Blick på världen
”Misstron breder ut sig”
”En kris har uppstått i Kyrkornas världsråd”, skriver den franska tidningen Le Monde. Rådet, som firade sitt 50-årsjubileum i augusti förra året, bildades för att hjälpa de kristna samfunden världen över att enas. På senare år har dock ”misstron börjat breda ut sig”, något som ”hotar” de ortodoxa kyrkornas ”medverkan” i organisationen. En av anledningarna till missnöjet är att en del länder i Öst har blivit ”offer för” katolska och protestantiska missionärers ”omvändelseiver”. Ett kyrkosamfund, den ortodoxa kyrkan i Georgien, har redan lämnat rådet, som har 330 medlemmar. ”Det är inte helt otänkbart att de ortodoxa kyrkorna så småningom lämnar Kyrkornas världsråd i Genève”, heter det vidare.
Aldrig för sent att sluta
Vid en undersökning som omspänner 40 år upptäckte man att de som slutar röka, till och med så sent som vid 60 års ålder, kraftigt minskar risken att utveckla cancer, rapporterar den brittiska tidningen The Daily Telegraph. Professor Julian Peto, vid Cancer Research Institute i Sutton i England, säger: ”Inte förrän det senaste året [1997] har vi fullt ut kunnat se inte bara rökningens fasansfulla skadeverkningar — att rökningen dödar hälften av alla rökare och inte en fjärdedel som vi tidigare trott — utan också vilken stor nytta man har av att sluta röka, även när man är gammal.” Barn får ofta höra om rökningens skadeverkningar. Men Peto antyder att också de vuxna måste få veta att detta att man slutar röka i stor utsträckning kan minska risken för att man utvecklar lungcancer.
Äktenskap kan medföra lycka
En del dömer ut äktenskapet som något betungande, och TV-serier framställer det ofta som hopplöst gammalmodigt. Men vad visar fakta? Är det helt klart att ogifta har det bättre? Inte enligt en sociolog som citeras i tidningen Philadelphia Inquirer. Hon menar att de som är gifta ”i allmänhet” är ”lyckligare, friskare och förmögnare”. Som grupp betraktade upplever de som gifter sig också mindre stress, det är mindre troligt att de kommer att begå brott eller använda droger, och det är mindre sannolikt att de blir beroende av socialbidrag. Inte helt överraskande säger experterna att de gifta också lever längre.
Smittat blod?
Nio dagstidningar i New York-området hade nyligen en annons med rubriken ”Till alla som har fått blodtransfusion under perioden januari 1991–december 1996 på något av sjukhusen i New York eller New Jersey”. Även om New York Blood Center, som står bakom annonsen, hävdar att avsikten var att försäkra alla som fått blodtransfusion i början av 1990-talet att blodförrådet var säkert, kan den ha fått motsatt effekt. Hur kommer det sig? Den varning som annonsen innehåller väcker utan tvivel oro: ”Mottagare av donerat blod och andra blodprodukter under den här perioden får räkna med en viss risk att de fått transfusionsöverförda infektioner, till exempel hiv och hepatit.”
Cancer ofta feldiagnostiserad
”I den officiella statistiken över dödsorsaker har kanske siffran för dem som dött av cancer varit för låg”, heter det i tidskriften New Scientist. Doktor Elizabeth Burton, vid Medical Center of Louisiana i New Orleans i USA, har undersökt uppgifter om 1.105 patienter som blivit obducerade mellan åren 1986 och 1995 och jämfört antalet kliniska cancerdiagnoser med obduktionsdiagnoserna. Enligt Burton hade 44 procent av patienterna inte fått diagnosen cancer, eller också hade fel typ av cancer angetts. Eftersom bara 10 procent av de döda nu obduceras — jämfört med 50 procent på 1960-talet — ”är det kanske många misstag som aldrig upptäcks”, heter det vidare i tidskriften.
Solskyddskräm — ett osäkert skydd
Forskning visar att de flesta har en övertro på solkrämernas skydd. Docent Olle Larkö på hudkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg framhåller, enligt en artikel i Göteborgs-Posten, att det är UVB-strålar och UVA-strålar som vi måste skydda oss mot. Det är UVA-strålarna, som också finns i solarier, som orsakar de allvarligaste formerna av hudcancer, maligna melanom. Krämerna skyddar mot UVB-strålarna, som kan orsaka mindre aggressiva cancerformer. Däremot är det få krämer som innehåller skydd mot UVA-strålar, enligt docent Larkö. Han understryker att forskningsresultaten ”inte får leda till att människor slutar att använda solskyddskrämer”. Krämerna i sig är inte problemet, utan det förhållandet att människor i allmänhet bara stryker på cirka en fjärdedel av den mängd som rekommenderas på produkterna. ”Men det är ändå orealistiskt att tro att människor ska använda så tjocka lager av kräm”, säger docent Larkö. Artikeln visar att säkraste sättet att sola är följande: ”Börja med att sola cirka en halvtimma och utöka successivt till en timma. Men tillbringa aldrig mer tid i solen än så. Den här timman kan du sola helt oskyddad. Om du vill fortsätta att vistas i solen efter den här stunden ska du, vare sig du varit insmord eller inte, klä på dig kläder. Shorts, t-shirt, strumpor och en keps rekommenderas. De ställen på kroppen som då inte skyddas av kläderna ska smörjas in med solskyddskräm som har faktor femton och UVA-skydd.”
