Pionjärtjänst — är det något för dig?

¹ Utan tvivel har många av er ställt er frågan: ”Är pionjärtjänsten något för mig?” Detta är berömvärt, eftersom det visar en åstundan att i ännu större utsträckning ta del i att sprida de goda nyheterna om Riket. Det är vad vårt överlämnande åt Jehova innebär, inte sant? — att vi ägnar oss åt att dyrka Jehova, vår Gud, med hela vårt hjärta, hela vår själ, hela vårt sinne och hela vår kraft. (Mark. 12:30) Men vi kan inte allesammans vara pionjärer, och det är lätt att förstå. Somliga av oss har familjeförpliktelser och andra förpliktelser, och andra har vacklande hälsa eller håller på att bli till åren komna. Men utan tvivel finns det många fler som skulle kunna få del av denna stora glädje att tjäna vår store Skapare som pionjär. Vi vill därför se realistiskt på den här saken genom att besvara några frågor som många har ställt sig. En fråga är:

Fråga 1: ”JAG HAR HÖRT ATT PIONJÄRTJÄNSTEN INTE ÄR FÖR ALLA. HUR KAN JAG VETA OM DEN ÄR NÅGOT FÖR MIG?”

² Detta beror i stor utsträckning på dina omständigheter och skriftenliga förpliktelser. Det finns somliga, vilkas ställning i livet inte tillåter att de använder 90 timmar varje månad till att direkt vittna om Riket. Men det betyder inte att de är mindre trogna. Det finns till exempel många hängivna husmödrar, som är goda föredömen som kristna hustrur och mödrar och som söker dela med sig av de goda nyheterna vid varje tillfälle. Somliga av dem känner sig föranledda att använda många timmar varje månad till att föra de goda nyheterna till sina medmänniskor. Deras verksamhet är produktiv och skänker dem glädje, därför att de har privilegiet att få leda de nya till samvaro med församlingen. Och allteftersom de har tillfälle kan de ganska ofta använda en månad som hjälppionjärer och skörda de glädjeämnen som denna tjänst medför. (Gal. 6:9) Med tanke på deras nuvarande omständigheter är det helt enkelt inte möjligt för dem att vara reguljära pionjärer. Men det hindrar dem inte från att bygga upp pionjärandan i församlingen. De kan ta med sig yngre och nyare förkunnare i tjänsten och hjälpa dem att bli skickliga att undervisa andra och uppmuntra dem att ta del i arbetet som hjälppionjär och reguljär pionjär.

³ Men det finns många som är fria från familjeförpliktelser och som är i stånd att vara pionjärer. Det är därför bra att vi då och då rannsakar oss själva genom att ställa oss frågan: Skulle jag kunna göra mer i fråga om att förkunna de goda nyheterna? Av vårt studium av Guds ord har vi allesammans kommit att inse att vi befinner oss långt framme i de ”yttersta dagarna”. Det är därför Satans ordning omger oss med de ständigt allt värre förhållanden som beskrivs i 2 Timoteus 3:1—5. Fienden försöker uppsluka allt Guds folk i denna kärlekslösa, materialistiska värld. Men det skall inte lyckas! Vi är avskilda från världen, och ”detta är den seger som har segrat över världen: vår tro”. (1 Joh. 5:4) På grundval av denna tro bör vi alltså trakta efter att få del av alla de tjänsteprivilegier som är tillgängliga för oss. Om vi är fria att trakta efter tjänst som hjälppionjär och kanske längre fram som reguljär pionjär, så bör vi göra det. Då uppstår frågan:

Fråga 2: ”HUR KAN JAG VARA SÄKER PÅ ATT JAG KLARAR MIG EKONOMISKT, OM JAG BLIR PIONJÄR?”

