“Sememi Mi Ümöümöch”
“Ämi oupwe ümöümöch, ussun Sememi mi ümöümöch.”—LUK 6:36.
EWE Allük a katowu me ren Moses a masou ren orun 600 allük. Inaamwo ika a lamot chon Israel repwe älleäsochisi ewe Allükün Moses, nge a pwal lamot watte ar repwe pwäppwäratä ümöümöch. Ekieki mwo minne Jises a apasa ngeni ekkewe Farisi, nge rese pwäri ümöümöch ngeni aramas. Fän ruu a apwüngüür me ereniir pwe Kot a apasa: “Ua mochen umoumoch, nge esap asor.” (Mattu 9:10-13; 12:1-7; Osea 6:6) Arapakkan le sopwoloon än Jises angangen afalafal, a apasa: “Riaffou ngenikemi soumak me Farisi, likotuputup ami! Pun oua ani asor eu-na-engolun fotami ira, mint me anes o kamen; nge oua chok likitalo ekkewe mettoch mi lamot lon ewe alluk, pung, umoumoch, o luku.”—Mattu 23:23.
2 Ese mwääl, Jises a fokkun alamota ümöümöch. A ereni nöün kewe chon käeö: “Ami oupwe umoumoch, usun Sememi mi umoumoch.” (Luk 6:36) Iwe nge, ren ach sipwe “appiru Kot” lon ei mettoch, a lamot ach sipwe mirititi weween ümöümöch mi enlet. (Efisus 5:1) Pwal och, ach silei ekkewe feiöch mi popu seni ümöümöch epwe amwökütükich le alapalo ach pwäratä ei napanap lon manauach.
Ümöümöch Ngeni ekkewe mi Osupwang
3 Ewe sou makkei kölfel a kölü: “Ewe SAMOL i mi kirokiroch o umoumoch, i mi songomang o a ur ren tong enlet. Ewe SAMOL a chok murinno ngeni aramas meinisin, o an kirokiroch a nom won mettoch meinisin minne a fori.” (Kölfel 145:8, 9) Jiowa i “Semen umoumoch, o Koten sokkun aururu meinisin.” (2 Korint 1:3) Emön a kan pwäratä ümöümöch ren an kewe föfför mi fiti tong. Ümöümöch, eü napanapen Kot mi lap. An leenien äppirü me an kewe kapasen emmwen repwe tongeni äiti ngenikich weweöchün ümöümöch mi enlet.
4 Ussun a mak lon Aisea 49:15, Jiowa a apasa: “Eman fefin epwe tongeni manlükala nöün mönükol, pwe esap tongeäsini nöün won inisin?” Ekkewe kapasen Ipru mi kan ngeni ei kapas mi aföü ngeni “tongeäsini” ra pwal pache ngeni ümöümöch lon Kölfel 145:8, 9 mi mak asan. A alöllöfengenni ewe napanap mi amwökütü Jiowa an epwe ümöümöchme meefien emön in ngeni nöün we mi chök chüen okkoupwu. Eli ewe mönükol a echik are a osupwang ren och mettoch. Pokiten a tongeäsini nöün we, ewe in a älisi. Iwe, a ina ussun meefien Jiowa ussun ir kewe a pwäri ümöümöch ngeniir.
5 A mürinnö ach sipwe meefi tong, nge a kon mürinnö seni ika sipwe föri minne epwe älisi ekkewe mi osupwang. Ekieki mwo föfförün Jiowa lupwen chon fel ngeni ra choisä lon Isip orun 3,500 ier loom. A ereni Moses: “Üa küna riaföün nei aramas mi nonom Isip o rongorong ar siö pokiten än chon Isip nemenemengau ngeniir, üa pwal silei ar weires meinisin. Iwe, üa feitiu pwe üpwe angaseer seni chon Isip, üpwe pwal emwenirewu seni ewe fanü o emwenirelong lon eu fanü mi öch o watte, eu fanü mi pwülüöch o fanüeräs.” (Ekistos 3:7, 8) Orun 500 ier mwirin än chon Israel ngaselo seni Isip, Jiowa a ächchema ngeniir: “Üa emwenikemiwu seni Isip o amanauakemi seni ekewe chon Isip, pwal seni chon ekewe mwü mi ariaföüükemi.” (1 Samuel 10:18) Pokiten än chon Israel rikilo seni än Kot kewe allük mi pwüng, fän chommong ra küna weiresin manauer. Nge fän chommong Jiowa a tonger me älisiir. (Soukapwüng 2:11-16; 2 Kronika 36:15) Iwe, a äiti ngenikich ifa ussun ewe Kot mi tong a älisi ekkewe mi osupwang, feiengaü, are küna weiresin manauer. Jiowa a “pisekisek ren umoumoch.”—Efisus 2:4.
