Juni

Hanna, profeten Samuels mamma, hade flera svåra problem. Under många år kunde hon inte få barn. (1 Sam. 1:2) Och i den israelitiska kulturen ansåg man att kvinnor som inte kunde få barn var förbannade, så Hanna skämdes. (1 Mos. 30:1, 2) Dessutom hade hennes man en annan fru, Peninna, som han hade barn med. Hon trakasserade Hanna hela tiden. Det här var väldigt jobbigt för Hanna, och hon mådde så dåligt att ”hon bara grät och inte ville äta”. Hon var verkligen ”djupt bedrövad”. (1 Sam. 1:7, 10) Vad gjorde tillvaron ljusare för henne? Hanna bad till Jehova och berättade för honom precis hur hon kände. Och efter att hon hade bett berättade hon om sin situation för översteprästen Eli. Då sa han: ”Gå i frid, och må Israels Gud ge dig det du har bett honom om.” Vad hände sedan? Hanna gick därifrån, ”och hon började äta igen och såg inte så sorgsen ut längre”. (1 Sam. 1:17, 18) Bönen hjälpte henne att få ett inre lugn. w20.02 21 § 4, 5

Jehova kommer snart att ta bort den här världsordningen. Och det är bara de som har ”rätt inställning för att få evigt liv” som får överleva då. (Apg. 13:48) Därför är det naturligt att vi vill vittna för vår familj och släkt. Vår kärleksfulle Far, Jehova, ”vill ... inte att någon ska drabbas av förintelse, utan vill att alla ska få möjlighet att ändra sig”. (2 Petr. 3:9) Vi måste komma ihåg att det finns både bra och dåliga sätt att vittna på. Det känns kanske självklart att vi är finkänsliga när vi vittnar för någon vi inte känner, men det är lätt hänt att vi är lite väl rättframma när vi vittnar för en släkting. Många av oss kanske önskar att vi hade varit lite smidigare när vi började vittna för våra släktingar. Det är bra att tänka på Paulus råd i dagens bibelvers när vi pratar med släktingar. Annars finns det risk att vi stöter bort dem. w19.08 14, 15 § 3–5

Hur reagerade du när du fick reda på följande sanningar om Jesus? Han är den näst viktigaste personen i hela universum. Han är vår återlösare och gav villigt sitt liv för oss. När vi visar tro på lösenanordningen kan vi få våra synder förlåtna, utveckla en vänskap med Jehova och få evigt liv. (Joh. 3:16) Jesus är vår överstepräst. Han vill hjälpa oss att dra nytta av återlösningen och få ett nära förhållande till Gud. (Hebr. 4:15; 7:24, 25) Jehova har insatt honom som kung i sitt rike och ska använda honom till att upphöja sitt namn, göra slut på ondskan och ge människor eviga välsignelser i det framtida paradiset. (Matt. 6:9, 10; Upp. 11:15) Jesus är vår förebild. Han använde sitt liv till att göra Guds vilja och är ett fint exempel för oss. (Joh. 4:34) När du sätter tro till det Bibeln lär om Guds käre son kommer du att börja älska honom. Den kärleken kan motivera dig att använda ditt liv till att göra Guds vilja, precis som Jesus gjorde. w20.03 10 § 12, 13

Under sin sista dag på jorden bad Jesus mycket. När han instiftade minneshögtiden bad han över brödet och vinet. (1 Kor. 11:23–25) Han bad också tillsammans med sina lärjungar innan de lämnade rummet där de hade firat påsken. (Joh. 17:1–26) När han och hans lärjungar kom till Olivberget den natten bad han flera gånger. (Matt. 26:36–39, 42, 44) Och Jesus allra sista ord var faktiskt en bön. (Luk. 23:46) Jesus bad till Jehova om allt viktigt som hände under hans sista dag som människa. En anledning till att Jesus kunde klara av den här prövningen var att han vände sig till Jehova och bad om hans hjälp. Apostlarna däremot lyckades inte hålla sig vakna och be den natten, och därför svek modet dem när allt ställdes på sin spets. (Matt. 26:40, 41, 43, 45, 56) Om vi ska kunna vara trogna när vi går igenom tuffa perioder måste vi följa Jesus exempel och ”be hela tiden”. w19.04 9 § 4, 5

