Blick på världen
Fattigdomen och miljön
Trots ekonomisk tillväxt lever mer än 1,3 miljarder människor på omkring 15 kronor per person och dag. Enligt en FN-rapport är fattigdomen inte bara konstant, utan blir allt värre. Mer än en miljard människor tjänar mindre i dag än för 20, 30 eller till och med 40 år sedan. Detta i sin tur bidrar till förstörelsen av miljön, eftersom ”fattigdom kräver omedelbar exploatering av naturtillgångar och därmed omintetgör alla långsiktiga ansträngningar att bevara naturtillgångarna”, sägs det i tidskriften UNESCO Sources. ”Om den nuvarande situationen fortsätter, kommer skogarna i Västindien att helt ha försvunnit om mindre än 50 år. ... För enskilda länder är situationen ännu värre: I Filippinerna kommer skogen att ha försvunnit om 30 år, i Afghanistan om 16 år och i Libanon om 15 år.”
Faran med hopplöshet
”Forskare ... säger att hopplöshet kan vara lika skadligt för hjärtat som att man röker 20 cigaretter per dag”, rapporterar Londontidningen The Times. ”En undersökning som pågått i fyra år och gällt nästan 1.000 finska män i medelåldern visar att hopplöshet leder till en starkt ökad risk för åderförkalkning.” Undersökningen visade att sinnesstämningen kan ha en avsevärd påverkan på hälsan. ”Vi finner gång på gång att det psykologiska och känslomässiga tillståndet inverkar på hälsan”, kommenterar dr Susan Everson som ledde undersökningen. ”Läkare måste inse att hopplöshet har en negativ inverkan och ökar den börda som sjukdomen innebär. Folk måste förstå att när de känner hopplöshet och förtvivlan bör de söka hjälp.”
Många år i trafiken
Invånare i större städer i Italien använder mycket tid till att resa från hemmet till arbetet eller skolan och tillbaka igen. Hur mycket tid? Enligt Legambiente, en italiensk miljöorganisation, använder invånare i Neapel 140 minuter om dagen till att pendla. Det betyder att en invånare där under en genomsnittlig livslängd på 74 år förlorar 7,2 år av sitt liv i trafiken. En invånare i Rom, där man använder 135 minuter till resor varje dag, förlorar 6,9 år. Situationen är nästan lika svår i andra städer. Folk i Bologna förlorar 5,9 år och i Milano 5,3 år, rapporterar Romtidningen La Repubblica.
Tidsbesvär i Mellersta Östern
Tidsomställningar i Mellersta Östern kan vara komplicerade. Ett exempel är Iran, där man sedan många år är ”tre och en halv timme före Greenwichtid, medan man i de flesta andra länder håller sig till hela timmar”, sägs det i The New York Times. ”För att till exempel lyssna på BBC:s nyhetssändning klockan 5 måste du sätta på radion klockan 8.30 och ignorera slagen från Big Ben som inte stämmer med din klocka.” Medan man brukar gå från sommartid till normaltid sista veckoslutet i september i denna del av världen, gjorde man i Israel det den 13 september förra året. Att avgöra när veckoslutet infaller är också svårt. De flesta länder i området kring Persiska viken lägger sitt veckoslut på torsdagen och fredagen. Men i Egypten och de flesta närliggande länder utgör fredagen och lördagen veckoslutet, medan det i Libanon är lördagen och söndagen. ”En resenär som planerar att anlända till Abu Dhabi vid middagstid på onsdagen och sedan flyger till Beirut på fredag kväll kommer på så sätt att få ett fyradagars veckoslut. Arbetsnarkomanen behöver i stort sett bara planera resan tvärtom”, noterar tidningen.
Oro för franska språket
Representanter från den fransktalande världen deltog nyligen i en tredagars konferens i Hanoi i Vietnam för att fira ”det franska språkets universalitet”, rapporterar Paristidningen Le Figaro. Franska talas av mer än 100 miljoner människor. Under sin storhetstid på 1600-talet användes franskan inom den internationella diplomatin. ”I ett splittrat Europa fick krig och skärmytslingar sitt slut i fredsfördrag avfattade på franska”, heter det i tidningen. Nu söker emellertid franskan ”sin position i världen”. Den minskade användningen av franska kan förklaras av den ökade användningen av engelska, särskilt som affärsspråk. I ett försök att minska detta försprång uppmuntrade den franske presidenten användandet av franska på de digitala motorvägarna. En politiker sade emellertid i samband med att han uttryckte sin oro för det franska språkets framtid: ”Franska språkets användning världen över väcker tyvärr inget lidelsefullt intresse, vare sig i den allmänna opinionen, i massmedierna eller bland politiker. Och detta ointresse är troligen mer markerat i Frankrike än i andra länder.”