6 Atun a nonnom woon fönüfan, Jises Kraist a unusen äppirü Seman we lon an pwäralo ümöümöch. Met Jises a föri lupwen rüüemön mwän mi mesechun ra tingormaü ngeni ren ar apasa: “Noun Tafit! Kose mochen umoumoch ngenikem”? Ra tingormaü ngeni Jises pwe epwe föri eü manaman pwe repwe künasefällir. Jises a föri ena pun a tongeäsinir. Ewe Paipel a apasa pwe “ren tong, Jises a attapa meser. Iwe, ra muttir nennelo.” (Mattu 20:30-34) Tong a amwökütü Jises le föri chommong manaman fän iten an epwe änneloi ekkewe mi mesechun, angasalo ekkewe waananü, echikaratä ekkewe mi üriir rupun pwotur, me älisi semen me inen semirit mi semmwen.—Mattu 9:27; 15:22; 17:15; Mark 5:18, 19; Luk 17:12, 13.
7 Än Jiowa me Jises kewe leenien äppirü ra pwäri pwe a wor ruu kinikinin ümöümöch—ewe memmeef mi kan lolileniesini me tongeäsini emön mi osupwang, me pwal ewe föfförün älillis. A lamot ir me ruu ika emön epwe ümöümöch. Lon ewe Paipel, lape ngeni fansoun, ümöümöch a kan wewe ngeni än emön äteneki fän kirekiröch ekkewe mi osupwang. Iwe nge, ifa ussun ümöümöch epwe pwälo lon fansoun kapwüng? A pwal tongeni wewe ngeni än emön esap föri och mettoch, awewe chök, esap chüen liwini ngeni emön liwinin tipisin?
Ümöümöch Ngeni Chon Tipis
8 Ekieki mwo met a fis mwirin än ewe soufos Natan apwüngü King Tafit lon Israel loom ren an lisowu-mwääl ngeni Patsipa. Tafit a aier, iwe, a iotek: “Kopwe umoumoch ngeniei, Kot, usun minne mi fich ngeni om we tong enlet; usun minne mi fich ngeni om we umoumoch chapur, kopwe toluelo ai kewe fofor ingau. Kopwe tolufichi seniei ai kewe ingau, o alimalimaei seni ai tipis! Pun ua fen sinei ai kewe fofor ingau, o ai tipis a chok nonnom mwen mesei fansoun meinisin. Ua fen fori tipis ngonuk, ngonuk chok, o ua fori minne mi ingau mwen mesom. Iwe, om kapung mi chok pung, o esor tipis lon om apung.”—Kölfel 51:1-4.
9 Tafit a fokkun mengiringir. Jiowa a omusalo tipisin me ese unusen liwini ngeniir me Patsipa liwinin ar tipis. Me ren ewe Allükün Moses, itä Tafit me Patsipa repwe ninniilo. (Tuteronomi 22:22) Inaamwo ika rese unusen ngaselo seni pwününgaüen tipisiir, nge rese ninniilo. (2 Samuel 12:13) Ümöümöchün Kot a kapachelong lon an omusalo tipisin aramas. Iwe nge, esap amwöchü seni emön an epwe küna liwinin tipisin ren minne mi fich ngeni.
10 “Ren eman mwän [Atam] tipis a tolong lon fanüfan” me “tipis a atoto mäla,” iwe, mi fich ngeni aramas meinisin ar repwe mälo. (Rom 5:12; 6:23) A ifa me watteen ach kilisou pwe Jiowa a pwäratä ümöümöch lupwen a apwüngükich! Iwe nge, sisap alamotongaüei än Jiowa ümöümöch sia angei. Tuteronomi 32:4 a apasa: “[Än Jiowa] kewe al meinisin ra pwüng.” Lon an pwäralo ümöümöch, Kot esap tunalo an pwüngöch mi unusöch.
11 Ren Tafit me Patsipa, me mwen an epwe akükkünatiu choun liwinin tipisiir pwe resap chüen ninniilo, epwe akkom musolo tipisiir. Jiowa ese awisa ngeni ekkewe soukapwüngün Israel ar repwe omusalo tipisiir. Ika ina met a awisa ngeniir, repwe chök apwüngalo pwe Tafit me Patsipa repwe ninilo pwe ina chök liwinin tipisiir me ren ewe allük. Iwe nge, pokiten ewe pwon lefiler me Tafit, Jiowa a mochen pii ika a wor popun an epwe omusalo tipisin Tafit. (2 Samuel 7:12-16) Ina minne, Jiowa Kot, “ewe Souapwüngün unusen fanüfan,” ewe emön mi “sotuni leluken aramas,” a filatä an epwe pwisin angang woon ewe osukosuk. (Keneses 18:25; 1 Kronika 29:17) Kot a tufichin älleäni letipen Tafit, esilla pwe a enletin aier, me omusalo tipisin.