Jehova hatar ockultism. Han sa till israeliterna: ”Bland er får det inte finnas någon som offrar sin son eller dotter i eld, någon som håller på med spådom, magi eller teckentydning, någon trollkarl, någon som uttalar besvärjelser, någon som rådfrågar ett andemedium eller en spåman eller någon som söker vägledning hos de döda. De som håller på med sådant är avskyvärda för Jehova.” (5 Mos. 18:10–12) Vi kristna står inte under lagen som Jehova gav till israeliterna. Men vi vet att han fortfarande känner likadant när det gäller ockultism. Jehova varnar oss för ockultism därför att han vet att Satan använder det för att skada människor. Satan använder ockultism för att sprida sina lögner, bland annat lögnen att de döda lever vidare i en annan värld. (Pred. 9:5) Han använder också ockultism för att skrämma människor och vända dem bort från Jehova. Satans mål är att människor ska lita på onda andar i stället för på Jehova. w19.04 21 § 5, 6

Övergrepp mot barn är en allvarlig synd. Det som förövaren gör skadar barnet på ett förödande sätt och sviker barnets tillit och raserar tryggheten. Barn måste skyddas från sådan ondska, och de som har drabbats behöver mycket tröst och stöd. (1 Thess. 5:14) När någon i församlingen gör sig skyldig till barnövergrepp förstör han församlingens rykte. (Matt. 5:16; 1 Petr. 2:12) En person som begår onda handlingar utan att ångra sig förstör vårt goda rykte och får inte vara kvar i församlingen. Om någon i församlingen begår en kriminell handling, till exempel utnyttjar ett barn sexuellt, betraktas det som en synd mot myndigheterna. (Jämför Apostlagärningarna 25:8.) De äldste har ingen befogenhet att straffa dem som bryter landets lagar, men de skyddar inte heller en gärningsman från de rättsliga påföljderna. w19.05 9 § 4–7

Jehova är vår store Undervisare, och därför kan vi ta oss igenom vilka problem vi än ställs inför. (Jes. 30:20, 21) Han har gett oss Bibeln så att vi ”inte behöver sakna något”, utan kan vara ”fullständigt ... [rustade] för alla slags goda gärningar”. (2 Tim. 3:17) När vi lever efter Bibeln blir vi visare än de som föredrar ”den här världens vishet”. (Ps. 119:97–100) Världens vishet talar ofta till våra själviska önskningar. Så ibland kan det vara svårt att inte tänka och agera som människor i världen gör. Det är av goda skäl som Bibeln säger: ”Se upp så att ingen fångar er med hjälp av den filosofi och det tomma bedrägeri som bygger på mänsklig tradition.” (Kol. 2:8) Som Bibeln hade förutsagt skulle människor i de sista dagarna ”älska njutningar”. (2 Tim. 3:4) En annan konsekvens av världens vishet är den stora spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar, till exempel aids. Allt detta visar tydligt att världens vishet är dårskap. (2 Petr. 2:19) w19.05 21 § 1, 2; 22 § 4, 5

Satan lurade israeliterna att tro att de behövde följa samma sedvänjor som de hedniska folken runt omkring dem. Grannfolken trodde att de behövde utföra vissa riter för att deras gudar skulle ge dem det välbehövliga regnet. De som inte litade på Jehova trodde att det här var enda sättet att undvika att torrperioden drog ut på tiden, så de utförde hedniska riter till ära för den falske guden Baal. Ett annat av Satans knep var att utnyttja omoraliska begär. När de hedniska folken tillbad sina gudar utförde de avskyvärda omoraliska handlingar. I den här depraverade formen av tillbedjan förekom både manlig och kvinnlig tempelprostitution. Homosexuella handlingar och andra former av sexuell omoral var inte bara något som tolererades, utan något som var helt accepterat. (5 Mos. 23:17, 18; 1 Kung. 14:24) De hedniska folken trodde att de här riterna skulle få deras gudar att göra landet fruktbart. Många israeliter drogs till de här omoraliska riterna och valde att tjäna falska gudar. w19.06 2 § 3; 4 § 7, 8

