TSHAPITA 13
Wanɛ Wakakome Ambeki Waki Yeso
AKƆNA ele okambi waki Nzambi woleki akina tshɛ?. . . Wɛ ambokadimola dimɛna, Yeso Kristo mbele okambi akɔ. Onde wɛ fɔnyaka dia sho koka monga oko nde?. . . Eelo, Bible mbutaka dia nde akatotshikɛ ɛnyɛlɔ ka sho ndjela. Ndo nde tɔlɔmbaka dia sho monga ambeki ande.
Onde wɛ mbeyaka kɛnɛ kalembetshiya monga ombeki waki Yeso?. . . Kɛsɔ nembetshiyaka awui efula. Ntondotondo, sho pombaka mbeka awui oma le nde. Koko aha lâsɔ ato mbahombaso komɛ. Sho pombaka nto mɛtɛ mbetawɔ ndo kɛnɛ katande. Naka sho sala ngasɔ, kete tayosala kɛnɛ katotɛnde.
Anto efula mbutaka dia vɔ wekɔ la mbetawɔ le Yeso. Onde wɛ fɔnyaka dia vɔ tshɛ wekɔ mɛtɛ ambeki ande?. . . Kema, efula ka l’atei awɔ bu ambeki ande. Mbeyaka monga ko vɔ wekɔ lo ntshɔ otsha lo luudu l’ɔtɛmwɛlɔ. Koko ndoko lushi lakɔshi efula ka l’atei awɔ etena ka mbeka kɛnɛ kaketsha Yeso. Lo mɛtɛ, paka wanɛ wayela ɛnyɛlɔ kaki Yeso ato mbele ambeki ande.
Ɛsɔ tɔtɛkɛtɛ yema dikambo dia wanɛ waki ambeki waki Yeso lam’akinde lanɛ la nkɛtɛ. Filipɛ aki ɔmɔtshi l’atei w’ambeki wa ntondo waki Yeso. Filipɛ akatshu dia nteta ɔngɛnyi ande Natanyɛlɛ (lakawetaka nto ɔnɛ Baratɔlɔmayo), lɛnayɛ odjashi l’ɛse k’osongo lanɛ. Lam’akaye Natanyɛlɛ oya le Yeso, Yeso akate ate: ‘Nyende pami ka losembwe, ose Isariyɛlɛ la mɛtɛ.’ Natanyɛlɛ akambe efula ndo akambola ate: ‘Ngande wambeyayɛ na?’
Yeso akawotɛ ate: ‘La ntondo ka Filipɛ keta wonya wakayadjashi l’ɛse k’osongo, dimi lakakɛnyi.’ Natanyɛlɛ akambe efula woho wakeye Yeso dihole diakinde shikaa, ɔnkɔnɛ Natanyɛlɛ akate ate: ‘Wɛ ekɔ Ɔna Nzambi ndo wɛ mbele Nkumekanga k’Isariyɛlɛ.’—Joani 1:49.
Anto akina wakakome ambeki waki Yeso la ntondo ka Filipɛ nde la Natanyɛlɛ koma ambeki ande. Ambeki akɔ ko Andɛlɛ nde la Petero k’enondo ande la Joani ndo ondo l’enondo waki Joani lakawelɛka Jakɔba. (Joani 1:35-51) Koko l’ɔkɔngɔ diko, ambeki anɛi asɔ wakayokalolaka nto l’olimu awɔ wa munda nse. Oma lâsɔ, lushi lɔmɔtshi, lam’akatetaka Yeso l’omamu wa Ndjale ka Ngalileya, nde akɛnyi Petero nde la Andɛlɛ woka ɛtɛi awɔ dia munda nse lo ndjale. Yeso akawatɛ ate: “Nyundjeli.”
Lam’akandamɔ yema oma lâsɔ, Yeso akɛnyi Jakɔba nde la Joani. Vɔ waki lo masuwa vɔ la shɛwɔ walɔngɔsɔla ɛtɛi awɔ wa nse. Yeso akawatɛ vɔ lawɔ dia mboyela. Otoyosala otondonga Yeso wɛ mbakandatɛ dia mboyela na? Onde wɛ otowoyela paka wonya akɔ?. . . Apami asɔ wakeyaka Yeso dimɛna. Vɔ wakeyaka dia Nzambi mbakôtome. Ɔnkɔnɛ, aha la tshimbatshimba vɔ wakatshike olimu awɔ wa munda nse ko wakayele Yeso.—Mateu 4:18-22.
Lam’akakome apami asɔ ambeki waki Yeso, onde dikambo sɔ akalembetshiya dia vɔ wakasalaka nshi tshɛ paka kɛnɛ kaki dimɛna?. . . Kema. Ondo wɛ mbohɔka dia apami asɔ wakakome polo ndo lo mana lam’asawɔ dia mbeya ɔnɛ lakaleke woke l’atei awɔ. Koko vɔ wakahokamɛ kɛnɛ kakawatɛ Yeso ndo waketawɔ dia tshikitanya tokanyi ndo waonga awɔ. Naka sho mbetawɔka dia tshikitanya tokanyi ndo waonga aso, kete sho lawɔ koka monga ambeki waki Yeso.
