Hur man får framgång i pionjärtjänsten

ÄR PIONJÄRTJÄNSTEN din levnadsbana? Om du är pionjär, dvs. heltidsförkunnare av Riket, är du utan tvivel angelägen om att bli framgångsrik i denna tjänst. Men framgång innebär mer än att bara ägna tid åt en viss sysselsättning. En framgångsrik person måste vara villig att vidareutbilda sig och göra sitt bästa för att utveckla sina förmågor.

Vad kan du då göra för att inte bara kunna fortsätta som pionjär, utan också göra framsteg i denna din levnadsbana? Det finns flera nyckelfrågor som du kan ha nytta av att begrunda.

Hur starkt är mitt förhållande till Gud?

En av de viktigaste faktorerna för att bli framgångsrik som pionjär är att ha ett förtroligt och starkt förhållande till Jehova Gud. I detta avseende har vi mycket att lära av psalmisten David, som sade: ”Herre [Jehova], kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar. Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud, på dig hoppas jag alltid.” — Psalm 25:4, 5.

David litade fullständigt på sin ”frälsnings Gud”. Han ville att Jehova skulle undervisa honom och lära honom sina vägar. Märker du vilken intensiv önskan David hade att behaga Gud? Denna önskan var inte bara någon tillfällig nyck, för David sade: ”På dig hoppas jag alltid.”

Hur kan man då bevara ett sådant förtroligt förhållande till Jehova? Lägg märke till att den ovan citerade psalmen är en bön som David frambar till Jehova. Ja, själva grundvalen för ett gott förhållande till Gud är att stå i förbindelse med honom genom bön. Och det känns betryggande att veta att vi aldrig behöver beställa tid hos vår himmelske Fader. Vi kan nalkas honom när som helst. Som David sade: ”Hela dagen ropar jag till dig.” (Psalm 86:3) Till och med Guds egen Son, som var en fullkomlig människa när han vandrade här på jorden, insåg att han inte med framgång kunde fullborda sin tjänst utan sin Faders hjälp. Jesus bad till honom vid alla tider på dagen — tidigt på morgonen, vid olika tillfällen under dagens lopp och sent på natten. — Markus 1:35; Lukas 11:1; 6:12.

Som kristna måste vi följa Jesu exempel om vi skall få framgång i vår tjänst. (Hebréerna 5:7) En kristen kvinna som har varit framgångsrik som pionjär i 30 år sade beträffande bönens värde: ”Bönen är nödvändig för mig om jag skall lyckas som pionjär. Den har hjälpt mig att helt och fullt förtrösta på Jehova och inse att jag inte skulle kunna göra detta av egen kraft. Jag ber ständigt till Jehova om hjälp att fortsätta.”

Ja, för att lyckas som pionjär måste du bevara ett gott förhållande till Jehova och fullständigt förtrösta på honom genom bön. Det finns emellertid en annan viktig fråga som du bör ställa dig:

Hur mycket älskar jag andra människor?

Pionjärtjänsten är ett uttryck för kärlek. Varför det? Därför att pionjärtjänsten inbegriper en självuppoffrande anda. Som pionjär måste du ständigt ge av din tid och kraft för att hjälpa andra. Men om du skall kunna fortsätta att göra detta, måste du ha uppriktig omsorg om andras behov. När Jesus var här på jorden lade han i dagen sådan kärlek till andra människor. En gång skulle till exempel han och hans lärjungar ge sig av med båt till en enslig plats för att ”vila ... litet”. Men folkskarorna hann dit före dem. ”När han nu steg ur båten, fick han se en stor folkskara, och han greps av medlidande med dem, eftersom de var lika får utan herde. Och han började lära dem många ting.” — Markus 6:30—34.

I likhet med Jesus måste vi som pionjärer ha en djupt rotad kärlek till andra människor. En sådan kärlek driver oss att göra uppoffringar för deras skull. Som en skriftlärd en gång sade till Jesus: ”Detta att älska honom [Gud] av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin styrka och detta att älska nästan som sig själv, det är värt långt mer än alla fullständiga brännoffer och slaktoffer.” (Markus 12:33) Dessa ord hjälper oss att inse att det inte bara är vad vi gör i vår tjänst som är viktigt, utan också orsaken till att vi gör det.

