Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • w94 8/1 pp. 9-14
  • !Jeova i No Stap Mekem i Strong Tumas Long Ol Narafala!

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • !Jeova i No Stap Mekem i Strong Tumas Long Ol Narafala!
  • Wajtaoa—1994
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • Jeova​—⁠i Nambawan Long Ol Man Long Heven Mo Wol Long Fasin Blong Rere Blong Jenis
  • No Mekem i Strong Tumas Long Narafala i Haf Blong Waes Blong God
  • “Rere Blong Fogif”
  • Mekem Jenis Taem Nyufala Samting i Kamaot
  • Man We i Gat Haenem i No Mas mekem i Strong Tumas Long Ol Narafala
  • Wokem Fasin Blong No Strong Tumas Long Narafala
    Wajtaoa—1994
  • Folem Fasin Blong Jehova Blong No Mekem i Strong Tumas Long Narafala
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova (Stadi)—2023
  • Jehova i Givim Samting Long Gladhat Blong Hem Mo Hem i No Mekem i Strong Tumas Long Ol Man
    Wajtaoa—2013
  • Namba Faef Stamba Rod No Mekem i Strong Tumas Long Narafala
    Wekap!—2009
Luk Moa Samting
Wajtaoa—1994
w94 8/1 pp. 9-14

!Jeova i No Stap Mekem i Strong Tumas Long Ol Narafala!

“Waes we i kamaot long heven, hemia . . . fasin blong no stap mekem i strong tumas long ol narafala.”​—⁠JEMES 3:⁠17, NW.

1. ?Olsem wanem sam man oli tokbaot God olsem se hem i gat fasin blong mekem i strong tumas long narafala, mo yu yu harem olsem wanem long tingting ya long saed blong God?

?GOD ya we yu stap wosip long hem, i gat wanem kaen fasin? ?Yu yu bilif se hem i wan God we oltaem i strong tumas long fasin blong hem blong jajem man, hem i had mo i strong long ol fasin blong hem? Long tingting blong John Calvin, man we i statem Protestan Jyos, ating God i mas olsem. Calvin i talem se, long saed blong olgeta man wanwan, God i gat wan “plan we i blong olwe mo i no save jenis,” i stap makemaot olgeta wanwan se bambae oli laef foreva long gladtaem no bambae oli kasem panis blong olwe long helfaea. Tingbaot: Sipos samting ya i tru, wanem samting we yu save mekem, nating se yu traehad olsem wanem, yu no save jenisim strong plan blong God, we i stap longtaem finis, long saed blong yu mo fyuja blong yu. ?Bambae yu yu wantem kam kolosap long wan God olsem, we i strong tumas oltaem long ol narafala?​—⁠Lukluk Jemes 4:⁠8.

2, 3. (a) ?Olsem wanem yumi save eksplenem ol ogenaesesen blong man we oli stap mekem i strong tumas long ol narafala? (b) ?Olsem wanem vison blong Esikel long saed blong kat blong Jeova long heven i soem se Jeova i rere oltaem blong jenisim rod blong hem?

2 !Yumi haremgud tumas blong save se God blong Baebol i nambawan long fasin ya blong no mekem i strong tumas long ol narafala! From we olgeta man oli no stretgud olgeta, olgeta nao oli gat fasin we i strong tumas, i no save isi samtaem, be i no God. Ol ogenaesesen blong man oli olsem tren we i no save jenisim rod blong hem. Taem wan bigfala tren i stap ron i go nao i gat wan samting i blokem rod blong hem, hem i no save tanem i go long saed, mo i no isi nating blong stopem tren ya. !Samfala tren, from we oli hevi mo oli stap spid tumas, oli tekem moa long wan kilomita blong oli stop afta we oli putum ol brek! I sem mak, wan bigfala sip blong karem kago i save tekem 8 kilomita blong stop, afta we oli kilim ol enjin. !Nating sipos sip ya i arier, hem i save gohed yet blong go fored blong 3 kilomita! Be naoia, tingbaot wan samting olsem wan trak, we i bigwan moa mo i gohed strong moa bitim sip ya mo tren ya, trak ya i saen blong ogenaesesen blong God.

