resa i timmar innan man ser någon annan bebyggelse. Det förhåller sig så i synnerhet i vad man med sympati kallar the Outback (”obygden”). Här är viddernas lugn överväldigande, och en besökare kan fylla lungorna med frisk, ofördärvad luft. Där står ett eukalyptusträd eller ”gummiträd”, som man oftare säger här. Gummiträd och wattle, ett slags akaciaträd, dominerar landskapet i inlandet.

I kvällningen fängslas ögat av en strålande solnedgång. Mörkret infinner sig dock överraskande plötsligt, för det blir inte mycket till skymning. Snart visar södra halvklotets glänsande klara natthimmel upp sin ymnighet av stjärnor, däribland den berömda stjärnbilden Södra korset. Medan naturen går till vila avtecknar sig gummiträden mot himlen, och en stillhet som tycks ytterligare förstärka de öppna viddernas frid tar dig i besittning.

Släck nu lägerelden ordentligt, innan du lägger dig bekvämt till rätta i sovsäcken. Detta är viktigt, för när elden väl kommit lös i den australiska bushen är den hänsynslös. Den drar härjande fram och lämnar ingenting kvar i sin väg. Gummiträdens kronor exploderar i den intensiva hettan, vilket får elden att sprida sig med en förfärande hastighet. Under de heta och torra sommarmånaderna lever de som bor i skogsområdena i ständig fruktan för skogsbränder. Man måste mycket noga rätta sig efter eldningsförbud och andra bestämmelser om att göra upp eld i det fria.

Det börjar ljusna, och snart vaknar du av högljudda skratt i närheten. En flock kookaburror (skrattfåglar) har tillbringat natten i ett gummiträd och brister nu ut i munter sång. Ännu lite sömnig tittar du ut ur tältet och ser hur det myllrar av färggranna fåglar i andra träd. Vid det här laget har du nog redan träffat på många av dem och kanske också andra djur, till exempel kängurur, koalor, emuer eller rentav en vombat. Däremot blir du kanske inte så förtjust om du plötsligt skulle möta en orm eller en spindel. Den här kontinenten hyser nämligen några av världens giftigaste ormar och spindlar. Men de flesta av dem innebär inte något hot, om man bara lämnar dem i fred.

Det är dags att äta frukost runt lägerelden — vanligen i form av ägg och bacon och välrostade brödskivor. Den friska luften har gett dig en härlig matlust. Medan du så försöker avnjuta din frukost bland flugorna, börjar du tänka tillbaka på vad du har upplevt här i bushen. Du har fått en föreställning om hur vidsträckt den australiska kontinenten är.

Din resa i detta stora land är nu slut, och du återvänder hem. Vad du har upplevt genom att lära känna de vänliga australierna och deras anspråkslösa levnadssätt kommer du utan tvivel att ha i friskt minne under lång tid. I likhet med de flesta besökare vill du förmodligen komma tillbaka en vacker dag. En sak har du i varje fall säkert kommit fram till: Livet är annorlunda i landet ”down under”!

[Bildkälla på sidan 17]

Parakit och kakadua: Genom tillmötesgående från Australian International Public Relations; kvinna: Genom tillmötesgående från West Australian Tourist Commission