⁴ Också detta är ett prov på din tro. Vare sig vi är församlingsförkunnare eller vi traktar efter tjänst som pionjär är Jesu ord i Matteus 6:30—33 tillämpliga på oss allesammans: ”Om nu Gud på det sättet kläder växtligheten på marken, som finns till i dag och i morgon kastas i ugnen, skall han då inte mycket hellre kläda er, ni med lite tro? Var därför aldrig bekymrade och säg: ’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’ Alla dessa ting är ju det som folk i nationerna så ivrigt strävar efter. Er himmelske Fader vet ju att ni behöver alla dessa ting. Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet, så skall också alla dessa andra ting tilldelas er.” Gud försäkrar oss alltså att han skall ge oss allt vi behöver i livet, om vi tar honom på orden och strävar framåt med tro när det gäller att göra hans vilja. Om vi är i en sådan ställning att vi kan anpassa våra angelägenheter så att vi kan bli pionjärer och tar initiativet och gör detta, så kommer Jehova att fortsätta att dra försorg om oss. Även om du letar i hela världen, så kommer du aldrig att finna en trogen pionjär som blivit tvungen att tigga om bröd! — Ps. 37:25, 26.

⁵ För att handla praktiskt kan du tala med några av de glada pionjärerna i din egen församling eller i din krets — de som funnit glädje i denna tjänst i två, tre eller fler år, ja några till och med i 20 eller 30 år. Det kanske kan hjälpa dig att komma underfund med om pionjärtjänsten är något för dig. Tala med dessa, som har gjort pionjärtjänsten till sitt kall och som fortsätter att glädja sig i denna tjänst. De kan förklara precis hur de bär sig åt. De kan tala om för dig vilka problem de måste övervinna i början, hur de planerar sin tjänst, sina möten och andra plikter, så att ingenting blir försummat. Och när du en gång börjat i pionjärtjänsten, kan dessa som är gamla och vana utan tvivel fortsätta att ge dig goda råd. Utöva också tro på att Jehova kan öppna vägar till att övervinna till och med bergliknande hinder. — Matt. 17:20.

⁶ En kretstillsyningsman från Österlandet som nyligen besökte Brooklyn berättade om en syster som ofta tog del i arbetet som hjälppionjär. Hennes exempel visar vad tron kan uträtta. Hon bodde i Manchuriet när atombomben ödelade Hiroshima och därmed större delen av hennes familj. Chocken över dessa dåliga nyheter gjorde henne så fysiskt försvagad att hon kort efter sin återkomst till Japan blev invalid, förlamad i hela kroppen. Så lärde hon känna sanningen och blev döpt. Hon åstundade verkligen att få berätta om detta strålande hopp för andra! Trots att hon bara kunde använda ansiktsmusklerna, lärde hon sig skriva med en blyertspenna eller en krita i munnen och göra vackra illustrationer i de brev som hon sände till intresserade personer och berättade om det hopp som Guds rike medför. Hon brukade också vittna för många andra som hälsade på henne i hemmet. När kretstillsyningsmannen besökte församlingen, fann han att hon hade i medeltal 106 timmar i tjänsten under de senaste sex månaderna. Vilket utmärkt belysande exempel på hur oövervinnlig tro kan hjälpa en att undanröja sådant som hindrar en från att ha större del i att sprida de goda nyheterna!

⁷ Sådana som länge varit pionjärer kan berätta spännande ting om de segrar de vunnit tack vare sin tro. De kan berätta om tillfällen då allt sett mörkt ut; men de kämpade ändå vidare, och då avlägsnades ofta problemen på de mest oväntade sätt, så att de kunde fortsätta i pionjärtjänsten, som de uppskattade så mycket. Ibland kan de ha känt sig utslitna och trötta, men deras självuppoffrande handlingssätt har medfört rikliga välsignelser från Jehova. De är levande bevis för att Jehova håller sitt löfte och ”giver den trötte kraft och förökar den maktlöses styrka”. — Jes. 40:29.

⁸ Påtryckningarna från denna materialistiska värld tycks påverka somliga mer än andra. Men vi bör hysa tro på att dessa påtryckningar inte behöver hindra oss från att bli pionjärer. I vissa länder som flödar över av materialistiska lockelser tar ett stort antal av våra medkristna del i pionjärtjänsten. I Japan tar till exempel mer än 25 procent av alla förkunnarna för närvarande del i något slags pionjärtjänst varje månad. Vad har gjort det möjligt för dessa och andra världen utöver att träda in i pionjärtjänsten?