3 Bitim 2,600 yia bifo, Jeova i givim wan vison long profet Esikel we i soem ogenaesesen blong ol speret pikinini blong Hem long heven. Hem i wan kat we i bigwan olsem i save mekem man i fraet, prapa “trak” blong Jeova we oltaem hem i stap kontrolem. Samting we yumi intres tumas long hem, hemia fasin blong trak ya blong ron. Wanwan long ol fo bigbigfala wil oli gat fo saed blong olgeta mo oli gat fulap ae, mekem se oli save lukluk long evri ples, mo kwiktaem nomo, oli save jenisim rod we oli stap ron long hem, nating se oli no stop no tanem. Mo bigfala trak ya, i no hadwok long hem blong spid olsem we i hadwok long bigfala sip blong karem kago no bigfala tren we i hevi tumas. !Trak ya i save ron long wan spid we i olsem spid blong laetning, nating sipos hem i mas tanem, i go long raetsaed no lefsaed! (Esikel 1:​1, 14-28) Jeova i defren olgeta long God ya we Calvin i talemaot, olsem we kat blong Hem i defren olgeta long ol hevi mesin we man nomo i save mekem. Hem i stret olgeta long fasin ya blong rere oltaem blong jenisim rod blong hem. Taem yumi luksave fasin ya blong Jeova, samting ya i mas halpem yumi blong stap rere blong jenisim rod blong yumi mo blong stap longwe long trap ya blong mekem i strong tumas long ol narafala.

Jeova​—⁠i Nambawan Long Ol Man Long Heven Mo Wol Long Fasin Blong Rere Blong Jenis

4. (a) ?Long wanem rod nem blong Jeova i soem se hem i rere oltaem blong jenisim rod blong hem? (b) ?Wanem sam long ol nem blong Jeova God, mo from wanem ol nem ya oli stret long hem?

4 Nem blong Jeova nomo i soem se hem i rere oltaem blong jenisim rod blong hem. “Jeova” i minim “Hem We i Mekem i Kamaot.” Samting ya i rili minim se Jeova i mekem hem wan i kam Man blong Mekem olgeta promes blong hem oli kamtru. Taem Moses i askem God blong talem nem blong Hem, Jeova i givim fulwan mining blong nem blong hem olsem: “Bambae Mi Stap Olsem We Bambae Mi Stap.” (Eksodas 3:​14, NW) Rotherham Baebol i talem olsem: “Bambae Mi kam wanem samting we Mi Mi glad long hem.” Jeova i stap olsem, no i save jusum blong kam, wanem samting we hem i nidim, blong mekem ol stret promes mo stampa tingting blong hem oli kamtru. Olsem nao, hem i tekem plante nem, olsem Man we i Wokem Olgeta Samting, Papa, Haefala Masta, Man blong Lukaot long Sipsip, Jeova blong ol ami, Man blong Harem prea, Jaj, Bigfala Tija, mo Man blong Pemaot ol man bakegen. Hem i mekem hem wan i kam olgeta nem ya mo plante moa, blong mekem olgeta stampa tingting blong hem we oli soem lav, oli kamtru.​—⁠Aesea 8:13; 30:20; 40:​28; 41:14; Ol Sam 23:1; 65:⁠2; 73:28; 89:26; Jajes 11:27; mo tu lukluk New World Translation, Apendiks 1J.

5. ?From wanem yumi no mas ting se fasin ya we Jeova i rere oltaem blong jenisim rod blong hem i minim se prapa fasin no ol rul blong hem oli stap jenis?

5 ?Nao, samting ya i min se prapa fasin no ol rul blong God oli stap jenis? No gat; Jemes 1:17 i talem se, “fasin blong hem i no save jenis, mo hem i no save tanem baksaed blong hem long yumi blong livim yumi long tudak.” ?Baebol i agensem hem wan long ples ya? No gat. Eksampel, wan papa no mama we i gat lav i save mekem ol defren wok blong givhan long ol pikinini blong hem. Long wan dei nomo, maet wan papa no mama i kam wan man no woman blong givim advaes, wan man blong kukum kakae, wan man blong klinim haos, wan tija, wan man blong stretem narafala, wan fren, wan mekanik, wan nes​—⁠lis i save gohed nomo. Papa no mama ya i no jenisim prapa fasin blong hem taem hem i stap mekem ol wok ya; hem i rere nomo blong mekem olgeta samting we i gat nid blong mekem. Ale samting ya i sem mak long Jeova, be long wan fasin we i bigfala moa. I no gat mak long fasin blong hem blong mekem hem wan i kam wanem samting we hem i wantem, blong givhan long olgeta man we hem i bin wokem. !Tru ya, waes blong God i bigfala tumas, i bitim mak!​—⁠Rom 11:⁠33.

