Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Chuuk
  • PAIPEL
  • PUK
  • MEETINGS
  • w07 8/1 p. 28-31
  • Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Isikiel—II

Ese wor video fán iten ei kinikin.

Omusaaló, a wor osukosuk le eppietá ewe video.

  • Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Isikiel—II
  • Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—2007
  • Itelap Kisikis
  • Pwal Ekkóch
  • ‘EI FANÜ . . . A USUN CHÖK EWE TANIPI ETEN’
  • (Isikiel 25:1–39:29)
  • “ISEIS LON LETIPOM MEINISIN MINE ÜPWE AITI NGONUK”
  • (Isikiel 40:1–48:35)
  • “Üpwe Aüöchüsefäli Pinin Itei mi Tekia”
  • “Iseis Lon Letipom” An Kot We Imwen Fel!
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—1999
  • An Jiowa Feioch Won “Fonuach”
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—1999
  • “Ewe Imwen Fel” Me “Ewe Samol” Ikenai
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—1999
  • Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Isikiel—Kinikin I
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—2007
Pwal Och
Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—2007
w07 8/1 p. 28-31

Än Jiowa we Kapas A Manau

Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Isikiel—II

IEI A fen tori fän Tisamper 609 B.C.E. Ewe kingen Papilon epwele maun ngeni Jerusalem. Tori ena fansoun, än Isikiel we pworaus ngeni chon oolo lon Papilon a itelapei eü chök pworaus: turutiuen me taloon Jerusalem, ar we telinimw mi ächengicheng me rer. Iwe nge, iei a siwil, pun än Isikiel kewe oesini ra menlapei kitetterin ekkewe mwu ra meseikeiti riäfföün nöün Kot kewe aramas. Lupwen Jerusalem epwe talo mwirin 18 maram, epwe wor eü mineföön itelapen än Isikiel we pworaus: lingöchün försefällin fel mi enlet.

Isikiel 25:1–48:35 a masou ren ekkoch oesini ussun ekkewe mwu mi pwelli Israel me pwal ngaseloon nöün Kot kewe aramas.a Ekkena pworaus ra fiti tettelin fansoun me itelap, chilon chök Isikiel 29:17-20 mi chök fiti ewe kapasen oesini ngeni Isip. Ewe puken Isikiel, ina eü kinikinin ekkewe puk mi fel, iwe, pworausan “mi manau o manaman.”​—Ipru 4:12.

‘EI FANÜ . . . A USUN CHÖK EWE TANIPI ETEN’

(Isikiel 25:1–39:29)

Jiowa a silei me mwan pwe ekkeei mwu repwe pwapwa ren taloon Jerusalem, ina popun, a amwökütü Isikiel an epwe oesini me apwüngü Amon, Moap, Etom, Filistia, Tirus, me Siton. Epwe pöönulo Isip. ‘Farao kingen Isip me nöün mwicheichen aramas’ ra ussun efoch irä setar epwe pöküpök ren “ewe ketilas nöün ewe kingen Papilon.”—Isikiel 31:2, 3, 12; 32:11, 12.

Orun wonu maram mwirin taloon Jerusalem lon 607 B.C.E., emön mwän mi sü seni ena telinimw a chuuri Isikiel, a ereni: “Ewe telinimw a tala.” Ewe soufos a ‘tufichsefäl le kapas’ ngeni ekkewe chon oolo. (Isikiel 33:21, 22) Epwe esilefeili ewe oesini ussun försefällin fel mi enlet. Jiowa epwe “awisa eman chök chon mas pwe epwe tümwünüür. I epwe usun chök [nöün we] chon angang Tafit.” (Isikiel 34:23) Etom epwe pöönulo, nge ena fönü Juta epwe “usun chök ewe tanipi Eten.” (Isikiel 36:35) Jiowa a pwonetiu pwe epwe tümünü seni “Kok” nöün kewe aramas mi liwinsefäl.​—Isikiel 38:2.

Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:

29:8-12—Inet Isip a pöönulo ükükün 40 ier? Mwirin taloon Jerusalem lon 607 B.C.E., ewe lusun seni Juta ra süüri Isip pun rese aüseling ngeni än ewe soufos Jeremaia kapasen öüröür. (Jeremaia 24:1, 8-10; 42:7-22) Rese sopwöch pun Neputkanessar a maunei me pworaiti Isip. Eli Isip a pöönulo 40 ier mwirin an we a kkuf. Esor pworausen än Isip pöönulo lon uruwo, nge sipwe tongeni lükü pwe a fis pun Jiowa, I ewe Chon Apwönüetä Oesini.​—Aisea 55:11.