⁹ Framgångsrika pionjärer har en andlig drivkraft, och detta är naturligtvis något de har gemensamt med alla Guds tjänare som tjänar honom av hela sin själ. Vi tror till exempel allesammans att vi lever i de ”yttersta dagarna”. Vi älskar Jehova och hans föranstaltningar för vår eviga lycka. Vi menar inte att detta bara är en religion bland andra. Det finns visserligen många materiella ting omkring oss, men vi gör allt för att inte bli snärjda och uppslukade av dessa ting. Men de som har beslutat sig för att bli pionjärer har ofta tagit en ny titt på sina ekonomiska omständigheter. De har lagt sig till med en syn på livet som innebär att leva enkelt, och de är flitiga. Kort sagt har de efter en omsorgsfull värdering av sina omständigheter gjort plats för detta i sitt liv.

¹⁰ I sådana trakter där många tar del i pionjärtjänsten är det vanligt att ungdomar träder in i denna tjänst så snart de slutat skolan, ofta därför att föräldrarna har hållit fram detta mål för dem ända från deras barndom. De som studerar bibeln kanske har gjort pionjärtjänsten till sitt mål redan innan de blivit döpta. Många husmödrar i Japan som är pionjärer har funnit det mycket fördelaktigt att se till att hemmen hålls enkla och obelamrade. När barnen gått till skolan städar dessa systrar sitt hem effektivt och snabbt och beger sig sedan ut i tjänsten. Somliga familjeöverhuvuden har tagit deltidsarbeten som andra inte tycker om — arbeten som måste påbörjas tidigt på morgonen eller mindre angenäma arbetsuppgifter — så att de kan vara pionjärer. I många fall är det detta annorlunda sätt att ta itu med den ekonomiska situationen som gjort det möjligt för somliga att utföra mera i Jehovas tjänst genom att vara pionjärer. I tro har dessa bröder och systrar traktat efter pionjärtjänsten och blivit välsignade med dess glädjeämnen. Kan du också trakta efter denna tjänst och få del av liknande glädjeämnen? Det är din sak att överväga din situation, tänka över möjligheterna och bestämma dig. Men någon kan fråga:

Fråga 3: ”JAG ÄR I TONÅREN OCH KAN KNAPPAST FÖRUTSE VAD JAG VILL GÖRA LÄNGRE ÄN UNGEFÄR SEX MÅNADER FRAMÅT OCH ÄNNU MINDRE ÖVERVÄGA PIONJÄRTJÄNSTEN SOM MITT LIVS KARRIÄR.”

¹¹ Ordet ”karriär” för tanken till något permanent, som du kanske inte känner dig redo för, och det kan man förstå. Du kanske inte är så väl förtrogen med pionjärtjänsten. Du kanske har funderat på att gifta dig och bilda familj, vilket oundvikligen skulle påverka dina möjligheter att stanna kvar i pionjärtjänsten. Detta är viktiga angelägenheter av personligt intresse för dig.

¹² För många ungdomar är också tiden före och efter examen från skolan en tid som präglas av ovisshet. Hittills har din tid i stor utsträckning varit programmerad för dig, och du har inte behövt fatta en massa beslut beträffande ditt eget liv. Men detta ger dig bara så mycket större orsak att noga tänka över vad du skall göra härnäst.

¹³ Dina beslut på denna punkt kan i stor utsträckning avgöra vilken inriktning ditt liv skall ta under de år som följer. Så även om du ännu inte har ställt upp några bestämda mål för dig, så vill du säkert fylla ditt liv med något som är givande och tillfredsställande. Varför inte överväga att använda några månader som hjälppionjär sedan du slutat skolan, i stället för att automatiskt fylla det tomrum som då uppstår med ett heltidsarbete? Om du tycker om det, kanske du bestämmer dig för att fortsätta som reguljär pionjär.

¹⁴ Efter flera månader eller ett år i sådan tjänst kommer du förmodligen att ha en klarare syn på vad du vill göra med ditt liv. Även om du beslutar dig för att gifta dig, kan du tänka på att många äkta par har haft stor nytta av att vara pionjärer tillsammans under den första tiden av sitt äktenskap — och ofta blir det så att båda två eller den ena fortsätter i pionjärtjänsten under hela livet.