På senare tid har tusentals beteliter och andra heltidstjänare fått lämna sina förordnanden. Det kan ha varit svårt för de här fina bröderna och systrarna att skiljas från ett uppdrag de tyckt väldigt mycket om. Om du är en av dem som har fått lämna ett förordnande, vad kan då hjälpa dig att hantera din nya situation? Läs Bibeln varje dag och begrunda det du läser för att hålla dig nära Jehova. Fortsätt också att vara fullt engagerad i tjänsten i din nya församling. Jehova kommer ihåg dem som fortsätter tjäna honom troget, även om de inte kan göra lika mycket som tidigare. Håll livet enkelt. Låt inte bekymren i Satans värld ”kväva” din tjänst för Jehova. (Matt. 13:22) Stå emot pressen från världen och från välmenande vänner och släktingar att söka ekonomisk trygghet i den här ordningen. (1 Joh. 2:15–17) Lita på Jehova, som lovar att fylla alla våra andliga, känslomässiga och materiella behov ”när vi behöver hjälp”. (Hebr. 4:16; 13:5, 6) w19.08 20 § 4; 21, 22 § 7, 8

Har du det tufft just nu? Det är verkligen skönt att veta att Jehova förstår hur vi mår och vad vi kämpar med. Han känner till våra begränsningar och vet till och med vad vi tänker och känner. (Ps. 103:14; 139:3, 4) Om vi litar på Jehova kommer han att hjälpa oss att hantera vår situation. Stress kan få en att börja tänka negativt och vilja ge upp. Men kom ihåg att Jehova kommer att hjälpa dig. Hur då? Han vill att du ska dela dina bekymmer med honom, och han kommer att besvara dina böner. (Ps. 5:3; 1 Petr. 5:7) Be därför ofta till Jehova. Han kommer inte att tala direkt med dig, utan han kommer att tala med dig genom Bibeln och sin organisation. Bibelns berättelser kan ge dig tröst och hopp. Dessutom kan vännerna i församlingen uppmuntra dig. (Rom. 15:4; Hebr. 10:24, 25) w19.06 16 § 7, 8

”Utgjut ditt hjärta inför” Jehova när du blir motarbetad. Berätta för honom om allt som skrämmer och oroar dig. Han är ju precis som en kärleksfull pappa. (Klag. 2:19) Ju mer du ber på det här innerliga sättet, desto starkare kommer er relation att bli. (Rom. 8:38, 39) Var övertygad om att alla löften om Guds rike kommer att infrias. (4 Mos. 23:19) Om din tro på Jehovas löften försvagas blir det lättare för Satan och dem som står på hans sida att göra dig skräckslagen. (Ords. 24:10; Hebr. 2:15) Fördjupa dig i Jehovas löften om riket, och tänk igenom varför du kan vara säker på att de ska infrias. Hur kan det hjälpa dig? Tänk på Stanley Jones, som satt sju år i fängelse för sin tro. Vad gjorde att han kunde härda ut? Han sa: ”Min kunskap om Guds rike, som jag inte ett ögonblick tvivlade på, gjorde att de [motståndarna] inte fick mig att svikta.” Om du har en stark tro på Jehovas löften kan du vinna kampen mot rädslan. (Ords. 3:25, 26) w19.07 2 § 1; 3 § 6, 7

Varför är det så viktigt att göra lärjungar? Därför att man måste vara en lärjunge för att få bli Guds vän. Dessutom får Jesus lärjungar bättre livskvalitet redan nu och ett hopp om att få leva för evigt. (Joh. 14:6; 17:3) Jesus har verkligen gett oss ett stort och viktigt uppdrag, men vi behöver inte utföra det ensamma. Paulus skrev så här om sig själv och några andra lärjungar: ”Vi är Guds medarbetare.” (1 Kor. 3:9) Tänk att vi små ofullkomliga människor har fått en sådan förmån av Jehova och Jesus. Arbetet med att göra lärjungar kan ge oss så mycket glädje. Det första steget för att göra lärjungar är att leta upp dem som har rätt inställning. När vi vittnar för alla på våra distrikt visar vi att vi verkligen är Jehovas vittnen. Och när vi följer Kristus befallning att predika är vi kristna i ordets rätta bemärkelse. w19.07 15 § 3–5

Det första många fastnar för när de kommer i kontakt med sanningen är Bibelns praktiska råd. En syster i New York som brukar besöka människor som pratar mandarin säger: ”Jag försöker intressera mig för andra och lyssna på dem. Om de precis har kommit till USA brukar jag fråga om de trivs, om de har fått något jobb och om andra behandlar dem respektfullt.” Ibland gör det att hon kan få möjlighet att komma in på sanningen. Om det passar säger hon: ”Vad tror du är bästa sättet att komma överens med andra? Får jag visa ett ordspråk från Bibeln? Det står: ’Att starta ett gräl är som att öppna en fördämning, så dra dig undan innan striden bryter ut.’ Tror du att det här kan hjälpa oss att komma överens med andra?” (Ords. 17:14) Sådana här samtal kan hjälpa oss att hitta dem som är intresserade av att veta mer. w19.07 23 § 13

