Blick på världen

Påvlig avlat

För att fira övergången till det nya årtusendet har påven Johannes Paulus II utropat år 2000 till ett heligt år och har utlovat avlat till dem som gör en pilgrimsfärd till Rom, meddelar Vatikanens tidning L’Osservatore Romano. Avlat är ett sätt för katoliker att bli fritagna från straff för synd. Vatikanens tidning förklarar: ”Varje god gärning som utförts under nåd förtjänar en belöning.” Samma tidning konstaterar dock att denna sedvänja också väcker några intressanta frågor, till exempel: ”Om Guds förlåtande nåd erbjuds alla, vilket behov finns det då för kyrkan att bevilja avlat?” och: ”Om kyrkan kan bevilja fullständig avlat, varför besvärar hon sig då med att utfärda begränsad avlat?”

En tyst sjukdom

Osteoporos är en tyst sjukdom som ”hotar mer än 28 miljoner amerikaner och omkring 1,4 miljoner kanadensare”, uppger tidningen Toronto Star. Den drabbar män och kvinnor, ung och gammal, och ”inträffar när äldre benceller bryts ner fortare än de ersätts med nya”. De som har sjukdomen kanske inte märker några tecken på den förrän de drabbas av en fraktur. Experter tror att överdriven bantning bland ett ökande antal tonåringar och idrottsutövande collegeelever ”försvagar själva benstommen som de egentligen borde bygga upp inför vuxenlivet. Unga människor som bantar hoppar ofta över mat som de behöver för att stärka benstommen.” Enligt rapporten är ”omkring 90 procent av maximum för mängden benvävnad nådd vid 18 års ålder. Vuxna når maximum vid 30 års ålder.” Rapporten rekommenderar att för att mängden benvävnad skall kunna byggas upp så mycket som möjligt bör alla se till att ”få tillräckligt med kalcium och vitamin D, motionera regelbundet och undvika rökning och överdrivet drickande”.

Störande flygresenärer

”Flygraseri” — okontrollerat uppförande hos flygresenärer — ”har ökat med 400 procent under de fem senaste åren”, förklarar tidskriften Business Traveler International. Vad är förklaringen till denna drastiska ökning? Stress är en betydande orsak. Försenade eller inställda flygningar, stockningar och flygrädsla kan alltsammans framkalla ängslan, vilket i sin tur kan leda till raseriutbrott. ”Flygbolagens reklam beskriver flygresor som någonting som går snabbt och smidigt, men så är det inte”, säger Stuart Howard vid internationella transportarbetareförbundet. En representant för ett stort flygbolag tror att införandet av rökförbud vid flygning är en annan bidragande faktor till flygraseri. Enligt rapporten ”svarade frustrerade rökare för mer än hälften av incidenterna med störande uppförande bland passagerare” hos ett flygbolag under 1997. En annan faktor är alkoholförtäring, som kan ge förstärkt påverkan vid höga höjder. Vad rekommenderas det i rapporten att man skall göra om en medpassagerare är bråkig? ”Kalla inte högljutt på kabinpersonalen. Lämna i stället din plats och gör på ett diskret sätt personalen uppmärksam på problemet.” Det föreslås också: ”Avskärma dig själv från eventuella irriterande situationer genom att ha med dig lättare läsning eller lyssna på lugnande musik” på en freestyle.

Kaffe bättre än te?

Kaffedrickande minskar risken för hjärtinfarkt, medan tedrickande har motsatt effekt. Det hävdar en grupp forskare vid Dundee University i Skottland, som under en följd av år undersökt 11.000 medelålders skottars kaffe- och tevanor. De fann att ju mer kaffeintaget ökade, desto mer minskade risken för hjärtinfarkt. De som drack fyra koppar kaffe eller mer om dagen löpte 40 procent mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar. Te gav mera nedslående resultat. Professor Tunstall-Pedoe, som ledde studien, säger att även om kaffets överlägsenhet ännu inte är statistiskt säkerställd, kan resultaten ändå bidra till att slå hål på myten att te är bra och kaffe skadligt för hälsan.

Fossil i fara

Fyndplatser för fossil har klarat sig undan förstörelse under tusentals år men hotas nu av stöld, vandalism och övernitiska turister, omtalar tidskriften New Scientist. ”En del geologer skulle vilja flytta de värdefullaste fossilen till museer eller förbjuda besökare på dessa fyndplatser”, meddelar tidskriften. Andra framhåller dock den rättighet som allmänheten har att se dessa fossil i deras naturliga miljö. I ett försök att lösa problemet har internationella paleontologiska förbundet börjat arbeta fram en förteckning över fyndplatser världen runt som är i farozonen. Men än så länge har bara omkring 50 fyndplatser tagits upp i förteckningen.