¹⁵ Och vare sig du är ogift eller gift, så kommer din tid av pionjärtjänst att befrämja och fullborda din utbildning på ett sätt som ingen annan verksamhet eller karriärutbildning kan göra. Den erfarenhet du vunnit i fråga om att nalkas och ha att göra med människor med mångskiftande bakgrund i livet, i fråga om att möta och övervinna hinder i ditt eget liv och i fråga om att utveckla personlig organisation och självbehärskning kommer att vara ovärderlig för dig senare i livet. Och kom ihåg — du kommer aldrig att få veta hur det är, om du inte prövar det.

¹⁶ Omständigheterna i livet förändras för oss allesammans. Kom ihåg att ingen av oss vet vad morgondagen skall föra med sig. Det finns inte många ting i livet som verkligen kan förbli oförändrade. Så varför inte ta en allvarlig titt på din nuvarande situation och noga överväga om du kan vara pionjär eller inte? Om ingenting annat än obeslutsamhet hindrar dig nu, varför då inte slå in på en kurs som du vet är i linje med Jehovas vilja för vår tid? Det kan visa sig vara den allra bästa levnadsbanan för dig.

Fråga 4: ”JAG HAR HÖRT ATT DET KAN BLI EN VERKLIG PÅFRESTNING ATT UPPFYLLA KRAVEN FÖR PIONJÄRER, OM MAN INTE LYCKAS FÅ IHOP TIDEN PÅ GRUND AV SJUKDOM ELLER ANDRA STÖRRE PROBLEM.”

¹⁷ Det är sant att om du blir reguljär pionjär, begärs det att du skall använda minst 90 timmar varje månad i tjänsten på fältet eller 1.000 timmar varje år. Under normala förhållanden finner de flesta pionjärer detta vara ett rimligt mål. Detta betyder att man använder i medeltal endast omkring tre timmar per dag i tjänsten på fältet. Det kan naturligtvis lätt bli en påfrestning, om du inte planerar tiden rätt och saknar den självbehärskning som behövs för att hålla fast vid schemat.

¹⁸ Men allvarlig akut sjukdom eller andra större oförutsedda händelser kan också göra att du förlorar en hel del tid i Rikets verk. För att kompensera detta kanske du måste använda fem, sex eller rentav ännu fler timmar till att vittna varje dag under flera månader. En pionjär kan också komma efter med hundra timmar eller mer redan i början av tjänsteåret, på grund av oförutsedda omständigheter. Och vad händer om han senare under året, medan han kämpar för att få ihop den förlorade tiden, råkar ut för något annat allvarligt problem, som gör att han kommer ännu längre efter när det gäller att nå målen? Tillsammans med hans strävan att försörja sig genom deltidsarbete kan detta bli en verklig börda som tynger kraftigt på den samvetsgranne pionjärens sinne. Det tycks vara många som väljer att inte bli pionjärer, därför att de oroar sig för något som kanske aldrig inträffar. Finns det en lösning på problemet?

¹⁹ Ja. Vi vill att du skall veta att om du är tillfälligt sjuk eller av något annat viktigt skäl inte kan nå upp till minimikravet i fråga om timmar under några månader, så kan du be kretsen av äldste i din församling att skriva ett brev till avdelningskontoret som kan åtfölja din rapport och där du anger detaljerna i fråga om ditt problem. Om de äldste efter grundligt övervägande menar att det skulle vara tillrådligt att du får fortsätta i pionjärtjänsten utan att behöva oroa dig för att få ihop den förlorade tiden, så bör de sända denna rekommendation till avdelningskontoret, och bröderna där kommer då med glädje att ta hänsyn till dina omständigheter.

²⁰ Med tanke på den nuvarande föranstaltningen med ett krav om endast 1.000 timmar under året är det naturligtvis inte att förvänta att pionjärer skall ta ledigt från sin pionjärtjänst på grund av sådant som inte är absolut nödvändigt och som skulle få dem att komma efter i fråga om antalet timmar i tjänsten. Eller om orsaken till det låga timantalet är dålig planering eller bristande självbehärskning, så bör pionjären känna sig förpliktad att arbeta ihop den förlorade tiden. Men om du råkar ut för en ovanligt långvarig sjukdom eller plötsligt drabbas av olyckshändelser eller allvarliga familjeproblem, kan du vara förvissad om att vi skall ta hänsyn till dina behov som pionjär. Vi tror att denna föranstaltning skall avlägsna en del av trycket från pionjärer som har goda skäl att begära särskild hänsyn i fråga om detta.