De som har fått lämna ett förordnande behöver framför allt få förståelse. De kanske vårdar en släkting eller kämpar med egna hälsoproblem. Eller så kanske de sörjer en nära anhörig som gått bort. Och även om de inte pratar om det kanske de sörjer över att inte längre vara tillsammans med den andliga familj som de fått flytta ifrån. Det tar tid att bearbeta sådana starka och ofta väldigt blandade känslor. Ditt stöd och exempel kan betyda mycket. ”Där jag bodde förut ledde jag bibelstudier varje dag”, säger en syster som tjänade utomlands i många år. ”Här var det svårt att ens få visa ett bibelställe eller en film i tjänsten. Men förkunnarna tog med mig på sina återbesök och studier. Det gjorde att jag fick en mer positiv inställning. Jag lärde mig att få i gång samtal på det nya distriktet. Allt det här hjälpte mig att få tillbaka glädjen.” w19.08 22 § 10; 24 § 13, 14

Ibland är det svårt att älska vännerna i församlingen. Det beror på att vi har lätt för att fokusera på andras fel och brister, precis som Evodia och Syntyke gjorde. Alla gör vi misstag varje dag. Men om vi stirrar oss blinda på våra bröders och systrars fel, så blir det svårare att älska dem. Vi kan ta ett exempel. Om en broder inte hjälper till när det är dags att städa Rikets sal skulle vi kunna bli irriterade. Om vi dessutom börjar tänka på alla andra fel han kan ha gjort, kommer vi bara att bli ännu mer irriterade och älska honom mindre. Har du varit med om något liknande? Tänk på att Jehova ser både dina och din broders fel och brister. Men han älskar er båda ändå. Vi måste efterlikna Jehova och ha en positiv syn på våra bröder och systrar. När vi anstränger oss för att älska dem kommer vi också att få ett starkare band till dem. (Fil. 2:1, 2) w19.08 9, 10 § 7, 8

Jehova älskar ödmjuka människor. Det är bara en ödmjuk person som kan ha ett nära förhållande till honom. ”Men den stolte håller han på avstånd.” (Ps. 138:6) Vi vill alla att Jehova ska älska oss, så vi har goda skäl att arbeta på vår ödmjukhet. En ödmjuk person tycker inte att han är viktigare än andra. Han är varken stolt, högmodig eller arrogant. Bibeln visar att den som är ödmjuk har rätt syn på sig själv i förhållande till Jehova och till andra människor. Han inser också att alla andra är överlägsna honom på ett eller annat sätt. (Fil. 2:3, 4) En del människor kan verka ödmjuka. De kanske är försynta, och de kanske inte gör så mycket väsen av sig. Vissa kan vara artiga och respektfulla på grund av sin uppfostran eller kulturella bakgrund. Men de skulle ändå kunna vara stolta innerst inne. Om det är så kommer det förr eller senare upp till ytan. (Luk. 6:45) w19.09 2 § 1, 3, 4

”De goda nyheterna om vår Herre Jesus” inbegriper alla de sanningar som Jesus lärde ut. Vi lyder de goda nyheterna när vi tillämpar dem i vårt liv. Det innebär att vi sätter Guds rike främst i livet, lever efter Jehovas rättfärdiga normer och vittnar om hans rike. (Matt. 6:33; 24:14) Det innebär också att vi understöder Kristus smorda bröder i deras viktiga arbete. (Matt. 25:31–40) Snart kommer de smorda att belöna de ”andra fåren” för att de har hjälpt och stöttat dem. (Joh. 10:16) Hur då? Innan Harmageddonkriget börjar kommer alla de 144 000 att ha kommit till himlen och blivit odödliga andevarelser. Och de ska ingå i de himmelska styrkor som ska krossa Gog och beskydda ”den stora skaran” på jorden. (Upp. 2:26, 27; 7:9, 10) Då kommer alla i den stora skaran att vara väldigt glada över att de kunde stötta Jehovas smorda tjänare så länge de var på jorden. w19.09 12, 13 § 16–18