12 Än Jiowa pwäratä ümöümöch ngenikich ren an atufichi ach ngaselo seni liwinin tipisich, alemwiriach seni Atam, a tipeeü ngeni an pwüngöch. Ren an epwe omusalo tipisin aramas nge esap atai an pwüngöch, Jiowa a awora ewe möön kepich ren asorun Nöün we, Jises Kraist, ina ewe föfförün ümöümöch mi lapalap seni meinisin. (Mattu 20:28; Rom 6:22, 23) Ren ach sipwe küna än Kot ümöümöch, ewe a tongeni angasakichelo seni mälo, liwinin tipisin Atam, a lamot ach sipwe ‘lükü ewe Nau.’—Jon 3:16, 36.
Emön Koten Ümöümöch me Pwüngöch
13 Inaamwo ika än Jiowa ümöümöch ese atai an pwüngöch, nge a itä siwili an pwüngöch pwe esap kon lien pwüng? Itä ümöümöch a kan akükkünatiu choun än Kot pwüngöch ika epwe akükkünatiu liwinin? Aapw, esap ina.
14 Me ren ewe soufos Osea, Jiowa a ereni ekkewe chon Israel: “Israel, üpwe angeek pwe pwülüei tori feilfeilachök. Üpwe pwülüenuk lon pwüng me let, lon tong ellet me ümöümöch.” (Osea 2:19) Ekkeei kapas ra affata pwe fansoun meinisin, än Jiowa pwäralo ümöümöch a tipeeü ngeni ekkoch napanapan kewe, pachelong pwüngöch. Jiowa i “eman Kot mi eäni ümöümöch me kirikiröch, . . . o amusala föföringau me pupungau me tipis. Nge üsap amusafatei chon tipis.” (Ekistos 34:6, 7) Jiowa emön Koten ümöümöch me pwüngöch. Ewe Paipel a apasa: “I ewe achau, an föför ra unusen mürina, pun an kewe al meinisin ra pwüng.” (Tuteronomi 32:4) A unusöch än Kot pwüngöch me an ümöümöch. Esor eü me leir a lapalap, ese pwal lamot eü me leir epwe aunusalo ewe eü. Ekkeei ruu napanap ra unusen tipeeüfengen.
15 Än Jiowa pwüngöch ese kon chou. Pwüngöch a kan riri ngeni pwönütään allük, me lap ngeni lon eü kapwüng, epwe katowu liwinin mi fich ngeni chon föfföringaü. Iwe nge, än Kot pwüngöch a pwal tongeni wewe ngeni amanauen ir kewe mi fichiti. Awewe chök, lupwen ekkewe mi ngaü lon ekkewe telinimwen Sotom me Komora ra ninniilo, Lot me nöün kewe rüüemön fefin rese mälo.—Keneses 19:12-26.
16 Sia tongeni lükülük pwe lupwen Jiowa epwe apwüngü ei otot mi ngaü, ewe “mwich mi fakkun lapalap,” ekkewe chon fel mi enlet mi fen “sopuni o apwechepwechalo ufer mi langattam ren chaan ewe Lam,” resap mälo. Iwe, repwe “towu seni riaföü mi lapalap.”—Pwarata 7:9-14.
Pwata Sipwe Ümöümöch?
17 Än Jiowa me Jises kewe leenien äppirü ra enletin äiti ngenikich meta ümöümöch mi enlet. Än Salomon Fos 19:17 a ngenikich eü popun sipwe ümöümöch, iwe, a apasa: “Eman aramas mi kichiöch ngeni chon wöüngau a fangala ngeni ewe Samol mi Lapalap, nge i epwe liwini ngeni liwinin an föför.” Jiowa a pwapwa lupwen sipwe äppirü i me Nöün we ren ach sipwe ümöümöch lon ach kewe föfför ngeni aramas. (1 Korint 11:1) Iwe, epwe amwökütü ekkoch aramas ar repwe ümöümöch, pun lupwen sipwe ümöümöch ngeni aramas, eli repwe pwal ümöümöch ngenikich.—Luk 6:38.