²¹ Många pionjärer har varit nitiska tjänare åt Jehova i många år, och de önskar av hela sitt hjärta fortsätta i pionjärtjänsten, och vi vill att de skall göra detta. Men hur är det om någon finner att han helt enkelt inte kan fylla kraven under en längre tid? Då skulle det utan tvivel vara förståndigt att återgå till att tjäna som församlingsförkunnare och närhelst det är möjligt ta del i tjänsten som hjälppionjär.

²² Vi hoppas emellertid att denna ytterligare hänsyn, som vi kan visa pionjärer med problem, skall uppmuntra dem som redan är pionjärer att fortsätta med denna heliga tjänst, och vi hoppas också att vi därmed gjort det lättare för dem av er, som funderar på att bli pionjärer, att bestämma er för detta.

Fråga 5: ”JAG SKULLE VILJA KÄNNA ATT JAG VERKLIGEN UTRÄTTAR NÅGOT MED VAD JAG GÖR, OCH JAG VILL FINNA GLÄDJE I ATT GÖRA DET. KOMMER PIONJÄRTJÄNSTEN ATT GE MIG DETTA SLAG AV TILLFREDSSTÄLLELSE?”

²³ Ja, vad behöver du för att vara lycklig? Jesu bergspredikan upptar nio olika vägar till lycka. (Matt. 5:3—12) Några av de ting han räknar upp kanske ytligt sett inte tycks dig vara någon källa till lycka. Men väcker inte de bakomliggande principerna gensvar hos dig, när du begrundar dessa ”lyckligprisningar”? De visar att varken ens nuvarande situation i livet, som är beroende av tid och oförutsedd händelse, eller rent humanitära handlingar leder till sann lycka.

²⁴ Jesus lär i stället att fullständig lycka härrör från verksamhet som är förbunden med dyrkan av Jehova och uppfyllelsen av hans löften. Den kommer av att vi gör det som vi innerst inne vet är rätt. Det finns visserligen mycket i livet som ger ett mått av lycka, men lyckan kan vara verkligt fullständig endast när vi tillfogar den meningsfyllda känsla som andliga strävanden medför. Och Jesus framhöll med vishet den större lycka som ligger i att ge åt andra jämfört med att bara njuta av olika ting för egen del. Det finns utan tvivel ingen större gåva som vi kan erbjuda vår medmänniska än hoppet om evigt liv. — Apg. 20:35.

²⁵ Men du kanske undrar: Hur kan pionjärtjänsten få mig att känna att jag verkligen uträttar något, när jag vet att somliga förkunnare rentav är mer framgångsrika i att hjälpa människor att lära känna sanningen än vissa pionjärer?

²⁶ Först vore det bra att skaffa sig en rätt syn på vad det innebär att ”uträtta” något. Framgång kan inte alltid bedömas efter de yttre resultaten. En del människor är på grund av sin personlighet eller sina naturliga förmågor mycket framgångsrika i att övertala andra att godta Jehovas suveränitet, och de blir verkligen välsignade för sitt arbete. Men det är inte antalet som Jehova bryr sig om. Det är i stället vad vi gör av innerlig hängivenhet för att bekantgöra och ära hans namn.

²⁷ Och ibland är resultaten inte så lätta att urskilja. Vårt arbete kan ha ett mäktigt inflytande i god riktning, även om vi inte tycks vara lika produktiva som andra. Det var något som den vise mannen framhöll i Predikaren 11:6: ”Så ut om morgonen din säd och underlåt det ej heller om aftonen, ty du vet icke, vilketdera som är gagneligast eller om det ena jämte det andra är bäst.”

²⁸ Om din lycka kommer av bestående, värdefulla ting, i stället för av de flyktiga fördelar som världen kan erbjuda, om du är övertygad om att Jehovas rike snart skall ge liv i överflöd åt alla som tjänar honom och om dina omständigheter tillåter dig att ta del mera helt och fullt i att tala om detta för andra — ja då kommer pionjärtjänsten att ge dig en känsla av tillfredsställelse över att du uträttat något, som sannerligen kommer att göra dig till en lycklig människa.