Yeso akete weho w’anto tshɛ dia vɔ monga ambeki ande. Lushi lɔmɔtshi, ɔlɔngɔlɔngɔ ɔmɔtshi waki kanga ɔngɔnyi akaye le Yeso ndo akawombola kɛnɛ kahombande sala dia kondja lɔsɛnɔ la pondjo. Lam’akate kanga ɔngɔnyi ɔsɔ ate nde aki lo kitanyiya wadjango waki Nzambi tatɛ oma ko dikɛnda diande, Yeso akawotɛ ate: ‘Yaka ndo ondjele.’ Onde wɛ mbeyaka kɛnɛ kakete oma lâsɔ?. . .
Lam’akoke pami kɛsɔ ɔnɛ monga ombeki waki Yeso ndeka monga kanga ɔngɔnyi ohomba, nde kɔ̂ngɛnangɛna. Nde kokoma ombeki waki Yeso nɛ dia nde akalangaka falanga yande ndeka Nzambi.—Luka 18:18-25.
L’ɔkɔngɔ wa Yeso sambisha suke l’ɔnɔnyi ɔtɔi l’etenyi, nde akasɔnɛ ambeki ande 12 dia vɔ monga apɔstɔlɔ. Apɔstɔlɔ waki apami wakandatome dia tokamba olimu w’ohomba efula. Onde wɛ mbeyaka nkombo yawɔ?. . . Tende kana sho koka mbeya nkombo yawɔ. Ohenda esato awɔ lanɛ kele enda kana wɛ koka mbuta nkombo yawɔ. Oma lâsɔ ko wɛ pemba dia mbuta nkombo yawɔ aha la menda lɛnɛ ofundamiyɔ.
Oya l’ekomelo, ɔmɔtshi l’atei w’apɔstɔlɔ 12 akayongaka onto la kɔlɔ. Lokombo lande Judasɛ Isakariyɔtɛ. L’ɔkɔngɔ diko, ombeki okina akayɔsɔnama dia koma ɔpɔstɔlɔ. Onde wɛ mbeyaka lokombo lande?. . . Lokombo lande Matiyasi. L’ɔkɔngɔ diko, Paulo nde la Barabasi vɔ lawɔ wakayokomaka apɔstɔlɔ, koko vɔ komonga l’atei w’olui w’apɔstɔlɔ 12.—Etsha 1:23-26; 14:14.
Oko wakateke lo Tshapita 1 ya dibuku nɛ, Yeso akayashaka le ana w’akɛnda. Lande na kakandasalaka dikambo sɔ na?. . . Nɛ dia nde akeyaka dia vɔ lawɔ wakakoke ndjokoma ambeki ande. Ndo ana koka mbala efula mbuta awui lo yoho yakoka tshutshuya kânga epalanga w’anto dia vɔ mpokamɛ ndo nanga dia mbeya awui efula lo kɛnɛ kendana l’Ombetsha a Woke.
Wamato efula nto wakakome ambeki waki Yeso. Amɔtshi wakatshu kâmɛ la nde lam’akandatshu otsha l’esomba ekina dia tosambisha. Mariya Mangadala, Joana la Suzana wakatshu kâmɛ la nde. Ondo vɔ wakakimanyiyaka Yeso nto lo mbôkatɛ diangɔ dia ndɛ ndo lo mbosolɛ ahɔndɔ.—Luka 8:1-3.
Onde wɛ nangaka monga ombeki waki Yeso?. . . Ohɔ di’aha mbuta tsho ɔnɛ tekɔ ɔmɔtshi l’atei w’ambeki ande kete tambokoma ombeki ɔmɔtshi. Sho pombaka sala awui oko ombeki ande lo dihole tshɛ dieso koko aha paka lam’atshɔso lo nsanganya y’Akristo. Onde wɛ koka mbeya ahole amɔtshi wele ekɔ ohomba sho sala awui oko ombeki waki Yeso?. . .
Eelo, sho pombaka sala ngasɔ la ngelo. Koko dihole dikina nto ele la kalasa. Kɛnɛ kahatahombe dimi la yɛ mbohɛ pondjo tɔ kɛnɛ: Dia monga ombeki waki Yeso wa mɛtɛ, sho pombaka sala awui oko nde lushi l’otondo, oseka lushi tshɛ oyadi dihole diakɔna dieso.
Kakianɛ tadia kâmɛ kɛnɛ kata Bible lo dikambo di’ambeki waki Yeso lo Mateu 28:19, 20; Luka 6: 13-16; Joani 8: 31, 32; ndo 1 Petero 2: 21.
[Osato wa lo lɛkɛ 72]
Pami kɛnɛ ende ndo ngande wakandakome ombeki waki Yeso?
[Osato wa lo lɛkɛ 73]
Yeso anto akɔna wetande dia vɔ monga ambeki ande?
[Esato wa lo lɛkɛ 75]
Judasɛ Isakariyɔtɛ
Judasɛ (lakawelɛka nto ɔnɛ Tadayo)
Simɔna
Jakɔba (ɔnaki Alafayo)
Tɔma
Mateo
[Esato wa lo lɛkɛ 75]
Natanyɛlɛ
Filipɛ
Joani
Jakɔba (y’ɔnango Joani)
Andɛlɛ
Petero
[Osato wa lo lɛkɛ 76]
Naa wamato wakakimanyiya Yeso lam’akandatshu dia tosambisha?
[Osato wa lo lɛkɛ 76]
Lo dihole diakɔna diele ekɔ ohomba le so dia sala awui oko ombeki waki Yeso?