Ansträngningar att få stopp på mutsystemet
I Kina säger man huilu; i Kenya kitu kidogo. I Mexico används termen una mordida; i Ryssland vzyatka och i Mellersta Östern baksheesh. I många länder är mutsystemet en del av livet och är ibland det enda sättet att göra affärer, att anskaffa vissa varor eller att få rättvisa skipad. Nyligen har emellertid 34 nationer undertecknat ett fördrag som syftar till att eliminera mutsystemet i samband med internationella affärsuppgörelser. Bland dessa finns de 29 medlemmarna av OECD jämte Argentina, Brasilien, Bulgarien, Chile och Slovakien. Två av de mest framstående ekonomiska organisationerna i världen — Världsbanken och Internationella valutafonden — vidtar också åtgärder mot korruption bland befattningshavare. Man vidtog dessa åtgärder sedan en undersökning, genomförd av Världsbanken, visat att 40 procent av företagen i 69 länder betalade mutor. De två organisationerna tillåter nu att man stoppar understöd till länder som ignorerar korruption.
Larver — ny modemat
Mopanelarver har länge varit en del av kosten för den fattiga landsbygdsbefolkningen i Sydafrika, där de utgör ett viktigt proteintillskott. Avkomman av påfågelspinnaren har fått sitt namn efter mopaneträdet som den livnär sig av. I april och december samlar kvinnorna ihop larverna, och sedan de rensat och kokat dem lägger de dem i solen för att torkas. De har högre protein-, fett-, vitamin- och kaloriinnehåll än kött och fisk. Nu har emellertid mopanelarven blivit populär på restauranger i Sydafrika. Denna modenyck har också spridit sig till Europa och USA, vilket har upprört landsbygdsbefolkningen i Afrika. Varför det? ”Allteftersom efterfrågan stiger ökar oron för artens överlevnad”, kommenterar Londontidningen The Times. Larven har redan ”försvunnit från stora områden i grannländerna Botswana och Zimbabwe”.
Är skador vållade av rökning obotliga?
Skador på blodådrorna orsakade av rökning kan vara permanenta, visar en nyligen genomförd undersökning. I The Journal of the American Medical Association rapporterar forskare att både cigarettrökning och att man ofrivilligt utsätts för röken kan orsaka obotliga skador på blodådrorna. I undersökningen följdes 10.914 män och kvinnor som var mellan 45 och 65 år. Gruppen bestod av rökare, före detta rökare, icke-rökare som regelbundet utsattes för cigarettrök och icke-rökare som inte utsattes för rök regelbundet. Forskarna mätte med hjälp av ultraljud väggtjockleken i halspulsådern. Denna mätning upprepades tre år senare.
Som väntat hade vanerökarna en markant ökad åderförkalkning — 50 procent hos de personer som i genomsnitt rökt ett paket cigaretter om dagen under 33 år. Förträngningar i ådrorna uppstod också hos före detta rökare, i genomsnitt 25 procent fortare än hos icke-rökare — till och med 20 år efter att de slutat röka. Hos icke-rökare som utsattes för cigarettrök var ådrorna 20 procent mer förkalkade än hos dem som inte utsattes för rök. Enligt undersökningen kan enbart i USA 30.000 till 60.000 dödsfall om året tillskrivas passiv rökning.
Ingen ansiktslyftning
Efter sju års restaureringsarbete är sfinxen i Egypten till slut befriad från de byggnadsställningar som omgärdat den. ”Mellan 1990 och 1997 har ett hundra tusen stenar använts för att restaurera sfinxen”, säger Ahmad al-Haggar, ansvarig för fornminnena i området. Han tillägger emellertid att det noggranna restaureringsarbetet inte inbegrep det skadade ansiktet på denna kalkstenskoloss som är ”hälften lejon, hälften människa”.