Smärtfri behandling hos tandläkare?

Många tandläkarpatienter skulle gärna slippa se den traditionella tandläkarborren. Enligt tidskriften FDA Consumer kan detta i viss mån snart bli verklighet. Food and Drug Administration i USA godkände nyligen användningen av erbium:YAG-laser vid behandling av tänder. I stället för att avlägsna karies med en liten borr kan tandläkare nu använda laser, vilket i själva verket innebär att angripen tandsubstans förångas, uppger tidskriften. Laser har en rad fördelar framför konventionella borrar. För det första är behandling med laser vanligtvis smärtfri. Därför behöver många patienter inte längre bedövning. För det andra kan behandlingen börja med en gång, eftersom tandläkaren inte behöver vänta tills bedövningen verkar. Dessutom slipper man de besvärliga vibrationerna i samband med borrning. En betydande nackdel är dock att man inte kan använda laser på tänder som redan har fyllningar.

Atomsopor

Sedan 1960-talet har mer än 200.000 ton utbränt kärnbränsle kasserats av världens kärnkraftsindustri, uppger tidskriften New Scientist. Och varje år läggs ytterligare 10.000 ton till denna mängd. Vart tar detta dödsbringande avfall vägen? ”Det mesta förvaras helt enkelt vid reaktorstationen”, heter det i tidskriften. Dessa anläggningar konstruerades emellertid för att kunna rymma radioaktivt avfall i bara några få årtionden. Så förr eller senare kommer man att bli tvungen att transportera atomsoporna till platser för långtidsförvaring. Men problemet är att det inte finns något land som har lyckats anlägga en säker underjordisk förvaringsplats för sitt radioaktiva avfall. Till följd av det ”är kärnkraftsindustrin fångad i sin egen fälla”, förklarar New Scientist.

Gestikulera för att hitta rätt ord

”Ny forskning visar att gester ofta hjälper talare att leta fram ord från sin minnesbank”, meddelar tidskriften Newsweek. Medan beskrivande gester ofta används för att uttrycka storlek eller form på ett föremål, har andra gester, såsom ”att slå i luften i takt med det man säger”, en annan funktion. Robert Krauss, professor i psykologi vid Columbia University i USA, säger att detta slag av gester ”hjälper människor att dra sig till minnes ord som är svåra att komma ihåg” genom att öppna något som han kallar ”lexikalisk minnesförmåga”. Forskare jämför den sortens minne med den prägling som inträffar när en speciell doft, en smak eller ett ljud förknippas med en händelse. Precis som doften av en viss parfym kan framkalla minnen av din mormor, kan gester öppna en liknande ”dörr” till ett visst ord, enligt neurologen Brian Butterworth.

Dödsolyckor i arbetet

Världen runt dör varje dag 3.000 människor på grund av olyckor i arbetet, rapporterar den franska tidningen Le Monde. Enligt Internationella arbetsbyrån skadas omkring 250 miljoner anställda årligen, vilket leder till över en miljon dödsfall. ”Antalet arbetsrelaterade dödsfall är högre än medeltalet dödsfall per år till följd av trafikolyckor (990.000), väpnade konflikter (502.000), annat våld (563.000) och aids (312.000)”, uppger tidningen.

Svenskens gudstro granskad

En Sifoundersökning visar att 57 procent av svenskarna tror på en gud, och 51 procent ber till sin gud. Men inte alla av dessa tror på en personlig Gud. Enligt Svenska Dagbladets redogörelse för undersökningen föreställer sig de flesta att Gud är ”en kraft” eller ”en kärlek”. Lite mindre än hälften av befolkningen tror på ett liv efter detta. Mer än var tredje svensk tror på änglar. Djävulens existens ifrågasätts däremot mera, även om flertalet svenskar tror att det finns ”en ond kraft i världen”. En av fyra tror på astrologi. Ungefär en av fem tror på reinkarnation och healing. Tron på osynliga krafter och andar ingår också i den så kallade privatandligheten, som kan rymma det mesta. Hela 88 procent tycker att livet är meningsfullt, och 86 procent anser sig vara lyckliga.