Hur kommer det sig att vi får ny styrka av arbetet som Jesus har gett oss? Vi får det eftersom vi har de bästa arbetsledarna. Jehova är vår främsta arbetsledare. Han är inte hård eller otacksam, utan uppskattar verkligen det arbete vi utför. (Hebr. 6:10) Han ger oss till och med den kraft vi behöver för att klara av det. (2 Kor. 4:7; Gal. 6:5) Jesus, vår kung, säger inte bara vad vi ska göra, utan går före med gott exempel. (Joh. 13:15) Och de äldste försöker efterlikna Jesus, den store herden, när de tar hand om oss. (Hebr. 13:20; 1 Petr. 5:2) De gör sitt bästa för att vara snälla, uppmuntrande och modiga. Dessutom har vi de bästa arbetskamraterna. Vi har kärleksfulla vänner och ett meningsfullt arbete, och det är något helt unikt. Tänk bara på det här: vi får arbeta tillsammans med människor som har höga moralnormer men som inte är självrättfärdiga. De tänker högre om andra än om sig själva. De är våra vänner, inte bara våra medarbetare. Och de älskar oss så mycket att de är beredda att offra livet för oss! w19.09 20 § 1; 23 § 12–14

Paulus nämner ”Jehovas dag”. (1 Thess. 5:1–6) I det här sammanhanget syftar det på perioden som inleds med angreppet på ”det stora Babylon”, det vill säga all falsk religion, och avslutas med Harmageddon. (Upp. 16:14, 16; 17:5) Paulus talar om för oss vad vi behöver göra för att vara redo för Jehovas dag. Han säger att vi inte ska ”sova vidare som de andra, utan hålla oss vakna”. Vi måste till exempel hålla oss neutrala och inte bli engagerade i politiska frågor. Om vi skulle dras in i sådant skulle vi kunna bli en ”del av världen”. (Joh. 15:19) Vi vet att det bara är Guds rike som kan skapa världsfred. Vi vill också hjälpa andra att vakna upp och förstå Bibelns profetior om vad som ska hända i världen. När den stora prövningen väl har börjat kommer det vara för sent för människor att börja tjäna Jehova. Det är därför vårt predikoarbete är så viktigt! w19.10 8 § 3; 9 § 5, 6

När Jeremia och Baruk hade skrivit klart bokrullen blev det Baruks uppgift att framföra budskapet, och Jeremia hade fullt förtroende för honom. (Jer. 36:5, 6) Baruk tog sig modigt an den här farliga uppgiften. Tänk dig hur stolt Jeremia måste ha varit när Baruk gick till templets förgård och läste högt ur bokrullen. (Jer. 36:8–10) Judas furstar hörde talas om vad Baruk hade gjort, och de ville att han skulle läsa bokrullen för dem. (Jer. 36:14, 15) Furstarna bestämde sig för att berätta för kung Jehojakim vad de hade hört. Kungen blev så arg när han hörde budskapet att han brände upp bokrullen och beordrade att Jeremia och Baruk skulle gripas. Men Jeremia tog en ny bokrulle, gav den till Baruk och började diktera. Och Baruk skrev ”ner allt som hade stått i den bokrulle som Jehojakim, Judas kung, hade bränt upp”. (Jer. 36:26–28, 32) w19.11 3, 4 § 4–6

Jehova kan bli vad som än behövs för att utföra sin vilja. Han har till exempel blivit en lärare, en tröstare och en evangelieförkunnare. Det här är bara några av hans många roller. (Jes. 48:17; 2 Kor. 7:6; Gal. 3:8) Men många gånger använder han människor till att utföra sin vilja. (Matt. 24:14; 28:19, 20; 2 Kor. 1:3, 4) Jehova kan också ge vem som helst vishet och kraft att bli det som behövs för att hans vilja ska ske. Det här är en del av innebörden i Guds namn, Jehova, enligt ett antal forskare. Vi vill alla vara användbara för Jehova. Men en del tvivlar på att Jehova har någon användning för dem. Vad kan det bero på? De kanske känner sig begränsade av sin ålder, sina omständigheter eller sina förmågor. Å andra sidan finns det andra som känner att de redan gör tillräckligt, och de förstår kanske inte att de behöver göra framsteg. w19.10 20 § 1, 2