Varningssignaler för slaganfall
”Det är många som inte känner igen ett enda symtom på slaganfall”, omtalar tidskriften FDA Consumer. Det heter vidare: ”Bara lite mer än hälften av dem som tillfrågades kunde ange åtminstone ett symtom, och endast 68 procent kunde ange en riskfaktor, när det gäller slaganfall.” Detta trots att slaganfall är en av de vanligaste dödsorsakerna och den viktigaste orsaken till handikapp i den industrialiserade västvärlden. För att minimera de skador som ett slaganfall leder till är det viktigt att man omedelbart söker hjälp vid första varningssignalen. De vanligaste symtomen på slaganfall är plötslig svaghet, domningar, förlamningar i armar, ben eller ansikte; plötsligt försämrad syn eller förlust av syn, särskilt på ena ögat; svårigheter att tala eller förstå tal och även oförklarlig yrsel eller balansrubbningar, i synnerhet i kombination med andra varningssignaler.
Elefanters rättigheter
På många håll i Indien är elefanter en viktig del av arbetskraften. Tidskriften The Week berättar att i staten Uttar Pradesh i norra Indien är elefanter anställda av myndigheterna som arbetare. En elefant börjar arbeta vid cirka 10 års ålder och kan tjäna sin arbetsgivare i uppemot 50 år. Precis som alla andra statsanställda får elefanten pension, och en elefantskötare får i uppdrag att se till att den får mat och omvårdnad. Elefanthonor har bland annat rätt till ett års mammaledighet och en bekväm tillvaro på ett zoo, innan de återvänder till sina viktiga arbeten, som att dra timmer, driva in boskap, träna upp vilda elefanter eller patrullera nationalparker och skyddade skogsområden.
Bränner upp kedjebrev
Sedan 1992 har man varje år hållit en buddhistisk brevbränningsceremoni i staden Nagoya i Japan för att göra sig av med kedjebrev. Postverket har ställt upp särskilda uppsamlingslådor för oönskade brev på postkontor runt om i staden och bett ett buddhisttempel hålla en ceremoni för att bränna dessa brev. Tidningen Asahi Evening News förklarar att denna service är till ”för de mer vidskepliga mottagarna som är för rädda att bara strunta i breven eller själva göra sig av med dem”. Varför är de rädda? I breven ges inte bara löften om vilken nytta de har som följer instruktionerna. Där finns också hot om att det kommer att gå illa för dem som bryter kedjan. I ett brev hette det varnande att en person i Tokyo som brutit kedjan hade blivit mördad.
Ett universellt språk?
”I ett land i Centralasien där man sällan hör några västerländska språk talas” sade en åttaårig pojke till sin far att han måste lära sig engelska. Fadern frågade varför han måste det. Pojken svarade: ”Därför att datorn talar engelska.” Den här lilla berättelsen, skriver tidskriften Asiaweek, ”illustrerar det som många anser vara en lömsk sidoeffekt av ’de digitala motorvägarna’ ... , nämligen att den redan så snabba förändringen till ett förhärskande världsspråk — engelska — påskyndas”. Det heter vidare: ”Detta härrör inte från några försök att främja ett världsvitt brödraskap. Det är helt och hållet en praktisk fråga. Om vi skall ägna oss åt tankeutbyte och handel på Internet, är det nödvändigt med ett gemensamt uttryckssätt för att lätt kunna kommunicera.” Men varför då engelska? Därför att ”PC-n föddes i USA, liksom Internet. Cirka 80 procent av innehållet på Internet är engelsk-orienterat.” Bruket av andra språk fördröjs i vissa fall, därför att det är svårt att anpassa dem till tangentbord med engelska skrivtecken. ”Allt detta har ett pris”, skriver Asiaweek. ”Språkforskare förutspår att hälften av de cirka 6.000 språk som talas i dag kommer att ha fallit i glömska i slutet av nästa århundrade, kanske till och med inom de närmaste 20 åren.”