EBENHOLTS

(hebr.: hovnịm)

Det hebreiska ordet antas beteckna ved från ebenholtsträdet (Diospyros ebenum) eller liknande arter i samma släkte. Detta träd blir högt och har enkla blad och klockformade blommor. Splintveden är mjuk och vit, medan kärnveden, som kan bli uppemot 50 cm i diameter, är svart eller mörkbrun och mycket hård, tät och hållbar. Den blir mycket blank när man polerar den. Dessa egenskaper gör kärnveden till ett eftertraktat material till finare möbel- och snickeriarbeten och till elfenbensinläggningar. Bland hedniska folkslag har man också framställt gudabilder av den.

Ebenholts nämns bara en gång i Bibeln, nämligen i Hesekiel 27:15, där den omtalas som en handelsvara. Denna ebenholts (och det elfenben som nämns i samma vers) kan ha importerats från Indien eller Sri Lanka och fraktats över Arabiska havet, upp genom Röda havet och sedan vidare landvägen till Palestina. En annan möjlighet är att den kom från Nubien i nordöstra Afrika. Den var högt värderad av forntidens egyptier, och föremål av ebenholts har hittats i egyptiska gravkamrar.