No Mekem i Strong Tumas Long Narafala i Haf Blong Waes Blong God

6. ?Wanem stret mining mo ol tingting we i kamaot long Grik tok we Jemes i yusum blong tokbaot waes blong God?

6 Disaepol Jemes i yusum wan tok we yumi intres tumas long hem, blong tokbaot waes blong God ya we i nambawan tumas long fasin blong rere oltaem blong jenisim ol rod blong hem. Hem i raetem se: “Man we i kasem waes long heven, hem i . . . no stap mekem i strong tumas long ol narafala.” (Jemes 3:​17, NW) Grik tok we hem i yusum long ples ya (e·pi·ei·kesʹ), i strong blong tanem i go long narafala lanwis. Ol man blong tanem Baebol i go long narafala lanwis, oli bin yusum ol tok olsem “kaen,” “fasin we i no strong tumas,” “longfala tingting,” mo “tingbaot ol narafala.” New World Translation i tanem tok ya olsem “no mekem i strong tumas long ol narafala,” mo i gat wan futnot we i soem se tok ya i rili minim “isi fasin we i no strong tumas.”a Mo tu, tok ya i karem mining se no fosem ol narafala blong obei long evri smosmol rul we oli no impoten tumas, mo fasin we i no strong no had tumas. William Barclay, wan man blong hae save, i talem long New Testament Words se: “Bigfala mo impoten samting long saed blong epieikeia, se fasin ya i kamaot long God nomo. Sipos God i mekem i strong long yumi olsem hem i gat raet blong mekem, sipos God i skelem yumi folem ol strong rul blong loa nomo, ?bambae olsem wanem long yumi? God i nambawan eksampel long man we i gat fasin epieikēs mo i stap mekem fasin blong epieikeia long ol narafala.”

7. ?Olsem wanem Jeova i soem fasin blong no mekem i strong tumas long narafala long garen blong Iden?

7 Tingbaot taem ya we man i rebol agens long hae rul blong Jeova. !I isi nomo long God blong kilim i ded trifala ya Adam, Iv, mo Setan​—⁠trifala ya we oli no gat fasin tangkyu mo oli rebol! !Sipos hem i bin mekem olsem, maet hem i blokem plante samting we oli bin kamaot, we oli bin mekem hem i harem nogud tumas long hat blong hem! ?Mo hu i save talem se hem i no gat raet blong jajem man long strong fasin olsem? Nating se i olsem, Jeova i neva mekem ogenaesesen blong hem long heven we i olsem kat, i folem wan strong fasin blong jajem man folem loa. Olsem nao, kat ya i no bin ron long fasin we i no gat sore, we i smasem ful famle blong ol man mo olgeta hop blong hapi fyuja blong ol man. Defren nao, hem i jenisim rod blong kat blong hem wetem spid we i olsem spid blong laetning. Kwiktaem afta long fasin rebol long Iden, Jeova God i talemaot wan stampa tingting we bambae i kamtru fulwan longtaem long fyuja, tingting ya i soem fasin sore, mo i givim hop long olgeta man long laen blong Adam.​—⁠Jenesis 3:⁠15.

8. (a) ?Olsem wanem rong tingting blong Krisendom long fasin blong no mekem i strong tumas long narafala i defren olgeta long trufala fasin blong Jeova blong no mekem i strong tumas long narafala? (b) ?From wanem yumi save talem se taem Jeova i no mekem i strong tumas long ol narafala, samting ya i no min se maet hem i agensem ol rul blong hem?

