12:8

uppmuntrar: Eller ”förmanar”. Det grekiska verbet parakalẹō betyder ordagrant ”kalla till sin sida”. Det har en bred betydelse och kan förmedla tanken på att ”uppmuntra” (Apg 11:23; 14:22; 15:32; 1Th 5:11; Heb 10:25), ”trösta” (2Kor 1:4; 2:7; 7:6; 2Th 2:17) och i några fall ”förmana”, ”uppmana” (Apg 2:40; Rom 15:30; 1Kor 1:10; Flp 4:2; 1Th 5:14; 2Ti 4:2; Tit 1:9, fotnot). Det nära sambandet mellan att förmana, trösta och uppmuntra visar att en kristen aldrig ska förmana någon på ett hårt eller ovänligt sätt.

uppmuntra: Eller ”förmana”. Det grekiska substantivet parạklēsis betyder ordagrant ”det att kalla till sin sida” och förmedlar ofta tanken på ”uppmuntran” (Apg 13:15; Flp 2:1) eller ”tröst” (Rom 15:4; 2Kor 1:3, 4; 2Th 2:16). Som den alternativa lydelsen visar kan det här ordet och det besläktade verbet parakalẹō, som också förekommer i den här versen, även förmedla tanken på ”förmaning”, ”uppmaning”, och i några sammanhang har det återgetts på det sättet i huvudtexten. (1Th 2:3; 1Ti 4:13; Heb 12:5) Det faktum att alla dessa tre betydelsenyanser – förmaning, tröst och uppmuntran – ryms i dessa grekiska ord visar att en kristen aldrig ska förmana någon på ett hårt eller ovänligt sätt.

delar ut: Eller ”ger”. Det grekiska verb som används här har också återgetts med ”ge” (Rom 1:11; 1Th 2:8) och ”dela med sig” (Lu 3:11; Ef 4:28).

den som tar ledningen: Eller ”den som presiderar”. Det grekiska ordet proịstēmi betyder ordagrant ”stå inför (framför)” i betydelsen leda, anföra, vägleda, visa intresse för och bry sig om andra.