18 Ümöümöch a ririfengen me chommong napanap mi mürinnö. A pachelong fairo, tong, kirekiröch, me mürinnö. Tong, ina longolongun ach sipwe pwäratä ümöümöch. Inaamwo ika än Kot pwäratä ümöümöch esap appölüa an pwüngöch, nge Jiowa a songommang me mosonottam le awora ngeni chon föfförmwääl naföchün fansoun pwe repwe aier. (2 Piter 3:9, 10) Ina minne, ümöümöch a riri ngeni mosonottam me mökürochou. Pokiten ümöümöch a riri ngeni chommong napanap mi mürinnö, pachelong ekkoch üwan än Kot we ngün, ümöümöch a wiliti chüülapen ach ämääraatä ekkena napanap. (Kalesia 5:22, 23) Iwe, a fokkun lamot ach sipwe ümöümöch!
“Ra Feioch, Ir mi Umoumoch”
19 Ewe chon käeö Jemes a erenikich ewe popun sipwe kan ümöümöch ngeni aramas. A makkei: “Umoumoch epwe tongeni pworacho ngeni apung.” (Jemes 2:13b) Jemes a kapas ussun ewe ümöümöch emön chon fel ngeni Jiowa epwe pwäri ngeni aramas. A pworacho ngeni apwüng, pun lupwen epwe tori fansoun emön epwe “pwarata . . . manauan ngeni Kot,” Jiowa epwe äfänni an emönnewe ümöümöch ngeni aramas me epwe longuni an omusalo tipisin woon än Nöün we möön kepich. (Rom 14:12) Ese mwääl, eü popun Tafit a küna ümöümöch ren an tipis ngeni Patsipa pun i a pwisin ümöümöch ngeni aramas. (1 Samuel 24:4-7) Iwe nge, “umoumoch esap eti apungun emon mi esap apwonueta umoumoch.” (Jemes 2:13a) Ina minne me ren Kot, ekkewe “rese umoumoch” ra nom lein ir kewe mi “fich ngeni malo”!—Rom 1:31, 32.
20 Lon an Afalafal woon ewe Chuuk, Jises a apasa: “Ra feioch, ir mi umoumoch, pun repwe kuna umoumoch.” (Mattu 5:7) Ena pworaus a äiti ngenikich pwe ir kewe mi mochen küna ümöümöch seni Kot repwe pwal ümöümöch! Lon ewe lesen mwirin ei, sipwe käeö ifa ussun sipwe tongeni pwäratä ümöümöch lon manauach iteiten rän.
Met Ka Fen Käeö?
• Met weween ümöümöch?
• Ifa ussun sipwe pwäratä ümöümöch?
• Ifa ussun Jiowa emön Koten ümöümöch me pwüngöch?
• Pwata sipwe ümöümöch?
[Study Questions]
1, 2. Ifa ussun alon Jises ngeni ekkewe soumak me Farisi me pwal nöün kewe chon käeö a pwäratä pwe a fokkun mürinnö ewe napanap ümöümöch?
3. Pwata sipwe käeö seni Jiowa weween ümöümöch mi enlet?
4. Met Aisea 49:15 a äiti ngenikich ussun ümöümöch?
5. Ifa ussun Jiowa a pwäratä pwe a “pisekisek ren umoumoch” ngeni Israel?
6. Ifa ussun Jises Kraist a äkkäppirü Seman we lon an pwäralo ümöümöch?
7. Met än Jiowa me Jises kewe leenien äppirü ra äiti ngenikich ussun ümöümöch?
8, 9. Ifa ussun Tafit a küna ümöümöch mwirin an tipis ren Patsipa?
10. Inaamwo ika Jiowa a ümöümöch lon an apwüngü aramas, nge pwata sisap ekieki pwe epwe chök omusafatei tipis meinisin, ese pwal lifilifil?
11. Ifa ussun Jiowa a pwäratä pwe a ekilapei minne a pwüngöch lon an angang woon än Tafit tipis ngeni Patsipa?
12. Ifa ussun chon tipis repwe tongeni küna än Kot ümöümöch?
13, 14. Än Kot ümöümöch a itä akükkünatiu choun an pwüngöch? Aweweei.
15, 16. (a) Met a pwäratä pwe än Kot kapwüng ese kon chou? (b) Lupwen Jiowa epwe apwüngü ei otot mi ngaü, met chon fel ngeni repwe tongeni lükü?
17. Ifa eü popun sipwe ümöümöch?
18. Pwata sipwe achocho ngeni ach sipwe ümöümöch?
19, 20. Ifa ussun ümöümöch epwe pworacho ngeni apwüng?
[Picture on page 13]
Än Jiowa tongei ekkewe mi osupwang a ussun chök meefien emön inelap ngeni nöün we mönükol
[Picture on page 15]
Met sia käeö ussun ümöümöch seni än Jises kewe manaman?
[Picture on page 16]
Itä Jiowa a ü ngeni an pwüngöch ren an pwäri ümöümöch ngeni Tafit?
[Picture on page 17]
Än Kot ümöümöch ngeni chon tipis a tipeeü ngeni an pwüngöch