8 Be fasin blong Jeova blong no mekem i strong tumas long ol narafala, i no min se hem i agensem ol rul blong hem. Tede, ol skul blong Krisendom, oli save ting se oli no stap mekem i strong tumas long ol narafala, taem oli satem ae long fasin nogud long saed blong seks, blong mekem se ol sipsip blong olgeta we oli no gat strong tingting blong mekem stret fasin, oli glad long olgeta. (Ridim 2 Timote 4:⁠3.) Jeova i neva brekem ol loa we hem wan i stanemap, mo hem i neva mekem samting we i agensem ol rul blong hem. Be, hem i soem se hem i rere blong jenisim tingting blong hem, blong mekem i isi long narafala, folem ol samting we oli stap hapen, blong mekem se hem i save folem ol rul ya long fasin we i stret mo i soem fasin sore. Oltaem hem i stap skelemgud ol fasin blong hem blong jajem man mo paoa blong hem wetem fasin lav blong hem mo waes we i no strong tumas long ol narafala. I gud yumi luk trifala rod we Jeova i folem blong soem fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala.

“Rere Blong Fogif”

9, 10. (a) ?Olsem wanem fasin blong “rere blong fogif” i joen wetem fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala? (b) ?Olsem wanem Deved i kasem blesing long fasin blong Jeova we hem i rere blong fogif, mo from wanem?

9 Deved i raetem se: “Yu yu gud, O Jeova, mo yu yu rere blong fogif. Mo fasin kaen blong yu i fulap long olgeta we oli stap singaot long yu.” (Ol Sam 86:​5, NW) Taem oli tanem Hibru Baebol i go long Grik lanwis, tok ya we i minim “rere blong fogif,” oli tanem i kam e·pi·ei·kesʹ, no fasin blong “no mekem i strong tumas long ol narafala.” Tru ya, rere blong fogif mo fasin sore, ating oli tu stampa rod blong soem fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala.

10 Long saed ya, Deved hem wan i savegud long fasin blong Jeova blong no mekem i strong tumas long ol narafala. Taem Deved i slip wetem Batsiba mo i mekem plan blong kilim hasban blong Batsiba i ded, i stret folem loa blong oli kilim i ded hem mo Batsiba wantaem. (Dutronome 22:22; 2 Samuel 11:​2-27) Sipos ol man nomo we oli gat fasin we i strong tumas, oli bin jajem bisnes ya, maet tufala evriwan i lusum laef blong tufala long taem ya. Be Jeova i soem fasin blong no mekem i strong tumas long tufala (e·pi·ei·kesʹ), mo olsem Vine’s Expository Dictionary of Biblical Words i talem, fasin ya “i mekem se man i tingbaot narafala olsem we i ‘gat sore long narafala mo i gat fasin we i no strong taem i luk long ol trufala samting long wan bisnes.’ ” Ol trufala samting we i mekem se Jeova i gat fasin sore taem i jajem bisnes ya blong Deved, ating hemia trufala fasin blong tanem tingting long sin we tufala we i mekem sin i soemaot mo fasin sore we bifo, Deved i bin soem long ol narafala. (1 Samuel 24:​4-6; 25:​32-35; 26:​7-11; Matyu 5:7; Jemes 2:13) Be, folem tok we Jeova i talem blong tokbaot hem wan long Eksodas 34:​4-7, i no strong tumas blong Jeova i stretem Deved. Hem i sanem profet Natan long Deved wetem wan strong mesej, i mekem Deved i luksave poen ya se hem i bin tingbaot tok blong Jeova olsem nating nomo. Deved i tanem tingting blong hem, nao hem i no ded from sin blong hem.​—⁠2 Samuel 12:​1-14.

11. ?Olsem wanem Jeova i soem se hem i rere blong fogivim Manase?