Som pionjär ägnar du mer tid åt att predika och göra lärjungar än de flesta andra förkunnare. Men du kommer också i kontakt med fler människor. Vilka känslor hyser du för dem? En pionjär sade: ”Jag vet att kärlek är en frukt av Guds ande. Utan den skulle jag alltså inte ha haft sanningen över huvud taget och långt mindre kunnat bli framgångsrik som pionjär. Kärleken gör mig intresserad av människor, medveten om deras behov, och jag har märkt att kärleken väcker genklang hos människor. Det finns naturligtvis tillfällen då vår kärlek till andra människor sätts på prov på grund av deras inställning eller läggning. Vid sådana tillfällen anstränger jag mig ännu mer för att lyssna och visa tålamod.”

Är det så du känner det för människorna på ditt distrikt? För att bli framgångsrik som pionjär måste du älska människor. (1 Tessalonikerna 2:6—8) För att vara effektiv i pionjärtjänsten måste du emellertid också ha ett bra schema. Fråga därför dig själv:

Har jag ett balanserat schema?

För att kunna stanna kvar i heltidstjänsten måste en pionjär planlägga sin tid väl. Utan ett bra personligt schema kan pionjärtjänsten kännas som en börda. Men mer är inbegripet i ett bra schema än att bara sätta av ett visst antal timmar för tjänst på fältet.

En pionjär måste ha ett balanserat schema. Har du det? Fråga dig själv: Ägnar jag tillräckligt mycket tid åt alla de olika grenarna av tjänsten? Kan jag uppriktigt säga att jag gör allt vad jag kan för att nå människorna på mitt distrikt? Anpassar jag mitt schema så att jag kan besöka människorna när de är hemma? Gör jag effektiva återbesök? Jesus sade: ”Gå därför och gör lärjungar av människor ... lär dem.” (Matteus 28:19, 20) Både att predika och att undervisa är en integrerande del av vår tjänst. Nöjer du dig med att placera litteratur, eller går du tillbaka till alla som har visat intresse, oavsett om de skaffat sig biblisk litteratur eller inte? Kort sagt, använder du din tid väl?

Är jag en progressiv undervisare?

Detta är ännu en viktig fråga. I 2 Timoteus 4:2 skriver aposteln Paulus: ”Predika ordet, håll enträget på med det i gynnsam tid, i ogynnsam tid, ... med all långmodighet och undervisning”, eller ”undervisningskonst”, som det sägs i den engelska upplagan av Nya Världens översättning. För att kunna predika ordet, såväl inom som utanför församlingen, strävar framgångsrika pionjärer efter att utveckla och förbättra sin undervisningskonst. Varför kallar Paulus undervisning för en konst? Därför att det krävs skicklighet och övning för att undervisa andra.

Hur skall du kunna förbättra din skicklighet som undervisare? Aposteln Paulus svarar: ”Begrunda dessa ting; gå upp i dem, för att ditt framåtskridande må vara uppenbart för alla.” (1 Timoteus 4:15) Ja, pionjärer måste ägna tid åt personligt studium av bibeln, begrundan och meditation. Detta inbegriper att praktiskt tillämpa de förslag som ges i sådana publikationer som Resonera med hjälp av Skrifterna, Tjänsten för Guds rike och Handbok för skolan i teokratisk tjänst.a

För att få framgång i pionjärtjänsten måste du alltså bevara ett starkt personligt förhållande till Jehova Gud. Detta kommer i sin tur att motivera dig att uppodla och lägga i dagen en djupt rotad kärlek till andra människor. För att kunna visa sådan kärlek bör du naturligtvis inte bara vara intresserad av hur mycket tid du ägnar åt tjänsten, utan du måste också sträva efter att använda din tid väl. Hur då? Genom att göra de ansträngningar som krävs för att nå så många människor som möjligt med Rikets budskap. Fortsätt också att göra framsteg som undervisare genom att lära dig olika metoder att nalkas människor i tjänsten och flitigt studera bibeln i syfte att förbättra din undervisningskonst.

[Fotnoter]