En flodvåg av reklam

”PAPPA, vad är månen reklam för?” Denna egendomliga fråga ställs av ett barn i en dikt som författaren Carl Sandburg skrev för omkring 50 år sedan. I framtiden kanske en sådan fråga inte kommer att verka så egendomlig. Enligt tidskriften New Scientist håller två reklammän i London på att utveckla en metod för att med hjälp av reflekterat solljus projicera reklam på månens yta.

Tänk dig att kunna använda månen som reklampelare! Tänk dig att kunna sprida ett kommersiellt budskap till hela jordens befolkning, ett budskap som ingen kan avvisa, slänga i soptunnan eller stänga av med fjärrkontrollen. Du kanske inte tilltalas av tanken, men för andra framstår den som en önskedröm.

Även om reklamen ännu inte har nått månen, har den verkligen översvämmat jorden. De flesta amerikanska tidningar och tidskrifter anslår 60 procent av spaltutrymmet åt annonser. Söndagsupplagan av The New York Times kan ibland innehålla 350 sidor annonser. En del radiostationer ägnar 40 minuter per timme åt reklam.

Ett annat viktigt reklammedium är televisionen. Enligt en källa ägnar amerikanska barn omkring tre timmar i veckan åt att titta på TV-reklam. Innan de slutar skolan har de sett 360.000 sådana reklamfilmer. TV-reklam förekommer också på flygplatser, i väntrum och i skolor.

Stora idrottsevenemang är också viktiga reklamtillfällen nu för tiden. Racerbilar fungerar ofta som framrusande reklampelare. En del idrottsmän får större delen av sin inkomst genom reklam. En basketbollstjärna tjänade 30 miljoner kronor på sitt spel, men företag betalade honom nio gånger så mycket för att göra reklam för deras produkter.

Det finns ingen möjlighet att slippa undan reklamen. Den finns överallt — på bussar, lastbilar och husväggar, i taxibilar och tunnelbanetåg, ja till och med på dörrarna till offentliga toaletter. Vi hör den i högtalarna i varuhus, snabbköpsbutiker och hissar — och när vi väntar i telefonen. I vissa länder kommer det så mycket direktreklam med posten att många människor går direkt från brevlådan till närmaste papperskorg och slänger den.

Enligt Insider’s Report, som ges ut av den internationella annonsbyrån McCann-Erickson, lade världens annonsörer ut 2.150 miljarder kronor på reklam år 1990. År 1997 hade siffran stigit till 3.200 miljarder, och för i år beräknas den uppgå till 3.400 miljarder. Inga småsummor precis!

Vad har resultatet av allt detta blivit? En analytiker uttrycker det så här: ”Reklamen är en av de starkaste sociala krafterna i vår kultur. ... Reklamen säljer inte bara varor, utan också idéer, värderingar, framtidsmål, föreställningar om vilka vi är och vilka vi borde vara. ... Den påverkar våra attityder, och våra attityder påverkar vårt beteende.”

Eftersom du inte kan slippa undan reklamen, varför då inte ta reda på hur den fungerar och hur den kan påverka dig?