29:18—Ifa ussun ‘iteiten möküren sounfiu a paan,’ me ‘iteiten afar a kinas’? Än nöün King Neputkanessar kewe sounfiu mmolnetä ar repwe maun ngeni Tirus a fokkun weires pwe a paanülo mökürer ren imwer akkau, me a kilas afarer kewe ren ar ukkuwei pisekin aüetä ekkewe imwen mas me tittin kewe.​—Isikiel 26:7-12.

Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:

29:19, 20. Pokiten chon Tirus ra uwei wöüür kewe lupwen ra süüri ar we telinimw woon tö, King Neputkanessar a angei ekis chök winnan seni Tirus. Inaamwo ika Neputkanessar, i emön sou nemenem mi lamalam tekia me fel ngeni kot chofona, nge Jiowa a ngeni i ewe fönü Isip pwe “liwinin noun kewe sounfiu.” Esap mürinnö ach sipwe äppirü ewe emön chök Kot mi enlet ren ach mönatiu ach kewe takises ngeni ekkewe mwu fän iten ar kewe angang fän äsengesich? Ina chök wisach nge meit ika sise tipeeü ngeni ar kewe föfför are ifa ussun ra kan nöünöü nöüch kewe monien takises.​—Rom 13:4-7.

33:7-9. Lon ach ei fansoun, ewe mwichen chon mas, weween, ekkewe lusun mi kepit, me pwal chiechier kewe repwe fokkun pwora le afalafala ewe kapas allim ussun ewe Mwu me öüröüra aramas ussun ewe “riaffou mi lapalap” mi chök arapoto.​—Mattu 24:21.

33:10-20. Ach sipwe küna amanau epwe alongolong woon ach kul seni minne mi ngaü me ach älleäsochisi än Kot kewe allük. Enlet, än Jiowa kewe föfför mi “pwüng.”

36:20, 21. Pokiten rese apwönüetä wiser, wisen “noun Jiowa kewe aramas,” ekkewe chon Israel ra aitengaüa Kot me lein chon ekkewe mwu. Sisap chök elingepin le fel ngeni Jiowa.

36:25, 37, 38. Sia kan pwapwaesini ach paratis lon pekin ngün mi ur ren ‘eü mwicheichen aramas mi pin.’ Ina minne, wisach sipwe achocho le tüttümünü limöchün.

38:1-23. A fokkun aururu letipach ach silei pwe Jiowa epwe seläni nöün kewe aramas seni än Kok seni Makok maun ngeniir! Kok, ina iten “ewe samolun ei fonufan,” Setan ewe Tefil, mwirin an we a koturutiu seni läng. Ewe fönüen Makok a wewe ngeni ikewe Setan me nöün kewe timon ra mwöchütiü ie orun fönüfan.—Jon 12:31; Pwarata 12:7-12.

“ISEIS LON LETIPOM MEINISIN MINE ÜPWE AITI NGONUK”

(Isikiel 40:1–48:35)

Iei a tori ewe engol me arüänüün ier mwirin taloon Jerusalem. (Isikiel 40:1) Repwe oolo pwal nime me wonu ier. (Jeremaia 29:10) Isikiel epwele 50 ierin. Lon eü längipwi, a tori ewe fönüen Israel. Emön a ereni: “Nöün aramas, kopwe nengeni ren mesom, kopwe pwal aüseling ren selingom o iseis lon letipom meinisin mine üpwe aiti ngonuk.” (Isikiel 40:2-4) A ifa me watteen än Isikiel meseikeiti an epwe küna eü mineföön imwen fel lon eü längipwi!

Isikiel a küna ewe imwenfel mi lingöch a wor 6 tittin, 30 ruumwen möngö, ewe Mi Pin, ewe Mi Unusen Pin, eü rong mi för seni irä, me eü rongen asorun kek. Konik mi “puwu seni” ewe imwenfel me pummongolo. (Isikiel 47:1) Isikiel a pwal küna ainetin fönü ngeni ekkewe einangen Israel, nge kiännin eü me eü fönü seni öötiu tori lotou, iwe, mi pwal wor eü kinikin mi imulo lefilen fönüen Juta me Benjamin fän iten ekkewe souasor. “Ewe Imwenfelin Jiowa” me “ewe telinimw” itan “Jiowa a nom ikenan” ra nom lon ena kinikin.—Isikiel 48:9, 10, 15, 35.

Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:

40:3–47:12—Met ewe imwenfel lon än Isikiel we längipwi a liosuetä? Ena imwenfel mi wachemwuk Isikiel a küna lon eü längipwi ese wesewesen kaütä. A liosuetä än Kot we imwenfel lon pekin ngün, weween, an we kokkot fän iten fel mi limelimöch lon ach ei fansoun. (Isikiel 40:2; Mika 4:1; Ipru 8:2; 9:23, 24) Epwe pwönütä ena längipwi lon “ekkewe ranin le sopwolon,” lupwen ewe mwichen samol-fel epwe limelimöchülo. (2 Timoti 3:1; Isikiel 44:10-16; Malakai 3:1-3) Iwe nge, säingonoon pwönüetään ewe längipwi epwe fis lon Paratis. Ewe imwenfel lon ewe längipwi a kan awora ngeni ekkewe chon Israel mi oolo eü pwon pwe epwe försefäl fel mi enlet me iteiten familien chon Jus epwe wor alemwirier fönü.

40:3–43:17—Met a lamot ussun ar aükükü ewe imwenfel? Ar aükükü ewe imwenfel, ina eü esissil pwe än Jiowa kokkot fän iten fel mi limelimöch epwe wesewesen pwönütä.

43:2-4, 7, 9—Meta “somän ar kewe king” repwe uweialo seni lon ewe imwenfel? Eli ekkewe somä ra wewe ngeni ekkewe anümwääl. Ekkewe sou nemenemen Jerusalem me nöün kewe aramas ra älimengaüa än Kot we imwenfel ren ululun anümwääl—weween, ra nöüniir king.

43:13-20—Met a liosutiu ren ewe rongen asor Isikiel a küna lon an we längipwi? Ewe rongen asor a liosuetä letipen Kot mi riri ngeni än Jises Kraist we möön kepich. Ren ena möön kepich, ekkewe mi kepit ra küna pwüng, me ewe “mwich mi lapalap” a limelimöch me uöch mwen mesen Kot. (Pwarata 7:9-14; Rom 5:1, 2) Eli ina popun “ewe sepien koluk mi fokun watte seni piras” lon imwenfelin Salomon, ekkewe samol fel repwe töttöl lon, ese nom lon ewe imwenfel Isikiel a küna lon ewe längipwi.—1 King 7:23-26.

44:10-16—Ewe mwichen samol-fel a liosuetä iö? Ewe mwichen samol fel a liosuetä ewe mwichen Chon Kraist mi kepit lon ach ei fansoun. Jiowa a limetiir lon 1918 lupwen a mot ussun “eman chon ketel mächä me eman chon limelim silifer” lon an we imwenfel lon pekin ngun. (Malakai 3:1-5) Ir mi limelimöch are aiersefäl repwe tongeni sopwelo lon wiser mi aüchea. Seni ena fansoun, repwe achocho le tümünü pwe resap “limengau ren ngauen ei fanüfan,” iwe, repwe isetiu eü leenien äppirü mi mürinnö ngeni “chon ewe mwich mi lapalap,” mi liosutiu ren ekkewe ekkoch einang, sap ir samol-fel.—Jemes 1:27; Pwarata 7:9, 10.

45:1; 47:13–48:29—Met “ewe fanu” me ainetin ra liosuetä? Ewe fönü a liosuetä föfförün nöün Kot kewe aramas. Ese lifilifil ia emön chon fel ngeni Jiowa a nonnom ie, nge a nonnom lon ewe fönü ükükün fansoun an a apöchökkülatä fel mi enlet. Ainetin ewe fönü epwe unusen pwönüetä lon ewe fönüfan sefö ikewe ie emön me emön mi tuppwöl epwe wor alemwirian fönü.—Aisea 65:17, 21.

45:7, 16—Met a liosutiu ren än ekkewe aramas asor fän iten ekkewe samolfel me ewe samolun Israel? Lon ewe imwenfel lon pekin ngün, a äkkäeüin wewe ngeni ar älillisöch me ar ngünün tipemecheres.

47:1-5—Met ewe konik lon än Isikiel längipwi a liosuetä? Ewe konik a liosuetä minne Jiowa a akkawora fän iten amanau, pachelong än Jises Kraist we möön kepich me ewe pworaus ussun Kot lon ewe Paipel. (Jeremaia 2:13; Jon 4:7-26; Efisus 5:25-27) Ekis me ekis, konikin ewe chanpupu a alolloonolo pwe epwe naföch ngeni ekkewe mineföön chon etiwa fel mi enlet. (Aisea 60:22) Konikin ewe chanpupu epwe fokkun manaman atun ewe Engeröü Ier, me epwe kapachelong lapeloon weweöch seni “ekkewe puk” repwe suuk lon na fansoun.—Pwarata 20:12; 22:1, 2.

