‘Nọ Yí Adọgbigbo Do Dọ Ohó Jiwheyẹwhe Tọn’
“Yé . . . gọ́ na gbigbọ wiwe bo yí adọgbigbo do to ohó Jiwheyẹwhe tọn dọ.”—OWALỌ 4:31.
1, 2. Naegbọn mí dona dovivẹnu nado bikan to lizọnyizọn mítọn mẹ?
AZÁN atọ̀n jẹnukọnna okú Jesu tọn, e dọna devi etọn lẹ dọmọ: “Yẹwheho wẹndagbe ahọluduta lọ tọn ehe na yin didọ to aigba fininọ lẹpo ji taidi okunnu de na akọta lẹpo; podọ whenẹnu wẹ opodo lọ na wá.” Whẹpo Jesu he yin finfọnsọnku lọ do hẹji yì olọn mẹ, e deazọ́nna hodotọ etọn lẹ nado ‘hẹn gbẹtọ lẹ sọn akọta lẹpo mẹ zun devi lẹ, bo nọ plọn yé nado payi nuhe e ko degbè etọn na yé lẹpo go.’ E dopagbe na yé dọ emi na tin hẹ yé “to azán lẹpo gbè kakajẹ vivọnu titonu lọ tọn.”—Mat. 24:14; 26:1, 2; 28:19, 20.
2 Taidi Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ, mí nọ tindo mahẹ zohunhun tọn to azọ́n de mẹ he bẹjẹeji to owhe kanweko tintan whenu. Azọ́n depope ma yin nujọnu sọ azọ́n ogbẹ̀ whlẹngán tọn lọ, he yin azọ́n yẹwheho Ahọluduta lọ tọn didọ po mẹhẹnzun devi tọn po. Enẹwutu, lehe e yin nujọnu dọ mí ni bikan to lizọnyizọn mítọn mẹ do sọ! To hosọ ehe mẹ, mí na mọ lehe anademẹ gbigbọ wiwe tọn nọ gọalọna mí nado dọho po adọgbigbo po to whenue mí to mahẹ tindo to lizọnyizọn lọ mẹ do. Hosọ awe he bọdego lẹ na do lehe gbigbọ Jehovah tọn sọgan deanana mí nado plọnmẹ po azọ́nyinyọnẹn po bo nọ dọyẹwheho to whepoponu do hia.
Mí Tindo Nuhudo Adọgbigbo Tọn
3. Naegbọn e nọ biọ adọgbigbo nado tindo mahẹ to azọ́n Ahọluduta lọ tọn lilá mẹ?
3 Azọ́n Ahọluduta lọ tọn lilá he Jiwheyẹwhe dena mí yin lẹblanulọkẹyi mayọnjlẹ de. Etomọṣo, e nọ vẹawu to whedelẹnu. Dile etlẹ yindọ mẹdelẹ nọ yawu kẹalọyi wẹndagbe Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn, mẹdevo lẹ nọ yinuwa taidi mẹhe nọgbẹ̀ to azán Noa tọn gbè lẹ. Yé “ma doayi e go kaka singigọ lọ do wá bo plọ́ yemẹpo yì,” wẹ Jesu dọ. (Mat. 24:38, 39) Abajọ mẹdelẹ nọ ṣàn mí kò kavi diọnukunsọ mí. (2 Pita 3:3) Nukundiọsọmẹ sọgan wá sọn mẹhe tin to otẹn aṣẹpipa tọn mẹ lẹ, wehọmẹvigbẹ́ lẹ, azọ́nwatọgbẹ́ lẹ, kavi etlẹ yin sọn hagbẹ whẹndo tọn lẹ dè. Humọ, mí sọ dona diahi hẹ madogán mítọn titi lẹ taidi winyan po obu lọ po dọ gbẹtọ lẹ ma na sè owẹ̀n mítọn. Nususu wẹ sọgan hẹn ẹn vẹawuna mí nado yí “awuvivo hodidọ tọn” zan bo nọ dọ ohó Jiwheyẹwhe tọn po “adọgbigbo” po. (Efe. 6:19, 20) E nọ biọ adọgbigbo nado yí linsinsinyẹn do dọ ohó Jiwheyẹwhe tọn. Etẹwẹ sọgan gọalọna mí nado wleawuna adọgbigbo?