11 Eksampel blong King Manase blong Juda i bigwan moa long saed ya, from we Manase, i defren long Deved, i stap mekem fasin we i rabis olgeta longtaem finis. Long kantri blong hem, Manase i leftemap ol rabis fasin long saed blong wosip, olsem fasin blong kilim man i ded olsem wan sakrifaes. Maet hem i gat fol tu from samting ya we oli mekem long profet Aesea, we hem i fasgud long God, taem ‘oli tekem so, oli katem bodi blong hem long tu pis.’ (Hibrus 11:37) Blong panisim Manase, Jeova i letem ol man Babilon, oli tekem hem i go olsem prisina long Babilon. Be, taem Manase i stap long kalabus, hem i tanem tingting blong hem mo i askem God blong sore long hem. Blong ansa long Manase we i rili tanem tingting from sin blong hem, Jeova i “rere blong fogif”​—⁠nating se Manase i mekem samting we i nogud tumas.​—⁠2 Kronikel 33:​9-13.

Mekem Jenis Taem Nyufala Samting i Kamaot

12, 13. (a) ?Long saed blong Nineve, olsem wanem ol samting oli jenis we i mekem se Jeova i jenisim rod we hem i wantem folem? (b) ?Olsem wanem Jona i no gat fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala, olsem Jeova God?

12 Fasin blong Jeova blong no mekem i strong tumas long ol narafala, i soem tu se hem i rere blong jenisim rod we hem i wantem folem taem ol nyufala samting oli kamaot. Eksampel, taem profet Jona i wokbaot long ol rod long taon blong Nineve bifo, mesej we God i givim long hem blong talemaot i isi nomo: !Bambae ol ami oli spolem strongfala taon ya long 40 dei! !Be, ol samting oli jenis​—⁠oli jenis bigwan! Ol man Nineve oli tanem tingting blong olgeta long sin blong olgeta.​—⁠Jona, japta 3.

13 Yumi lanem wan lesen taem yumi luk olsem wanem fasin we Jeova i mekem i defren long fasin we Jona i mekem, taem ol samting ya oli jenis. I olsem we Jeova i jenisim rod blong kat blong hem long heven. Long taem ya, hem i jenisim fasin blong hem, hem i mekem hem wan i kam man blong fogivim sin, i no kam “wan strong man blong faet.” (Eksodas 15:⁠3) Defren nao, Jona i no wantem jenisim strong fasin blong hem. Hem i no ron wetem kat blong Jeova, be hem i mekem fasin blong hem i kam olsem bigfala tren no sip blong karem kago we yumi tokbaot fastaem. !Hem i bin talemaot jajmen, ale jajmen i mas kamaot! Maet long filing blong hem, hem i harem se eni jenis we i kamaot i save mekem hem i sem long fes blong ol man Nineve. Be, wetem longfala tingting, Jeova i tijim stronghed profet blong hem long fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala mo long fasin sore, wan lesen we hem i no save fogetem.​—⁠Jona, japta 4.

14. ?From wanem Jeova i jenisim rod blong hem long saed blong profet blong hem, Esikel?

14 Jeova i bin jenisim rod we hem i wantem folem long sam narafala taem tu​—⁠nating se ol samting ya oli no impoten tumas. Eksampel, wan taem hem i askem profet Esikel blong mekem ol samting we i stap insaed long wan profet tok, ale wan long ol oda we Jeova i givim long Esikel se, Esikel i mas kukum kakae blong hem long faea we i wokem wetem sitsit blong man. Samting ya i tumas long tingting blong profet ya, we i singaot bigfala se, “!Sore long mi, O Haefala Masta Jeova!” mo i askem strong long Jeova blong i no fosem hem blong mekem samting ya we i nogud tumas long hem. Jeova i no sakemaot ol filing blong profet ya olsem we oli no stret; be Hem i letem Esikel blong yusum sitsit blong buluk, hemia wan samting we ol man long plante kantri oli stap yusum blong mekem faea kam kasem taem blong yumi.​—⁠Esikel 4:​12-15.

15. (a) ?Wanem ol eksampel blong soem se Jeova i stap rere blong lesin long ol man mo mekem samting folem tingting blong olgeta? (b) ?Maet samting ya i save tijim wanem lesen long yumi?