47:12—Met ekkewe irä mi uwaaöch ra liosuetä? Ekkewe irä lon kapas monomon ra liosuetä minne Kot a akkawora lon pekin ngün fän iten än aramas repwe unusöchülo.

48:15-19, 30-35, footnote—Met ewe telinimw lon än Isikiel längipwi a liosuetä? “Jiowa a nom ikenan” a nonnom lon eü fönüen “chon lükün,” weween, a liosuetä och mettoch woon fönüfan. Eli ewe telinimw a liosuetä ewe kokkotun nemenem epwe efeiöchü chokkewe repwe fönüeni ewe “fonufan sefo” mi pwüng. (2 Piter 3:13) An a wor asamalapen tit lon eü me eü pekin a liosuetä pwe epwe mecheres ngeni aramas ar repwe tolong lon. Epwe mecheres ngeni nöün Kot kewe aramas ar repwe arap ngeni ekkewe elter.

Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:

40:14, 16, 22, 26. A wor liosun ewe irä palm woon etippen ewe imwen fel, iwe, a pwäratä pwe ir chök mi limelimöch manauer repwe tongeni tolong lon. (Kölfel 92:12) A äiti ngenikich pwe Jiowa epwe chök etiwa ach fel ngeni ika kich mi lüküchar lon ach lükü.

44:23. A ifa me watteen ach kilisou ren minne ewe mwichen samolfel a akkawora lon ach ei fansoun! “Ewe chon angang mi tuppwol o tipatchem” a emmwenikich ren an aworato möngöön ngün lon fansoun mi fich ngeni. Ena möngöön ngün a älisikich le esilla lefilen minne mi limengaü me minne mi limelimöch mwen mesen Jiowa.—Mattu 24:45.

47:9, 11. Sile, eü kinikinin ewe konik lon kapas monomon, a achikaratä chommong lon ach ei fansoun. Lupwen aramas ra äni möngöön ngün, a amanauasefälliiretä lon pekin ngün. (Jon 17:3) Iwe nge, ‘salt epwe chök nom lon’ chokkewe rese mochen angei ewe konikin manau, weween, repwe mälofochofoch. A ifa me watteen lamoten ‘ach sipwe förfichi lon ach anganga ewe kapas mi enlet’!—2 Timoti 2:15.

“Üpwe Aüöchüsefäli Pinin Itei mi Tekia”

Mwirin an ese chüen nom ewe säingonoon king lon tettelin King Tafit, ewe Kot mi enlet a mutatä eü fansoun langattam me mwen an epwe waroto “atewe mine wesewesen an” ewe pwüngün nemenem. Iwe nge, Kot ese likitalo ewe pwon lefiler me Tafit. (Isikiel 21:27; 2 Samuel 7:11-16) Än Isikiel we oesini a kapas ussun “nei chon angang Tafit,” ewe epwe wiliti emön “chon mas” me “emon king.” (Isikiel 34:23, 24; 37:22, 24, 25) Ena emön a wewe ngeni Jises Kraist fän manamanen Mwuun we. (Pwarata 11:15) Jiowa epwe “aüöchüsefäli pinin [itan] mi tekia” ren Mwuun ewe Messaia.—Isikiel 36:23.

Ekiselo chök, nge ir meinisin mi aitengaüa iten Kot we mi pin repwe ninniilo. Nge ir mi aitöchü itan lon manauer ren ar fel ngeni Jiowa lon eü napanap mi apwapwai i repwe küna manau esemuch. Ina minne, sipwe akkangei konikin manau mi pupummong lon ach ei fansoun me akkomwa fel mi enlet lon manauach.

[Footnote]

a Ren pworausen Isikiel 1:1–24:27, nengeni “Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Isikiel—I,” lon Ewe Leenien Mas, minen July 1, 2007.

[Lios lon pekin taropwe 29]

Ewe imwenfel mi lingöch lon än Isikiel we längipwi

[Lios lon pekin taropwe 30]

Met ewe chanpupuun manau lon än Isikiel we längipwi a liosuetä?

[Credit Line]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

    Meinisin mi Peres lón Fósun Chuuk (1987-2025)
    Log Out
    Log In
    • Chuuk
    • Share
    • Preferences
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share