4. (a) Etẹwẹ adọgbigbo zẹẹmẹdo? (b) Nawẹ apọsteli Paulu wleawuna adọgbigbo nado dọhona Tẹsalonikanu lẹ gbọn?
4 Hogbe Glẹki tọn he yin lilẹdo “adọgbigbo” zẹẹmẹdo nado “dọho madoadúdẹji, dọho po jintli po podọ nado dọho to aliho he họnwun mẹ.” Hogbe enẹ sọ zẹẹmẹdo nado “deji . . . bo ma dibu.” Adọgbigbo ma zẹẹmẹdo hogbe whánsọmẹ tọn kavi mẹmasi tọn lẹ yiyizan gba. (Kọl. 4:6) Dile mí na tlẹ tindo adọgbigbo sọ, mí sọ dona nọ nọ̀ jijọho mẹ hẹ mẹlẹpo. (Lom. 12:18) Humọ, dile mí to yẹwheho wẹndagbe Ahọluduta Jiwheyẹwhe dọ, mí dona nọ jlẹkaji to adọgbigbo po zinzin po yiyizan mẹ, na mí nikaa hẹn homẹgblena mẹhe mí to hodọna to mayọnẹn mẹ. Na taun tọn, adọgbigbo he sọgbe nọ biọ dọ mí ni wleawuna jẹhẹnu he nọ biọ vivẹnudido susu to mí si lẹ. Enẹwutu, nado wleawuna adọgbigbo ehe, mí ma sọgan ganjẹ nugopipe kavi huhlọn mítọn titi kẹdẹ go gba. To whenue apọsteli Paulu po gbẹdohẹmẹtọ etọn lẹ po ko yin ‘nuyiwa hẹ po kanyinylan po to Filippi godo,’ nawẹ yé “wleawuna adọgbigbo” nado dọhona Tẹsalonikanu lẹ gbọn? “Gbọn Jiwheyẹwhe mítọn dali,” wẹ Paulu wlan. (Hia 1 Tẹsalonikanu lẹ 2:2.) Jehovah Jiwheyẹwhe sọgan de obu mítọn sẹ̀ bo na mí adọgbigbo dopolọ.
5. Nawẹ Jehovah na adọgbigbo Pita, Johanu po devi devo lẹ po gbọn?
5 To whenuena “ogán [gbẹtọ lẹ tọn], sunnu mẹho lẹ po wekantọ lẹ po,” diọnukunsọ apọsteli Pita po Johanu po, yé dọmọ: “Eyin e yin dodo to nukun Jiwheyẹwhe tọn mẹ nado dotoaina mì kakati nido yin Jiwheyẹwhe, mì yì lẹnpọn. Ṣigba, na míwlẹ tọn, mí ma sọgan nọma dọ onú he mí ko mọ bosọ sè lẹ.” Kakati yewlẹ po yisenọ hatọ lẹ po ni hodẹ̀ hlan Jiwheyẹwhe nado doalọtena homẹkẹn, yé basi ovẹvivẹ dọmọ: “Jehovah, doayi nukunvandomẹ yetọn lẹ go, bo na afanumẹ towe lẹ nado to ohó towe dọ po adọgbigbo lẹpo po.” (Owalọ 4:5, 19, 20, 29) Nawẹ Jehovah na gblọndo odẹ̀ yetọn tọn gbọn? (Hia Owalọ lẹ 4:31.) Jehovah gọalọna yé nado wleawuna adọgbigbo gbọn gbigbọ wiwe etọn gblamẹ. Gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn sọgan wà nudopolọ na mílọsu. To whelọnu lo, nawẹ mí sọgan mọ gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn yí bọ e na deanana mí to lizọnyizọn mítọn mẹ gbọn?