15 ?Yu haremgud long hat blong yu taem yu tingting dip long tingting daon blong God blong yumi, Jeova? (Ol Sam 18:35) Hem i hae we i hae olgeta bitim yumi; be hem i gat longfala tingting blong lesin long ol man we oli no stretgud olgeta, mo samtaem hem i jenisim samting we hem i wantem mekem folem toktok blong olgeta. Hem i letem Ebraham blong toktok wetem Hem blong wan longfala taem long samting we Hem i wantem mekem blong spolem Sodom mo Gomora. (Jenesis 18:​23-33) Mo Hem i letem Moses blong talem plante poen blong blokem tingting blong Hem blong kilim i ded ol man Isrel we oli gat fasin rebol mo blong mekem Moses i kam wan strongfala nesen blong tekem ples blong olgeta. (Eksodas 32:​7-14; Dutronome 9:​14, 19; lukluk Emos 7:​1-6.) Olsem nao, Hem i soem wan eksampel we i stretgud olgeta long ol man blong hem long wol, blong olgeta tu, oli mas soem sem fasin olsem Hem, we oli rere blong lesin long ol narafala taem i stret mo taem oli gat rod blong mekem olsem.​—⁠Lukluk Jemes 1:⁠19.

Man We i Gat Haenem i No Mas mekem i Strong Tumas Long Ol Narafala

16. ?Olsem wanem Jeova i defren long plante man long fasin blong hem blong soemaot haenem mo paoa blong hem?

16 ?Samtaem, yu bin makem se taem ol wanwan man oli kasem haenem mo paoa, plante oli mekem i moa strong long narafala? Samting we i defren olgeta, se Jeova i gat haenem mo paoa we i antap long olgeta narafala long heven mo wol, be hem i nambawan eksampel long fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala. Oltaem nomo, hem i stap rul long fasin we i no strong tumas. I defren long plante man, Jeova i rili sua long haenem blong hem, taswe i no gat wan samting i save pulum hem blong traem protektem rul blong hem wetem fasin jelas​—⁠olsem we sipos hem i givim haenem long narafala, samting ya i save spolem haenem blong hem. Tru ya, taem i gat wan man nomo i stap wetem Hem long olgeta ples long heven mo wol, Jeova i givim bigfala paoa long man ya. Hem i mekem Logos i kam “nambawan man blong wok,” blong hem mo stat long taem ya, hem i yusum Pikinini blong hem we hem i laekem hem tumas, blong mekem olgeta samting. (Proveb 8:​22, 29-31; Jon 1:​1-3, 14; Kolosi 1:​15-17) Biaen Hem i givim “olgeta paoa long . . . heven mo long wol” long Jisas.​—⁠Matyu 28:18; Jon 5:⁠22.

17, 18. (a) ?From wanem Jeova i sanem sam enjel oli go long Sodom mo Gomora? (b) ?From wanem Jeova i askem ol enjel blong talem olsem wanem blong trikim Ehab?

17 I sem mak, Jeova i trastem plante man we hem i mekem olgeta, taem i givim ol wok long olgeta we hem wan i save mekemgud moa bitim olgeta. Eksampel, taem hem i talem long Ebraham se: “Mi mi mas godaon long tufala taon ya [Sodom mo Gomora] blong lukluk ol poen ya we mi harem, blong faenemaot se oli tru no no gat,” hem i no min se bambae hem i kam olsem man mo i go long ples ya. Be, Jeova i mekem disisen blong givim bigfala wok ya long narafala, i makemaot sam enjel blong karem ol save ya i kam long hem. Hem i givim haenem long olgeta blong lukaot long wok ya blong faenemaot trutok long saed ya mo blong givim ripot long hem biaen.​—⁠Jenesis 18:​1-3, 20-22.

18 Long narafala taem, Jeova i mekem disisen blong mekem jajmen blong hem agensem nogud King Ehab i kamtru, nao Hem i askem ol enjel blong hem we oli stap joen long wan miting long heven blong oli talem tingting blong olgeta olsem wanem blong “trikim” king ya we i mekem apostasib blong joen long faet we bambae hem i ded long hem. !Tru ya, Jeova, we i Stampa blong olgeta fasin waes, i no nidim help blong tingbaot beswan rod blong folem! Nating se i olsem, hem i ona long ol enjel taem i givim jans ya long olgeta blong talemaot rod blong folem, mo i givim haenem mo paoa long olgeta blong mekem wok ya folem rod we Hem i agri long hem.​—⁠1 King 22:​19-22.