Materialism kan få oss att bli distraherade och bli slarviga med vår ”sköld”, alltså vår tro. Paulus skrev: ”Ingen soldat går helt upp i det civila livet, för han vill bli godkänd av den som har värvat honom.” (2 Tim. 2:4) Romerska soldater fick alltså inte bli engagerade i ”det civila livet”, det vill säga ta ett vanligt jobb. Vi vill inte heller bli distraherade, utan det viktigaste för oss är att bli godkända av våra befälhavare, Jehova och Jesus. Vi värdesätter det mer än något annat som vi skulle kunna få i Satans värld. Vi ser till att vi har den tid och energi vi behöver för att tjäna Jehova och hålla vår ”sköld” och resten av vår andliga rustning i gott skick. Vi måste alltid vara på vår vakt. Varför då? Paulus sa att några av dem som hade gått in för att bli rika hade ”kommit bort från tron”. (1 Tim. 6:9, 10) w19.11 17 § 12, 14, 15

Uttalandet om ”fred och säkerhet” kommer innan ”Jehovas dag”. (1 Thess. 5:1–6) ”Jehovas dag” som nämns i Första Thessalonikerna 5:2 syftar på ”den stora prövningen”. (Upp. 7:14) Hur kommer vi att veta när tiden är inne för den stora prövningen? Bibeln berättar om ett speciellt uttalande, och det kommer att visa att den stora prövningen ska börja. Det är uttalandet om ”fred och säkerhet”. Kommer religiösa ledare att ha någon del i det uttalandet? Det är möjligt. Men det här är bara ännu en lögn som demonerna ligger bakom. Och den här lögnen är väldigt farlig, eftersom den ger människor en falsk trygghetskänsla precis före den största prövningen i historien. ”Undergång [ska] plötsligt komma över dem, lika plötsligt som värkarna drabbar en gravid kvinna.” Men hur ska det gå för Jehovas tjänare? De kanske kommer att bli överraskade över att Jehovas dag börjar så plötsligt, men de kommer att vara beredda. w19.09 9 § 7, 8

När du sätter upp mål är det bra att vara konkret. Ju mer konkret du är, desto lättare blir det att fullfölja det du har påbörjat. Du kanske till exempel har bestämt dig för att läsa Bibeln oftare. Men om du inte har tänkt ut något särskilt schema kanske du inte når ditt mål. De äldste i en församling kanske har bestämt att de ska göra fler herdebesök, men tiden går och de genomför inte beslutet. De skulle kunna fundera på frågorna: Har vi pratat om vilka bröder och systrar som skulle må bra av ett herdebesök? Har vi bestämt när vi ska besöka dem? Var realistisk. Det är ingen av oss som har tid, energi och resurser att göra allt vi vill. Så ha rimliga förväntningar. Ibland kanske du måste ändra ett beslut som du inser att du inte kan genomföra. w19.11 29 § 11, 12

I Jesaja 65:21–23 hittar vi en profetisk beskrivning av livet på jorden i den nya världen. Vi kommer inte bara att sitta och rulla tummarna och ha långtråkigt. Bibeln visar att Guds folk ska arbeta med sådant som känns meningsfullt och trevligt. Efter de tusen åren ska skapelsen ”befrias från slaveriet under förgängelsen och uppnå Guds barns härliga frihet”. (Rom. 8:21) På israeliternas tid såg Jehova till att hans folk fick tid till både arbete och vila, och det kommer han att göra även under Kristus tusenårsrike. Vi kommer att ha gott om tid för andliga aktiviteter. Även i den nya världen måste man tillbe Jehova för att bli lycklig. Vi har så otroligt mycket att se fram emot. I den nya världen kommer vi att vara genuint lyckliga, eftersom vi tjänar Jehova och har en meningsfull uppgift. w19.12 12 § 15; 13 § 17, 18

Det hebreiska ord som översatts med ”inskärpa” betyder att undervisa och inpränta genom att upprepa om och om igen. För att kunna göra det behöver föräldrar använda mycket tid tillsammans med sina barn. Ibland kanske det känns frustrerande att behöva ta upp samma saker gång på gång. Men försök se det som en möjlighet att hjälpa barnen att förstå och tillämpa Guds ord. Så var flexibel. I Psalm 127 jämförs barn med pilar. (Ps. 127:4) Precis som pilar kan variera i material och storlek, så finns det inte två barn som är exakta kopior av varandra. Så föräldrar behöver tänka igenom hur de kan undervisa varje enskilt barn. Ett par som bor i Israel och som har fått med sina två barn i sanningen berättar vad som hjälpte dem: ”Vi studerade Bibeln med ett barn i taget.” Naturligtvis är det upp till varje familjeöverhuvud att avgöra om en sådan lösning är nödvändig eller ens möjlig i deras fall. w19.12 26 § 18–20