Lehe Mí Sọgan Wleawuna Adọgbigbo Do
6, 7. Aliho tẹwẹ yọ́n hugan nado mọ gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn yí? Na apajlẹ.
6 Aliho he yọ́n hugan nado mọ gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn yí wẹ nado nọ biọ ẹ. Jesu dọna hosetọ etọn lẹ dọmọ: “Eyin mìwlẹ, he tlẹ yin mẹylankan, yọ́n lehe yè nọ na nunina dagbe ovi mìtọn lẹ do, nẹmunẹmu wẹ Otọ́ he to olọn mẹ ma nado na gbigbọ wiwe mẹhe to bibiọ ẹ lẹ!” (Luku 11:13) Enẹwutu, mí dona nọ biọ gbigbọ wiwe to odẹ̀ mẹ to whepoponu. Eyin adà lizọnyizọn lọ tọn delẹ—vlavo kunnudide tòhomẹ-liho tọn, yẹwhehodidọ mayin aṣa tọn, kavi kunnudide to aigba-denamẹ ajọwiwa tọn ji—nọ dobuna mí, mí sọgan hodẹ̀ hlan Jehovah bo biọ gbigbọ wiwe etọn nado gọalọna na mí nado wleawuna adọgbigbo he mí tindo nuhudo etọn.—1 Tẹs. 5:17.
7 Nuhe mẹmẹyọnnu de he nọ yin Rosa wà niyẹn.a To gbèdopo he Rosa to azọ́n mẹ, mẹplọntọ wehọmẹ tọn de he e nọ wazọ́n hẹ, to linlin wehọmẹ devo tọn hia gando lehe mẹplọntọ lẹ to nuyiwa hẹ ovi lẹ to aliho agọ̀ mẹ do go. Nuhe mẹplọntọ lọ hia dotukla ẹ sọmọ bọ e vó dọ, “Aihọn tẹ dódó die?” Rosa mọdọ dotẹnmẹ hundote de niyẹn nado dekunnu. Etẹwẹ e wà nado mọ adọgbigbo yí nado sọgan bẹ hodọdopọ jẹeji? “N’hodẹ̀ hlan Jehovah bo biọ gbigbọ wiwe etọn nado gọalọna mi,” wẹ Rosa dọ. Ewọ penugo nado dekunnu to aliho dagbe mẹ bosọ basi tito nado zindonukọn to hodọdopọ lọ mẹ to whedevonu. Sọ lẹnnupọndo whẹho viyọnnu owhe atọ́n mẹvi de he nọ yin Milane tọn ji, he nọ nọ̀ New York City. Milane dọ dọ: “Whẹpo n’do nọ yì wehọmẹ, yẹn po onọ̀ ṣie po nọ hodẹ̀ hlan Jehovah janwẹ.” Etẹwẹ yé nọ biọ to odẹ̀ mẹ? Yé nọ biọ adọgbigbo na Milane nido sọgan hẹn tenọgli etọn go bo dọho gando Jiwheyẹwhe go! Onọ̀ etọn dọmọ: “Ehe ko gọalọna Milane nado basi zẹẹmẹ teninọ etọn tọn to hùnwhẹ jijizan po whedudu tọn lẹ po whenu podọ nado nọ kada to hùnwhẹ enẹlẹ whenu.” Be apajlẹ ehelẹ ma dohia dọ odẹ̀ nọ gọalọ nado wleawuna adọgbigbo ya?