Fråga 6: ”ÄR DET INTE MIN ENSAK OM JAG ÄR PIONJÄR ELLER INTE, EFTERSOM DETTA INTE ÄR NÅGOT KRAV FÖR ATT MAN SKALL FÅ EVIGT LIV?”

²⁹ Man behöver inte vara pionjär för att få evigt liv. Men däremot måste man tjäna Gud med fullständigt hjärta och av hela sin själ. Och när det gäller pionjärtjänst är principen i 2 Korintierna 9:7 (Hedegård) tillämplig: ”Var och en bör ge efter som han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty ’Gud älskar en glad givare’.” Så om andra skulle försöka avgöra om du borde vara pionjär, så måste de bedöma dina omständigheter och din hjärteinställning, och det har vi människor ingen rätt att göra.

³⁰ Var och en måste uppenbarligen själv avgöra vad han skall göra i enlighet med sitt hjärtas drivkraft och sina omständigheter. ”Han må pröva sin egen gärning”, skriver Paulus, ”och sedan skall han ha anledning till triumferande glädje med avseende på sig själv enbart och inte i jämförelse med den andre.” — Gal. 6:4.

³¹ Vi måste alltså hålla med om att endast du själv kan svara på frågan om du skall vara pionjär eller ej. Men vi hoppas att de upplysningar vi här gett skall hjälpa dig att överväga denna viktiga sak i det rätta ljuset. Det finns vissa riktlinjer som kan hjälpa dig att fatta det rätta beslutet.

³² Om du till exempel känner dig starkt dragen till ”livets goda” och vill omge dig med materiella ägodelar, så är pionjärtjänsten troligen inte särskilt tilltalande för dig. Att använda 90 timmar i månaden i arbetet att göra lärjungar och att ta vård om andra förpliktelser i denna tingens ordning kräver att man har en självuppoffrande anda. Men detta betyder inte att pionjärerna försöker behaga Gud genom att tillämpa självförnekelse. Balanserade pionjärer ger inte nödvändigtvis ”ända tills det gör ont”. Å andra sidan tycker de inte att det gör ont att ge.

³³ En annan faktor som du allvarligt bör överväga är om du funderar på att bli pionjär av de rätta skälen, av andliga skäl. De som träder in i denna tjänst av något annat än andliga skäl finner ofta att den ganska snart förlorar sin tjusning. Det förhållandet att pionjärtjänsten betyder arbete får dem snart att tappa intresset för den. Om någon till exempel är pionjär bara därför att hans bästa vänner är det, så kanske han inte har någon fast grund för att fortsätta i pionjärtjänsten.

³⁴ Pionjärtjänsten bör heller inte göra att någon känner sig överlägsen andra som inte är pionjärer. Att betrakta sig själv på det sättet skulle innebära att man tog för givet att man själv tjänar Gud av hela sin själ men att andra inte gör det. Detta skulle vara en farlig inställning att lägga sig till med, precis som Paulus förklarar: ”Vem är du som dömer en annans hustjänare? För sin egen herre står eller faller han.” — Rom. 14:4.

³⁵ Men om du å andra sidan är villig att göra det till det viktigaste i livet att hjälpa andra att komma till kunskap om Gud och hans uppsåt, då förtjänar pionjärtjänsten att du allvarligt tar den i övervägande. Dina omständigheter bör naturligtvis vara sådana att du kan fylla kraven genom att anpassa dina angelägenheter i enlighet därmed och göra de behövliga uppoffringarna.

³⁶ Om du tvekar bara därför att du tvivlar på dina egna förmågor eller är osäker på vad framtiden skall föra med sig, då kan vi bara rekommendera dig att följa det råd som Jehova ger till dem som är villiga att förtrösta på honom genom att göra sin del: ”Pröven så, hurudan jag sedan bliver, säger HERREN Sebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster över eder och utgjuta över eder riklig välsignelse.” — Mal. 3:10.

Så är pionjärtjänsten något för dig? Vi gläder oss med dig, om de här upplysningarna har gjort det möjligt för dig att säga: ”Ja, det är något för mig!” Och om du beslutat dig för att bli pionjär, så kan du i sanning se fram emot ett mycket glädjefyllt privilegium.