Vi uppskattar verkligen att andra erbjuder sig att hjälpa till med praktiska saker när vi har det tufft. Ryan förlorade plötsligt sin pappa i en olycka, och han säger: ”Många vardagliga saker känns som berg när man mår dåligt. Det är ovärderligt att få hjälp då, även om det bara är med småsaker.” Underskatta aldrig vad lite enkel och praktisk hjälp kan göra. Markus, som levde under det första århundradet, hade verkligen fullt upp men tog sig ändå tid att stötta aposteln Paulus. Och Paulus kände att han kunde be honom om hjälp. En syster som heter Angela uppskattade att vänner ställde upp och stöttade henne när hennes mormor blev mördad. Hon säger: ”Om man märker att andra verkligen vill hjälpa till, så är det lättare att prata med dem. Det känns inte som om de håller sig undan.” Vi kan fråga oss själva: Skulle andra säga att jag är en som ställer upp och hjälper vännerna? w20.01 11, 12 § 14–16

Vad innebär det att äta av brödet och dricka av vinet på ”ett ovärdigt sätt”? Jo, det innebär att man äter av brödet och dricker av vinet trots att man inte lever upp till Jehovas normer. (Hebr. 6:4–6; 10:26–29) De som är smorda inser att de måste fortsätta vara trogna för att ”få segerpriset, det himmelska liv som Gud har kallat ... [dem] till genom Kristus Jesus”. (Fil. 3:13–16) Jehova hjälper sina tjänare att vara ödmjuka med hjälp av sin heliga ande. (Ef. 4:1–3; Kol. 3:10, 12) Därför tycker inte de smorda att de är bättre än andra. De vet att Jehova inte nödvändigtvis ger dem mer helig ande än sina andra tjänare. De tycker inte att de har en djupare förståelse av Bibeln än andra. Och de skulle aldrig säga till någon annan att han eller hon blivit smord och borde äta av brödet och dricka av vinet. De inser ödmjukt att det bara är Jehova som väljer ut vilka som ska få det himmelska hoppet. w20.01 27, 28 § 4, 5

Jehova vill ha en nära relation till oss och vill att vi ska prata med honom. Han uppmanar oss att fortsätta be, och han lyssnar alltid på oss. (Rom. 12:12) Han är aldrig för stressad eller för trött för att lyssna. Och vi lyssnar på honom när vi läser Bibeln och publikationer som hjälper oss att förstå den. Dessutom lyssnar vi på honom när vi är med på mötena och lyssnar noga. Bra kommunikation hjälper oss att ha en nära relation till Jehova. Han vill att du ska berätta för honom hur du känner och vad du tänker. (Ps. 62:8) Fråga dig själv: Är mina böner personliga, som handskrivna brev? Eller är de ytliga, som meddelanden man bara kopierar och återanvänder? Du älskar såklart Jehova och vill att er relation ska vara stark. Därför är det viktigt att du regelbundet pratar med honom. Berätta hur du känner innerst inne. Berätta vad som gör dig glad och vad som är jobbigt. Du kan alltid vända dig till Jehova och få hjälp. w20.02 9 § 4, 5

Jehova har gett de äldste det viktiga ansvaret att ta hand om hans folk. De äldste kan lära sig mycket av hur Nehemja behandlade Jehovas folk. Han var ståthållare i Juda och hade mycket att säga till om. (Neh. 1:11; 2:7, 8; 5:14) Tänk dig in i Nehemjas situation. Han upptäckte att folket respektlöst använde templet till sådant som inte hade med tillbedjan att göra. Dessutom gav folket inte bidrag till leviterna som lagen krävde. De höll inte sabbaten, och en del av männen hade gift sig med utländska kvinnor. Nehemja var tvungen att ta tag i den här svåra situationen. (Neh. 13:4–30) Nehemja utnyttjade inte sin position för att få folket att göra som han ville. Nej, han bad Jehova om hjälp och påminde folket om vad som stod i lagen. (Neh. 1:4–10; 13:1–3) Nehemja var ödmjuk och arbetade tillsammans med folket och hjälpte dem att bygga upp Jerusalems mur. (Neh. 4:15) w19.09 16 § 9, 10