8. Etẹwẹ mí sọgan plọn sọn apajlẹ yẹwhegán Jelemia tọn mẹ gando awuwiwlena adọgbigbo go?
8 Sọ lẹnnupọndo nuhe gọalọna yẹwhegán Jelemia nado wleawuna adọgbigbo ji. To whenue Jehovah de Jelemia taidi yẹwhegán de na akọta lẹ, e dọmọ: “Yẹn ma sọgan dọho: na yẹn yin yọpọvu wutu.” (Jel. 1:4-6) Ṣigba dile ojlẹ to yìyì, Jelemia sinyẹnlin bo yin huhlọnnọ to yẹwhehodidọ etọn mẹ sọmọ bọ mẹsusu nọ pọ́n ẹn hlan taidi mẹhe nọ lá nugbajẹmẹji kẹdẹ. (Jel. 38:4) E lá whẹdida Jehovah tọn po adọgbigbo po na owhe 65 linlán. Adọgbigbo he e yí do dọyẹwheho hẹn ẹn nado diyin to Islaeli sọmọ bọ to nudi owhe 600 godo, to whenue Jesu to hodọ po adọgbigbo po, mẹdelẹ lẹndọ Jelemia wẹ lẹkọwa ogbẹ̀. (Mat. 16:13, 14) Nawẹ yẹwhegán Jelemia he whleawu to ojlẹ de mẹ wayi duto winyan ji gbọn? E dọmọ: “[Ohó Jiwheyẹwhe tọn] tin to ayiha ṣie mẹ di miyọ́n jiji de yè ṣinyọnnudo do ohú ṣie lẹ mẹ, yè sọ yí linsinsinyẹn do hẹn mi zun nuṣikọnọ.” (Jel. 20:9) Mọwẹ, ohó Jehovah tọn tindo huhlọn do Jelemia ji bo whàn ẹn nado dọho.
9. Naegbọn ohó Jiwheyẹwhe tọn sọgan yinuwado mí ji dile e wà na Jelemia do?
9 To wekanhlanmẹ apọsteli Paulu tọn hlan Heblu lẹ mẹ, e dọmọ: “Ohó Jiwheyẹwhe tọn tin to ogbẹ̀ bo tindo huhlọn bosọ dá hú ohí onù awenọ depope bo nọ sọ́ omẹ, yèdọ jẹ obá lọ mẹ nado klan alindọn po gbigbọ po, podọ hupetẹn lẹ po ojó yetọn po dovo, e sọ penugo nado yọ́n linlẹn po ojlo ahun mẹ tọn lẹ po.” (Heb. 4:12) Owẹ̀n kavi ohó Jiwheyẹwhe tọn sọgan yinuwado mí ji dile e wà na Jelemia do. Flindọ dile etlẹ yindọ gbẹtọ lẹ wẹ yin yiyizan nado kàn Biblu, e mayin bẹplidopọ owe he bẹ nuyọnẹn gbẹtọvi tọn hẹn de gba, na e yin gbigbọdo gbọn Jiwheyẹwhe dali wutu. Mí hia to 2 Pita 1: 21 mẹ dọmọ: “Dọdai ma ko gbọn ojlo gbẹtọ tọn dali wá to ojlẹ depope mẹ gba, ṣigba gbẹtọ lẹ dọho sọn Jiwheyẹwhe dè dile yé yin anadena gbọn gbigbọ wiwe dali do.” Eyin mí nọ dín whenu nado plọn Biblu ganji, owẹ̀n he yin gbigbọdo gbọn gbigbọ wiwe dali lọ na gọ́ ayiha mítọn mẹ. (Hia 1 Kọlintinu lẹ 2:10.) Owẹ̀n enẹ sọgan taidi “miyọ́n jiji de” to ohò mítọn mẹ, bọ mí ma na penugo nado ṣí e ji.
10, 11. (a) Eyin mí na wleawuna adọgbigbo nado dọho, nawẹ mí dona nọ plọn Biblu gbọn? (b) E whè gbau, dọ dopo to nuhe hiẹ jlo na wà lẹ mẹ nado sọgan hẹn oplọn mẹdetiti tọn towe pọnte dogọ.
10 Eyin Biblu pinplọn mẹdetiti tọn na yinuwado mí ji taun, e dona nọ yin bibasi to aliho de mẹ bọ owẹ̀n Biblu tọn lọ na biọ ahun mítọn mẹ sisosiso bo yinuwado gbẹtọ-yinyin mítọn ji. Di apajlẹ, numimọ de yin nina yẹwhegán Ezekiẹli, bọ to numimọ lọ mẹ ogbè de dọna ẹn nado dù owedi de he bẹ owẹ̀n sinsinyẹn he dona yin lilá na mẹhe ma na dotoai lẹ hẹn. Ezekiẹli dona mọnukunnujẹ owẹ̀n lọ mẹ ganji bo hẹn ẹn zun ede tọn. Mọwiwà na zọ́n bọ owẹ̀n lọ lilá na vivi na ẹn taidi owín.—Hia Ezekiẹli 2:8–3:4, 7-9.
11 Ninọmẹ mítọn taidi Ezekiẹli tọn nkọ. To egbehe, mẹsusu ma nọ jlo na sè owẹ̀n Biblu tọn. Eyin mí na zindonukọn to ohó Jiwheyẹwhe tọn didọ mẹ, onú titengbe wẹ e yin dọ mí ni plọn Owe-wiwe lẹ to aliho he mẹ mí na mọnukunnujẹ nuhe e bẹhẹn lẹ mẹ ganji te. Mí dona nọ plọnnu to gbesisọ mẹ, podọ e ma dona nọ súnadu. Mí dona tindo numọtolanmẹ taidi psalm-kàntọ lọ he wlan dọmọ: “Gbọ ohó onù ṣie mẹ tọn, po linlẹn ayiha ṣie mẹ tọn po, ni yin alọkẹyi to nukun towe mẹ, OKLUNỌ E, awinyan ṣie, mẹflitọ ṣie.” (Ps. 19:14) Lehe e yin nujọnu dọ mí ni yí whenu zan nado lẹnayihamẹpọn do nuhe mí hia lẹ ji, na nugbo Biblu tọn nido biọ ahun mítọn mẹ sisosiso do sọ! Na nugbo tọn, mí dona dovivẹnu nado hẹn oplọn mẹdetiti tọn mítọn pọnte dogọ.b
12. Naegbọn opli Klistiani tọn lẹ nọ gọalọna mí nado yin anadena gbọn gbigbọ wiwe dali?
12 Eyin mí jlo na mọaleyi sọn gbigbọ wiwe Jehovah tọn si yinukọn dogọ, mí dona ‘nọ lẹn ode awetọ tọn pọ́n nado nọ whàn mídelẹ hlan owanyi po azọ́n dagbe lẹ po kọ̀n bo ma na nọ gbẹkọ pipli dopọ mítọn lẹ go.’ (Heb. 10:24, 25) Vivẹnudido nado nọ yì opli Klistiani tọn lẹ to gbesisọ mẹ, todidoai po sọwhiwhe po, gọna nuhe mí plọn lẹ yíyí do yizan mẹ yin aliho dagbe he mẹ gbigbọ wiwe nọ deanana mí te lẹ. To popolẹpo mẹ, be e ma yin agun lọ gblamẹ wẹ gbigbọ Jehovah tọn nọ deanana mí gbọn ya?—Hia Osọhia 3:6.
Ale He Nọ Wá sọn Awuwiwlena Adọgbigbo mẹ Lẹ
13. Etẹwẹ mí sọgan plọn sọn nuhe Klistiani owhe kanweko tintan tọn lẹ wadotana to azọ́n yẹwhehodidọ tọn lọ mẹ?
13 Gbigbọ wiwe wẹ huhlọn he yiaga hugan to wẹkẹ lọ mẹ, podọ e sọgan gọalọna gbẹtọvi lẹ nado wà ojlo Jehovah tọn. To nuyiwadomẹji etọn glọ, Klistiani owhe kanweko tintan tọn lẹ wà azọ́n pligidi yẹwhehodidọ tọn de dotana. Yé dọyẹwheho wẹndagbe lọ tọn na “nudida he to olọn glọ lẹpo.” (Kọl. 1:23) Eyin mí flindọ suhugan yetọn wẹ “ma sewé bosọ yin omẹ tata,” e nọ họnwun na mí dọ huhlọn he yiaga taun de wẹ whàn yé.—Owalọ 4:13.
14. Etẹwẹ sọgan gọalọna mí nado “hunzo to gbigbọ-liho”?
14 Eyin mí nọ dike gbigbọ wiwe ni deanana gbẹzan mítọn, enẹ nasọ whàn mí nado hẹn lizọnyizọn mítọn di po adọgbigbo po. Podọ eyin mí nọ biọ gbigbọ wiwe to odẹ̀ mẹ to whepoponu, nọ basi oplọn mẹdetiti tọn po sọwhiwhe po, nọ lẹnayihamẹpọn do nuhe mí hia lẹ ji, bo nọ yì opli Klistiani tọn lẹ to gbesisọ mẹ, ehelẹ sọgan gọalọna mí nado “hunzo to gbigbọ mẹ.” (Lom. 12:11) Gando “Ju de he nọ yin Apolo, Alẹkzandli-vi jiji de, yèdọ dawe de he didẹ́ [he] wá Efesu” go, Biblu dọmọ: “Na e hunzo to gbigbọ-liho wutu, e to hodọ bo to mẹplọn to aliho he sọgbe mẹ gando Jesu go.” (Owalọ 18:24, 25) Eyin mí nọ “hunzo to gbigbọ mẹ,” mí sọgan tindo adọgbigbo dogọ to lizọnyizọn whédegbè jẹ whédegbè tọn mítọn mẹ podọ to whenue mí to kunnude to aliho he mayin aṣa tọn mẹ.
15. Nawẹ hodidọ po adọgbigbo po dogọ nọ hẹn ale wá na mí gbọn?
15 Adọgbigbo tintindo dogọ to kunnudide whenu nọ yinuwado mí ji to aliho dagbe mẹ. Enẹ nọ hẹn pọndohlan mítọn pọnte dogọ na mí nọ mọnukunnujẹ nujọnu-yinyin po ale azọ́n mítọn tọn po mẹ ganji wutu. Zohunhun mítọn nọ jideji na mí nọ mọ ayajẹ susu eyin mí tindo kọdetọn dagbe to lizọnyizọn lọ mẹ. Podọ zohunhun mítọn nọ sinyẹn deji na mí mọnukunnujẹ niyaniya-yinyin azọ́n yẹwhehodidọ lọ tọn mẹ ganji wutu.
16. Etẹwẹ mí dona wà eyin zohunhun mítọn na lizọnyizọn lọ ko depò?
16 Etẹwẹ mí sọgan wà vlavo eyin zohunhun mítọn na lizọnyizọn lọ ko bu kavi eyin e ko depò? To whenẹnu, e jẹ dọ mí ni gbeje míde pọ́n ganji. Paulu wlan dọmọ: “Mì nọ tẹ́n mìde pọ́n eyin mì to yise mẹ, mì nọ dindona mìde nado yọ́n mẹhe nkọ mìwlẹ yin.” (2 Kọl. 13:5) Kanse dewe dọ: ‘Be n’gbẹ́ hunzo to gbigbọ mẹ ya? Be n’nọ biọ gbigbọ wiwe Jehovah tọn to odẹ̀ mẹ ya? Be odẹ̀ ṣie lẹ nọ dohia dọ n’nọ ganjẹ ewọ go nado wà ojlo etọn ya? Be hogbe he n’nọ yizan to odẹ̀ mẹ lẹ nọ dohia dọ n’yọ́n pinpẹn lizọnyizọn he yin zizedo alọmẹ na mí lọ tọn ya? Aṣa nupinplọn tọn tẹwẹ n’tindo? Whenu nẹmu wẹ n’nọ yizan nado lẹnayihamẹpọn do nuhe n’nọ hia po nuhe n’nọ sè lẹ po ji? Obá tẹ mẹ wẹ n’nọ tindo mahẹ to opli agun tọn lẹ mẹ jẹ?’ Ayihamẹlinlẹnpọn do kanbiọ mọnkọtọn lẹ ji sọgan gọalọna we nado yọ́n adà he mẹ a gboawupo te lẹ bo basi vọjlado.
Dike Gbigbọ Jiwheyẹwhe Tọn Ni Hẹn We Gboadọ
17, 18. (a) Obá tẹ mẹ wẹ azọ́n yẹwhehodidọ tọn ko gbloada jẹ to egbehe? (b) Nawẹ mí sọgan do “awuvivo hodidọ tọn daho tlala” hia to wẹndagbe Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn lilá mẹ gbọn?
17 Jesu he yin finfọnsọnku lọ dọna devi etọn lẹ dọmọ: “Mì na mọ huhlọn yí to whenue gbigbọ wiwe na wá mì ji, podọ mìwlẹ na yin kunnudetọ ṣie to Jelusalẹm podọ to Jude po Samalia lẹpo po, podọ kaka yì awà he dẹn hugan aigba tọn lẹ ji.” (Owalọ 1:8) Azọ́n he bẹjẹeji to whenẹnu lọ to yinyin wiwà to obá he nkọtọn ma ko yin mimọ pọ́n gbede mẹ to egbehe. Diblayi Kunnudetọ Jehovah tọn livi donu ṣinawe wẹ to owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn lá to otò he hugan 230 mẹ, bo nọ yí nudi gànmẹ liva dopo daa zan to lizọnyizọn lọ mẹ to whemẹwhemẹ. Lehe e yin homẹhunnu nado nọ tindo mahẹ to azọ́n he ma na yin vivọbasi pọ́n gbede ehe mẹ do sọ!
18 Azọ́n yẹwhehodidọ tọn to egbehe to yinyin wiwà to anademẹ gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn glọ, dile e yin do to owhe kanweko tintan whenu. Eyin mí yinuwa sọgbe hẹ anademẹ gbigbọ lọ tọn, mí na nọ do “awuvivo hodidọ tọn daho tlala” hia to lizọnyizọn mítọn mẹ. (Owalọ 28:31) Enẹwutu, mì gbọ mí ni wà nuhe go mí pé lẹpo nado jo mídelẹ na anademẹ gbigbọ wiwe tọn dile mí to wẹndagbe Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn lá!
[Nudọnamẹ odò tọn]
a Yinkọ lẹ ko yin didiọ.
b Nado mọ ale gigọ́ yí sọn Biblu hihia po oplọn mẹdetiti tọn towe po mẹ, pọ́n hosọ lọ lẹ “Yí Dewe Zan na Wehihia” podọ “Oplọn Tindo Ale” to owe lọ Mọaleyi sọn Wehọmẹ Lizọnyizọn Yẹwhehọluduta Tọn Mẹ, weda 21-32.
Etẹwẹ Hiẹ Plọn?
• Naegbọn mí tindo nuhudo adọgbigbo tọn nado dọ ohó Jiwheyẹwhe tọn?
• Etẹwẹ gọalọna devi dowhenu tọn lẹ nado dọho po adọgbigbo po?
• Nawẹ mí sọgan wleawuna adọgbigbo gbọn?
• Nawẹ awuwiwlena adọgbigbo nọ hẹn ale wá na mí gbọn?
[Yẹdide to weda 7]
Nawẹ mẹjitọ lẹ sọgan gọalọna ovi yetọn lẹ nado wleawuna adọgbigbo gbọn?
[Yẹdide to weda 8]
Odẹ̀ kleun de hihò sọgan gọalọna we nado wleawuna adọgbigbo to lizọnyizọn lọ mẹ