5:22

Andens frukt: Eller ”Det anden frambringar”. Den grekiska jordbrukstermen karpọs, ”frukt”, förekommer på många ställen i de kristna grekiska skrifterna. Här används det i bildlig betydelse om de egenskaper som Guds heliga ande, eller verksamma kraft, kan frambringa hos människor. (Gal 5:16) Precis som ett fruktträd som sköts på rätt sätt bär frukt, så kommer en person som låter sitt tänkesätt och handlingssätt påverkas av Guds ande att utveckla ”andens frukt”. (Jämför Ps 1:1–3.) Dessa egenskaper återspeglar Jehovas egenskaper, han som är källan till helig ande. (Kol 3:9, 10) Den här uppräkningen av egenskaper ska inte ses som en fullständig lista över egenskaper som den heliga anden frambringar hos kristna. (Se studienot till Gal 5:23.) De här egenskaperna kännetecknar den nya personligheten. (Ef 4:24) Paulus använder här singularformen av det grekiska ordet karpọs, ”frukt”. Bibelkommentatorer har fört fram tanken att bruket av singularformen kan antyda att de fina egenskaper som nämns utgör en helhet. Det är alltså viktigt att utveckla alla dessa egenskaper, och de är beroende av varandra.

kärlek: Kristen kärlek (grekiska: agạpē) kan bäst beskrivas genom hur den kommer till uttryck, vilket Paulus gör i 1Kor 13:4–8. (Se studienot till 1Kor 13:4.) Johannes använder samma grekiska ord i 1Jo 4:8–10, där han beskriver ”Guds kärlek”. Han säger till och med att ”Gud är kärlek”, vilket betyder att Jehova är kärleken personifierad. (Se studienot till Joh 3:16.) Jesus sa att de två största buden var att älska Gud och att älska sina medmänniskor. (Mt 22:37–39; se studienot till Mt 22:37.)

glädje: Den härliga känsla som kommer av att man förväntar eller har uppnått något gott – ett tillstånd av sann lycka. Det grekiska ordet för ”glädje” beskriver en djup, inre känsla. Jehova, som är ”den lycklige Guden”, är källan till glädje, och han vill att hans tjänare ska vara glada. (1Ti 1:11) Med Guds andes hjälp kan en kristen fortsätta att vara glad även om han drabbas av svårigheter, sorg eller förföljelse. (Kol 1:11; Heb 12:2; Jak 1:2–4)

frid: Det grekiska ordet för ”frid” har en bred betydelse. I det här sammanhanget avser det ett inre lugn som kommer av att man har ett nära förhållande till Jehova, ”fridens Gud”. (Flp 4:9; 1Th 5:23; Heb 13:20; se studienot till 1Kor 14:33.) Guds heliga ande nämns ofta tillsammans med frid. (Apg 9:31; Rom 8:6; 15:13) Med Guds andes hjälp kan de som har ett fridsamt förhållande till Gud ha goda relationer till andra och bidra till enhet och harmoni. (Mt 5:9; 2Kor 13:11; Jak 3:18)

tålamod: Det grekiska ordet för ”tålamod” kan ordagrant översättas med ”det att vara lång till humöret (anden)”. (Kingdom Interlinear) Det betyder att man lugnt håller ut, har fördrag med andra och är sen till vrede. Jehova är det främsta exemplet på att visa tålamod. (Rom 2:4; 9:22; 1Ti 1:16; 1Pe 3:20; 2Pe 3:9, 15) Paulus nämner att tålamod är en viktig del av kristen kärlek. (1Kor 13:4)

omtänksamhet: Eller ”vänlighet”. En egenskap som innebär att man är intresserad av andras välfärd och låter det komma till uttryck genom vänliga och hjälpsamma handlingar. Jehova är omtänksam till och med mot de otacksamma och onda. (Lu 6:35; Rom 2:4; 11:22; Tit 3:4, 5) En form av det grekiska ord som här återgetts med ”omtänksamhet” återges med ”skonsamt” i samband med att Jesus beskriver det ok som hans lärjungar får bära; det är ”behagligt”, eller ”inte svårt att bära”. (Mt 11:30; fotnot) De som bär det oket uppmanas att vara omtänksamma. (Ef 4:32; Kol 3:12)

godhet: Det att vara god; moralisk förträfflighet; dygd. Ett lexikon definierar det grekiska ordet för ”godhet” som en ”positiv moralisk egenskap som i synnerhet kännetecknas av ett intresse för andras välfärd”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature) Som kristen ska man inte bara vara god, utan också göra gott. Trots att man är ofullkomlig kan man utveckla godhet genom att följa Jehovas bud och efterlikna hans godhet och generositet. (Apg 9:36, 39; 16:14, 15; Rom 7:18; Ef 5:1) Jehova är god i absolut bemärkelse. (Ps 25:8; Sak 9:17; Mk 10:18 och studienot) Han är verkligen en generös och omtänksam Gud. (Apg 14:17)

tro: Det grekiska ordet för tro, pịstis, förmedlar i första hand tanken på tillit, förtröstan och fast övertygelse. I Heb 11:1 ger Paulus en inspirerad definition av begreppet ”tro”. Precis som med kärlek, beskrivs tro bäst genom hur den kommer till uttryck. (Jak 2:18, 22; se studienot till Joh 3:16.) Bibeln visar att de kristnas tro ska växa sig allt starkare. Jesus lärjungar sa: ”Ge oss mer tro.” (Lu 17:5) Paulus berömde de kristna i Thessalonike genom att säga: ”Er tro ... växer sig [ständigt] starkare.” (2Th 1:3; se också 2Kor 10:15.) Tro nämns mer än 20 gånger i Galaterbrevet och avser då, som här i Gal 5:22, oftast tillit till Gud eller Kristus. (Gal 3:6, 11) I 2Th 3:2 säger Paulus: ”Tron är ... inte allas egendom.” För att få en stark tro behöver man Jehovas heliga ande.