19. (a) ?From wanem Jeova i no stap mekem plante tumas loa? (b) ?Olsem wanem Jeova i soem se hem i no stap mekem i strong tumas taem hem i askem yumi blong mekem ol samting?

19 Jeova i no stap yusum haenem mo paoa blong hem blong kontrolem ol narafala bitim mak. Long samting ya tu, hem i nambawan long fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala. Hem i lukaotgud blong no mekem tumas loa, mo i blokem ol man blong hem blong oli no ademap ol loa blong olgeta nomo we oli olsem baden, we oli save mekem se oli ‘bitim mak blong ol tok ya we i stap finis.’ (1 Korin 4:6; Ol Wok 15:28; skelem wetem Matyu 23:⁠4.) Hem i neva fosem ol man we hem i wokem blong oli obei long hem we oli no gat save nating, be oltaem hem i givim inaf save blong lidim olgeta mo i letem olgeta blong jusum rod blong olgeta afta we, i mekem olgeta oli kasem save long ol blesing we bambae oli kamaot sipos oli obei mo ol nogud frut we bambae oli kamaot sipos oli no obei. (Dutronome 30:​19, 20) Hem i no traem blong fosem ol man blong kam long hem from we oli harem se oli gat fol, oli sem no oli fraet, be hem i stap traehad blong kasem hat blong olgeta; hem i wantem se ol man oli wosip long hem from we oli gat trufala lav long hem be i no from narafala i fosem olgeta. (2 Korin 9:⁠7) Olgeta wok blong God we man i mekem wetem ful hat, paoa, mo laef blong hem, i mekem hat blong Jeova i glad, olsem nao, hem i no wan Man we yumi faenem se ‘i had tumas blong mekem hem i glad.’​—⁠1 Pita 2:⁠18; Proveb 27:11; lukluk Maeka 6:​8.

20. ?Olsem wanem fasin blong Jeova blong no mekem i strong tumas long ol narafala i gat paoa long yu?

20 ?Yu ting se i nambawan tumas we Jeova God, hemia we i gat moa paoa bitim ol narafala man long heven mo long wol, i neva soemaot paoa blong hem long fasin we i strong tumas, mo i neva yusum paoa ya blong fosem ol narafala? Be, ol man, we paoa blong olgeta i nating nomo taem yumi skelem wetem paoa blong God, oli stap traem blong rul long olgeta bakegen, stat long taem bifo olgeta. (Eklesiastis 8:⁠9) I klia nomo, fasin blong no mekem i strong tumas long ol narafala i wan nambawan fasin, wan fasin we i pusum yumi blong gat moa lav long Jeova. Biaen, lav ya i save pusum yumi wanwan blong wokem fasin ya. ?Olsem wanem yumi save mekem olsem? Stadi we i kam biaen bambae i tokbaot poen ya.

[Ol futnot]

a Long 1769, John Parkhurst, wan man blong raetem diksonari, i eksplenem tok ya olsem “isi fasin, rere blong lego strong tingting blong agri wetem narafala, kaen fasin, kwaet fasin, longfala tingting.” Sam narafala man blong hae save tu, oli talem se tok ya i minim “isi fasin.”

b Man we i lego mo i agensem trufala bilif.

?Bambae Yu Ansa Olsem Wanem?

◻ ?Olsem wanem nem blong Jeova mo vison blong Esikel long saed blong kat blong Jeova long heven i soem se Jeova i stap rere blong jenisim rod blong hem?

◻ ?Wanem ya fasin blong no mekem i strong tumas long narafala, mo from wanem fasin ya i haf blong waes blong God?

◻ ?Wanem ol rod we Jeova i bin folem blong soem se hem i “rere blong fogif”?

◻ ?From wanem Jeova i mekem disisen blong jenisim wan rod we hem i wantem folem taem sam samting oli kamaot?

◻ ?Olsem wanem Jeova i soemaot se hem i no stap mekem i strong tumas long narafala long fasin blong hem blong rul?

[Tok blong pija long pej 10]

?From wanem Jeova i fogivim rabis King Manase?

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem