Be Hiẹ to Gbẹnọ Sọgbe hẹ Klandowiwe Towe Ya?
“Nudepope he mì to wiwà, mì nọ yí ayiha dodo dó wà ẹ, kẹdẹdi hlan Oklunọ, e mayin hlan gbẹtọ gba.”—KỌLỌSINU LẸ 3:23.
1. To lẹdo hodidọ agbasazọ́n tọn mẹ, etẹwẹ hogbe lọ “klandowiwe” bẹhẹn?
NAWẸ aihundatọ lanmẹyiya tọn lẹ nọ jẹ nugopipe yetọn lẹpo pete kọ̀n gbọn? To bọlu tafo ji tọn, afọ tọn, odọ̀ mẹ tọn, bọlu he omẹ ṣinẹnẹ nọ hò, wezundido, bọlu he yè nọ yí opò do hò, kavi aihundida lanmẹyiya tọn depope mẹ, aihundatọ de nọ jẹ nugopipe etọn lẹpo pete kọ̀n gbọn mẹdezejo mlẹnmlẹn kẹdẹ dali. Ninọmẹ dagbe agbasamẹ po apọ̀nmẹ po tọn yin onú titengbe. Ehe sọgbe ganji hẹ dopo to zẹẹmẹ hogbe lọ “klandowiwe” tọn lẹ mẹ, he yin “mẹdezizejo mlẹnmlẹn hlan aliho nuwiwa tọn tangan nulinlẹn kavi nuyiwa tọn de.”
2. Etẹwẹ “klandowiwe” zẹẹmẹdo to Biblu mẹ? Basi zẹẹmẹ.
2 Ṣigba, etẹwẹ “klandowiwe” zẹẹmẹdo to linlẹn Biblu tọn mẹ? ‘Klandowiwe’ yin lẹdogbedevomẹ hogbe nuyiwa Heblu tọn de he tindo zẹẹmẹ “nọ kada; yin kinklandovo; joagọ” tọn.a To Islaeli hohowhenu tọn mẹ, Aalọn Yẹwhenọ Daho nọ ṣinyọ́n yẹwhenọgbakun etọntiti ‘ohia wiwe lọ na klandowiwe,’ ehe yin agbán sisẹ́ de heyin sika akú tọn he ji hogbe Heblu tọn lẹ “Wiwe hlan OKLUNỌ lọ” nọ yin winwlan do. Enẹ nọ yinuwa taidi nuflinmẹ de na yẹwhenọ daho lọ dọ e dona dapana wiwà nudepope he na hẹn fiwiwe lọ flu “na hinhẹnzun wiwe Jiwheyẹwhe etọn tọn tin to e ji.”—Eksọdusi 29:6; 39:30; Levitiku 21:12.
3. Nawẹ klandowiwe dona yinuwa do walọyizan mítọn ji gbọn?
3 Mí sọgan mọ to lẹdo hodidọ ehe tọn mẹ dọ whẹho sinsinyẹn de wẹ klandowiwe yin. E bẹ mẹde didohia sọn ojlo mẹ wá taidi devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn hẹn, bosọ biọ walọyizan madodiho. Enẹwutu, mí sọgan mọnukunnujẹemẹ nuhewutu apọsteli Pita do yihodọ sọn Jehovah dè taidi mẹhe dọmọ: “Mì na yin wiwe, na wiwe wẹ yẹn.” (1 Pita 1:15, 16) Taidi Klistiani klandowiwe lẹ, mí tindo azọngban sinsinyẹn de nado nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe mítọn, yèdọ nugbonọ-yinyin kakajẹ opodo. Ṣigba etẹwẹ klandowiwe Klistiani tọn bẹhẹn?—Levitiku 19:2; Matiu 24:13.
4. Nawẹ mí sọgan jẹ afọdide klandowiwe tọn kọ̀n gbọn, podọ etẹ go wẹ e sọgan yin yiyijlẹdo?
4 To whenuena mí tindo oyọnẹn he pegan Jehovah Jiwheyẹwhe tọn po lẹndai etọn lẹ po gọna Jesu Klisti tọn po azọngban etọn to lẹndai enẹlẹ mẹ po godo, mí nọ basi nudide mẹdetiti tọn nado sẹ̀n Jiwheyẹwhe po ahun, ayiha, alindọn, po huhlọn mítọn lẹpo po. (Malku 8:34; 12:30; Johanu 17:3) Enẹ tlẹ sọgan yin pinpọnhlan taidi opà mẹdetiti tọn, yèdọ klandowiwe mlẹnmlẹn de hlan Jiwheyẹwhe. Klandowiwe mítọn ma nọ yin bibasi na ninọmẹ mẹwhinwhàn ajiji tọn de wutu gba. E nọ yin dogbapọnna po sọwhiwhe po gbọn odẹ̀ dali, yèdọ to huhlọn nulinlẹnpọn tọn yiyizan mẹ. Gbọnmọ dali, e ma nọ yin nudide ojlẹ gli tọn de gba. Mí ma sọgan taidi mẹhe bẹ oglelilẹ jẹeji bosọ doalọte to dáglámẹ na e biọ azọ́n sinsinyẹn wiwà wutu kavi na ojlẹ jibẹwawhé tọn taidi nuhe dẹn tlala wutu kavi mayin yinyọnẹn to aliho depope mẹ wutu gba. Gbadopọnna apajlẹ mẹdelẹ he ko ‘doalọ glepọnu’ azọngban yẹwhehọluduta tọn go to ninọmẹ awusinyẹn po aliglọnnamẹ tọn lẹpo po mẹ lẹ.—Luku 9:62; Lomunu lẹ 12:1, 2.
Yé Ma Mọ́n Klandowiwe Yetọn Gba
5. Nawẹ Jẹlemia yin apajlẹ ayidego tọn heyin devizọnwatọ klandowiwe Jiwheyẹwhe tọn de gbọn?
5 Lizọnyizọn dọdai didọ Jẹlemia tọn to Jelusalẹm dlẹnkan hugan owhe 40 (647-607 J.W.M.), podọ e mayin azọ́ndenamẹ he bọawu de gba. Ewọ doayi dogbó etọn lẹ go tlala. (Jẹlemia 1:2-6) E tindo nuhudo adọgbigbo po akọndonanu po tọn nado pannukọn gbẹtọ tasinyẹntọ Juda tọn lẹ to dodonu egbesọegbesọ tọn ji. (Jẹlemia 18:18; 38:4-6) Ṣigba, Jẹlemia dejido Jehovah Jiwheyẹwhe go, mẹhe hẹn ẹn lodo bọ e do sọawuhia nado yin devizọnwatọ klandowiwe Jiwheyẹwhe tọn nugbonugbo.—Jẹlemia 1:18, 19.
6. Apajlẹ tẹwẹ apọsteli Johanu zedai na mí?
6 Etẹwẹ dogbọn apọsteli Johanu nugbonọ lọ dali, mẹhe yin yinyàn yì lopo Patmos he ma bọawu ninọ lọ ji to yọnhowhe etọn mẹ na “ohó Jiwheyẹwhe tọn, po kunnuhó Jesu Klisti tọn po” wutu? (Osọhia 1:9) E doakọnnanu bosọ nọgbẹ̀ sọgbehẹ teninọ klandowiwe etọn tọn taidi Klistiani de na nudi owhe 60. E nọgbẹ̀ zẹ̀ vasudo Jelusalẹm tọn go to alọ awhànpa Lomu tọn lẹ mẹ. E tindo lẹblanulọkẹyi nado wlan Wẹndagbe dopo, wekanhlanmẹ gbọdo atọ̀n, po owe Osọhia tọn po, to ehe mẹ e mọ awhàn Amagẹdọni tọn hlan jẹnukọn te. Be ewọ doalọte to whenuena e mọ dọ Amagẹdọni ma na wá to gbẹwhenu etọn wẹ ya? Be ewọ tlọ biọ ojlo matindo mẹ wẹ ya? Lala, Johanu gbọṣi nugbonọ-yinyin mẹ kakajẹ okú etọn, to yinyọnẹn mẹ dọ dile etlẹ yindọ ‘ojlẹ dide lọ ko sẹpọ,’ hẹndi numimọ etọn lẹ tọn na yin to sọgodo.—Osọhia 1:3; Daniẹli 12:4.
Apajlẹ Klandowiwe Egbezangbe Tọn Lẹ
7. Nawẹ mẹmẹsunnu dopo yin apajlẹ klandowiwe Klistiani tọn gbọn?
7 To ojlẹ egbezangbe tọn lẹ mẹ, fọtọ́n susu Klistiani nugbonọ lẹ tọn wẹ ko gbọn zohunhun dali tẹdo klandowiwe yetọn go mahopọnna dọ yé ma na nọgbẹ̀ nado mọ Amagẹdọni. Dopo to omẹ mọnkọtọn lẹ mẹ wẹ Ernest E. Beavor Angleterre tọn. E lẹzun Kunnudetọ to 1939 to bẹjẹeji Wẹkẹ Whàn II tọn, podọ e jo azọ́nwhé fọto kiklọ́ tọn he nọ hẹn ale wá tlala de do nado sọgan kẹalọyi lizọnyizọn whenu-gigọ́ tọn. Na e hẹn kadaninọ Klistiani tọn etọn go wutu, e yì gànpamẹ na owhe awe. Whẹndo etọn nọgodona ẹn, podọ to 1950 ovi etọn atọ̀n lẹ yì Wehọmẹ Biblu Pinplọn Watchtower Giliadi tọn na azọ́nplọnmẹ mẹdehlan tọn, to New York. Mẹmẹsunnu Beavor yin zohunhunnọ to nuwiwa yẹwhehodidọ tọn etọn mẹ sọmọ bọ họntọn lẹ nọ ylọ ẹ dọ Amagẹdọni Ernie. E nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe etọn po nugbonọ-yinyin po, podọ kakajẹ okú etọn whenu to 1986, e lá sisẹpọ awhàn Jiwheyẹwhe tọn heyin Amagẹdọni. E ma pọ́n klandowiwe etọn hlan taidi gbekọndopọ ojlẹ he tindo dogbó de tọn hẹ Jiwheyẹwhe gba!b—1 Kọlintinu lẹ 15:58.
8, 9. (a) Apajlẹ tẹwẹ yin zizedai gbọn jọja sunnu susu lẹ dali to Espagne to gandudu Franco tọn whenu? (b) Kanbiọ tẹlẹ wẹ sọgbe?
8 Apajlẹ devo heyin zohunhun mawhango tọn wá sọn Espagne. To gandudu Franco tọn whenu (1939-75), jọja Kunnudetọ kanweko susu he ko basi klandowiwe lẹ wẹ hẹn teninọ kadaninọ Klistiani tọn de go. Susu yetọn wẹ yí owhe ao kavi humọ zan to oganpa awhànfuntọ lẹ tọn mẹ. Kunnudetọ dopo, Jesús Martín, tlẹ mọ whẹdanamẹ he sọ owhe 22 to gànpamẹ yí. Ewọ yin hihò kudaa-gbẹ̀daa to whenuena e tin to oganpa awhànfuntọ lẹ tọn de mẹ to Agewaji Aflika tọn. Depope to ehelẹ mẹ ma bọawu gba, ṣigba e gbẹ́ nado jogbe.
9 Whlasusu, sunnu jọja ehelẹ ma nọ yọ́n whenuena, eyin yé na tlẹ wá yin didetọn, pọ́n gbede, na yé mọ whẹgbledomẹ susu yí, yèdọ whẹdanamẹ debọdo-dego. Etomọṣo, yé hẹn tenọgli yetọn go bosọ hẹn zohunhun yetọn na lizọnyizọn lọ go dile yé tin to ganpamẹ. To whenuena ninọmẹ lọ jẹ tepọn ji to godo mẹ to 1973, susu to Kunnudetọ ehelẹ mẹ, he tin to gblagbla owhe 30 tọn yetọn lẹ mẹ, yin didetọn sọn gànpamẹ bo yì tlọlọ biọ lizọnyizọn whenu-gigọ́ tọn mẹ, delẹ lẹzun gbehosọnalitọ titengbe po nugopọntọ tomẹyitọ lẹ po. Yé nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe yetọn to gànpamẹ, podọ suhugan ko zindonukọn nado to mọ wà sọn whenue gbọ́n yé ko yin didetọn.c Etẹwẹ dogbọn míwlẹ dali to egbehe? Be mí to nugbonọ yin hlan klandowiwe mítọn taidi nugbonọ ehelẹ ya?—Heblu lẹ 10:32-34; 13:3.
Pọndohlan He Sọgbe Klandowiwe Mítọn Tọn
10. (a) Nawẹ mí dona pọ́n klandowiwe mítọn hlan gbọn? (b) Nawẹ Jehovah nọ pọ́n sinsẹ̀nzọn mítọn na ẹn hlan gbọn?
10 Nawẹ mí nọ pọ́n klandowiwe mítọn na Jiwheyẹwhe nado wà ojlo etọn hlan gbọn? Be e yin onú tintan to gbẹzan mítọn mẹ ya? Mahopọnna ninọmẹ mítọn lẹ, vlavo jọja kavi mẹhomẹ, ko wlealọ kavi yin tlẹnnọ, tindo agbasalilo kavi yin awutunọ, mí dona vánkan nado nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe mítọn, to kọndopọmẹ hẹ ninọmẹ mítọn lẹ. Ninọmẹ mẹde tọn sọgan na ẹn dotẹnmẹ nado sẹ̀n to lizọnyizọn whenu-gigọ́ tọn mẹ taidi gbehosọnalitọ de, taidi mẹdezejotọ́ de to wekantẹn alahọ tọn heyin Ogbẹ́ Watchtower tọn de mẹ, taidi mẹdehlan de, kavi to lizọnyizọn tomẹyiyi tọn mẹ. Mẹjitọ delẹ, to alọ devo mẹ, sọgan yin alọnuhẹnjanna gbọn nukunpipedo nuhudo agbasamẹ po gbigbọmẹ tọn heyin whẹndo tọn lẹ po go. Be ganhiho kleun he yé nọ yizan to lizọnyizọn lọ mẹ to osun dopodopo mẹ nọ whè to nukun Jehovah tọn mẹ hugan ganhiho susu he nọ yin yiyizan gbọn devizọnwatọ whenu-gigọ́ tọn de dali wẹ ya? Lala. Jiwheyẹwhe ma nọ donukun nuhe mí ma tindo sọn mí si gba. Apọsteli Paulu dọ nunọwhinnusẹ́n ehe dọmọ: “Eyin ojlo homẹ tọn tin jẹnukọn, yè kẹalọyí ì kẹdẹdi ehe omẹ lọ tindo, e ma yin kẹdẹdi ehe e ma tindo gba.”—2 Kọlintinu lẹ 8:12.
11. Etẹ ji wẹ whlẹngán mítọn sinai do?
11 Depope he whẹho lọ na yin, whlẹngán mítọn ma sinai do nudepope he mí sọgan wà ji gba, ṣigba do dagbewanyi majẹhẹ Jehovah tọn gbọn Klisti Jesu, Oklunọ mítọn dali ji. Paulu basi zẹẹmẹ he họnwun dọmọ: “Omẹ pó wẹ waylan, bosọ whete do gigo Jiwheyẹwhe tọn go; omẹ yè to whẹsuna vọnu gbọn ojọmiọn etọn dali, gbọn ofligọ he tin to Klisti Jesu mẹ.” Ṣigba, azọ́n mítọn lẹ yin kunnudenu yise zohunhun tọn mítọn to opagbe Jiwheyẹwhe tọn lẹ mẹ.—Lomunu lẹ 3:23, 24; Jakobu 2:17, 18, 24.
12. Naegbọn mí ma dona basi nuyijlẹdonugo lẹ?
12 Nuhudo depope matin na míwlẹ nado nọ basi nuyijlẹdonugo hẹ mẹdevo lẹ gando ojlẹ he mí nọ yizan to sinsẹ̀nzọn Jiwheyẹwhe tọn mẹ lẹ go gba, owe Biblu tọn lẹ didogbonu mítọn, kavi sọha oplọn Biblu tọn he mí nọ deanana lẹ. (Galatianu lẹ 6:3, 4) Mahopọnna nuhe mí wadotana to lizọnyizọn Klistiani tọn mẹ, mímẹpo dona flin hogbe whiwhẹ tọn Jesu tọn lẹ dọmọ: “Yèdọ mọ wẹ mìwlẹ ga, whenuena mì ko wà onú he yè degbena mì vọ̀, mì dọmọ, Afanumẹ madoalenọ wẹ mí: onú he yin azọ́n wiwà mítọn wẹ mí wà.” (Luku 17:10) Nawẹ mí sọgan dọ gbọzangbọzan dọ mí ko wà ‘azọ́ndenamẹ mítọn lẹpo’ na taun tọn gbọn? Enẹwutu kanbiọ lọ wẹ, Etẹwẹ dona yin nuhọakuẹ sinsẹ̀nzọn mítọn hlan Jiwheyẹwhe tọn?—2 Kọlintinu lẹ 10:17, 18.
Hinhẹn Azán Dopodopo Nado Yin Nujọnu
13. Etẹwẹ dona yin walọ mítọn dile mí to klandowiwe mítọn hẹndi?
13 To whenuena e ko na ayinamẹ asi lẹ, asu lẹ, ovi lẹ, mẹjitọ lẹ, po afanumẹ lẹ po godo, Paulu wlan dọmọ: “Nudepope he mì to wiwà, mì nọ yí ayiha dodo do wà ẹ, kẹdẹdi hlan Oklunọ e mayin hlan gbẹtọ gba. Na mì ni yọnẹn dọ [Jehovah] dè wẹ mìwlẹ na mọ ale ogu tọn yí te: na mì yin mẹmẹglọ hlan Klisti Oklunọ wutu.” (Kọlọsinu lẹ 3:23, 24) Mí ma to sinsẹ̀nzọnwà nado dohia gbẹtọ lẹ nuhe mí wadotana to sinsẹ̀nzọn Jehovah tọn mẹ gba. Mí to tintẹnpọn nado sẹ̀n Jiwheyẹwhe gbọn apajlẹ Jesu Klisti tọn hihodo dali. E hẹn nuhe taidi lizọnyizọn he whègli etọn di po linlẹn niyaniya-yinyin tọn de po.—1 Pita 2:21.
14. Avase tẹwẹ Pita na gando azán godo tọn lẹ go?
14 Apọsteli Pita lọsu do linlẹn niyaniya-yinyin tọn de hia ga. To wekanhlanmẹ etọn awetọ mẹ, e na avase dọ to azán godo tọn lẹ mẹ, mẹṣankotọ lẹ na tin—atẹṣitọ lẹ po ayihaawe tindotọ lẹ po—mẹhe, to gbesisọmẹ hẹ ojlo yedetiti tọn lẹ, na fọ́n kanbiọ lẹ dote gando tintin tofi Klisti tọn go. Ṣigba, Pita dọmọ: “[Jehovah] ma gboawupo gbọn opagbe etọn dali gba, dile mẹdelẹ lẹn awugbopo do; ṣigba e yin linsinyẹntọ hlan mí dali, na e ma jlo dọ mẹdepope ni dọ̀n, adavo dọ omẹ popo ni wá lẹnvọjọ kọ̀n. Ṣigba azán [Jehovah] tọn ja di ajotọ.” Mọwẹ, azán Jehovah tọn na wá dandan. Enẹwutu, mí dona hẹn ẹn yin ahunmẹdunamẹnu egbesọegbesọ tọn mítọn gando lehe yise mítọn to opagbe Jiwheyẹwhe tọn mẹ lodo bosọ yin onú tangan na titengbe tọn do.—2 Pita 3:3, 4, 9, 10.
15. Nawẹ mí dona nọ pọ́n azán dopodopo to gbẹzan mítọn mẹ hlan gbọn?
15 Nado nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe mítọn to ayihadawhẹnamẹnu liho, mí dona nọ yí azán dopodopo zan nado pà Jehovah. To vivọnu azán dopodopo tọn, be mí sọgan pọ́n godo hlan bo mọ lehe mí yidogọna klandowiwe yinkọ Jiwheyẹwhe tọn gọna wẹndagbe Ahọluduta lọ tọn lilá to aliho delẹ mẹ do ya? Vlavo e yin gbọn walọyizan madodiho mítọn, hodọdopọ mẹjlọdote tọn mítọn, kavi awuvẹmẹ owanyinọ mítọn na whẹndo po họntọn lẹ po dali. Be mí nọ yí dotẹnmẹ hundote he tin-to-aimẹ zan nado má todido Klistiani tọn mítọn hẹ mẹdevo lẹ ya? Be mí ko gọalọna mẹde nado lẹnnupọn sinsinyẹn gando opagbe Jiwheyẹwhe tọn lẹ go ya? Mì gbọ mí ni nọ yí nuhọakuẹ to linlẹn gbigbọ tọn mẹ, taidi ohọ̀, to yẹhiadonu-liho, do gọ́ akuẹsẹdotẹn daho gbigbọmẹ tọn mítọn mẹ egbesọegbesọ.—Matiu 6:20; 1 Pita 2:12; 3:15; Jakobu 3:13.
Hẹn Pọndohlan Towe Họnwun
16. To aliho tẹlẹ mẹ wẹ Satani nọ tẹnpọn nado dekanpona klandowiwe mítọn hlan Jiwheyẹwhe te?
16 Mí to gbẹnọ to ojlẹ he to awusinyẹn dogọ na Klistiani lẹ mẹ. Satani po nuyizan etọn lẹ po nọ tẹnpọn nado hẹn vogbingbọn he tin to dagbe po oylan po, madodiho po mawé po, walọdagbe po fẹnnuwiwa po, jijọdagbe po jijọ ylankan po ṣẹnṣẹn dózin dogọ. (Lomunu lẹ 1:24-28; 16:17-19) E ko hẹn ẹn bọawu nado hẹn ahun po ayiha mítọn po flu gbọn televiziọn kavi zomọ nudọnamẹ-sẹdo tọn dali. Pọndohlan gbigbọmẹ tọn mítọn sọgan yin hinhẹn dózin, kavi bo ma mọnu ganji ba, na mí nido gboawupo nado yọ́n nuwiwa bublu tọn etọn lẹ. Gbemima mítọn nado nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe mítọn sọgan yin hinhẹn gbọjọ podọ “glepọnu” lọ go hinhẹn mítọn nọ dèkanpò eyin mí jogbe na nuhọakuẹ gbigbọmẹ tọn mítọn lẹ.—Luku 9:62; Filippinu lẹ 4:8.
17. Nawẹ ayinamẹ Paulu tọn sọgan gọalọna mí nado hẹn haṣinṣan mítọn hẹ Jiwheyẹwhe go gbọn?
17 Hogbe Paulu tọn lẹ hlan agun Tẹsalonika tọn gbọnmọ dali wá do ganmẹ dọmọ: “Ehe wẹ ojlo Jiwheyẹwhe tọn, yèdọ jijọwiwe mìtọn, dọ mì ni dapana ogalilọ: na dopodopo to mì mẹ nido yọ́n le e do nọ zán onú zinzan etọn do to jijọwiwe po yẹyi po mẹ; e ma yin to wantuntun mẹ gba, yèdọ di Kosi he ma yọ́n Jiwheyẹwhe lẹ.” (1 Tẹsalonikanu lẹ 4:3-5) Fẹnnuwiwa ko hẹn mẹdelẹ nado yin didesẹ sọn agun Klistiani tọn mẹ—yèdọ mẹhe ko yí nukunpẹvi do pọ́n klandowiwe yetọn hlan Jiwheyẹwhe lẹ. Yé na dotẹnmẹ haṣinṣan yetọn hẹ Jiwheyẹwhe nado gbọjọ, bọ ewọ masọ yin nujọnu to gbẹzan yetọn mẹ. Ṣogan, Paulu dọmọ: “Jiwheyẹwhe ma ylọ mí do mawé kọ̀n gba, adavo do jijọwiwe mẹ. Enẹwutu mẹdepope he to omẹ vlẹko, e ma to gbẹtọ vlẹko gba, adavo Jiwheyẹwhe mẹhe yí [gbigbọ wiwe] etọn na mí ga.”—1 Tẹsalonikanu lẹ 4:7, 8.
Etẹwẹ Yin Gbemima Towe?
18. Etẹwẹ dona yin gbemima mítọn?
18 Eyin mí yọ́n pinpẹn nujọnu-yinyin klandowiwe mítọn hlan Jehovah Jiwheyẹwhe tọn, etẹwẹ mí dona magbe nado wà? Gbemima dolido mítọn dona yin nado hẹn ayihadawhẹnamẹnu dagbe de go na nuhe dù walọyizan mítọn po lizọnyizọn mítọn po. Pita dotuhomẹnamẹ dọmọ: “[Tindo ayihadawhẹnamẹnu] dagbe de: dọ, le yé to ohó mìtọn dọ do ylankan di yé he to ylanwa, winyan ni hù yé he to lalo yí do to ohó ylankan dọ do owalọ dagbe mìtọn go to Klisti mẹ.” (1 Pita 3:16) Mí sọgan jiya bosọ pehẹ mẹzunzun na walọyizan Klistiani tọn mítọn wutu, ṣigba mọwẹ yé wà do na Klisti na yise po nugbonọ-yinyin etọn hlan Jiwheyẹwhe po wutu. Pita dọ, “sọle Klisti jiya na mí to agbasalan mẹ, mì yí nuyọnẹn dopolọ do blagbajana mìde: na ewọ he jiya to agbasalan mẹ ko doalọte sọn ylando mẹ.”—1 Pita 4:1.
19. Etẹwẹ mí na jlo dọ e ni yin didọ gando mí go?
19 Na nugbo tọn, gbemima dolido mítọn nado nọgbẹ̀ sọgbehẹ klandowiwe mítọn na whlá mí sọn omọ̀ aihọn Satani tọn he to azọ̀njẹ to gbigbọ-liho, walọyizan-liho, podọ to agbasa-liho mẹ. Ṣigba hugan mọ, mí na tindo jidide dọ mí tindo alọkẹyi Jiwheyẹwhe tọn, ehe pọnte tlala hugan nudepope he Satani po nuyizan etọn lẹ po sọgan zedonukọnnamẹ. Enẹwutu, mì ma dike gbede na e ni yin didọ dọ mí ko jo owanyi he mí tindo to whenuena mí yọ́n nugbo lọ to tintan whenu dai blo. Kakatimọ, mì gbọ e ni yin didọ gando mí go dile e yin do na mẹhe tin to agun Tilatila owhe kanweko tintan tọn mẹ lẹ dọmọ: “Yẹn yọ́n azọ́n towe lẹ, po owanyi towe po po yise po po devizọn po po homẹfa po, podọ azọ́n towe godo mẹ tọn lẹ tin suhugan tintan lọ.” (Osọhia 2:4, 18, 19) Mọwẹ, mì ma dike mí ni gblọ gando klandowiwe mítọn go blo, ṣigba mì gbọ mí ni ‘whẹ́n to gbigbọmẹ,’ bo yin zohunhunnọ kakajẹ opodo—podọ opodo ko sẹpọ.—Lomunu lẹ 12:11; Osọhia 3:15, 16.
[Nudọnamẹ Odò Tọn]
a Pọ́n Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn (Flansegbe) 15 avril 1987, weda 31.
b Pọ́n Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn (Flansegbe) heyin 15 juin 1980, weda 8-11, na linlin gigọ́ gbẹzan Ernest Beavor tọn.
c Pọ́n Annuaire des Témoins de Jéhovah 1978 tọn, weda 156-8, 201-18, heyin zinzinjẹgbonu gbọn Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. dali.
Be Hiẹ Flin Ya?
• Etẹwẹ klandowiwe bẹhẹn?
• Apajlẹ devizọnwatọ klandowiwe Jiwheyẹwhe tọn hohowhenu po egbezangbe tọn tẹlẹ po wẹ jẹ mí ni hodo?
• Nawẹ mí dona pọ́n sinsẹ̀nzọn mítọn na Jiwheyẹwhe hlan gbọn?
• Etẹwẹ dona yin gbemima mítọn gando klandowiwe mítọn hlan Jiwheyẹwhe go?
[Yẹdide to weda 15]
Jẹlemia gbọṣi nugbonọ-yinyin mẹ mahopọnna nuyiwahẹmẹ danuwiwa tọn lẹ
[Yẹdide to weda 16]
Ernest Beavor ze apajlẹ dai na ovi etọn lẹ taidi Klistiani zohunhunnọ de
[Yẹdide to weda 17]
Kunnudetọ jọja kanweko susu lẹ to ganpa Espagne tọn lẹ mẹ hẹn tenọgli yetọn go
[Yẹdide to weda 18]
Mì gbọ mí ni nọ yí onú dagbe dogọ to linlẹn gbigbọmẹ tọn de mẹ to azán dopodopo gbè