Otàn Gbẹzan Tọn
Tọṣiọvi He Ma Tindo Mẹde Mọ Otọ́ Owanyinọ De
DILE E YIN DIDỌ GBỌN DIMITRIS SIDIROPOULOS DALI
“Eya, yí osò ehe, bo jẹ dide e ji,” wẹ awhàngán lọ dawhá dọ, dile e to osò de dlẹn do mi. Yẹn gbẹ́ po whiwhẹ po. Awhànfuntọ he tin to otẹn lọ mẹ lẹ jọsi tlala to whenuena yé mọ bọ sòpẹ́n awhàngán lọ tọn lẹ jẹ núdọ ji gbọn topánu na mi. E taidi dọ okú ṣie ko sẹpọ. N’dopẹ́ dọ yẹn luntọ́n. Ṣigba e ma yin whla tintan he ogbẹ̀ ṣie tin to owù mẹ niyẹn.
WHẸNDO ṣie wá sọn akọ̀ pẹvi de mẹ, he nọ nọ̀ lẹdo de mẹ sẹpọ Kayseri to Cappadoce, Turquie. Delẹ to mẹhe wá sọn awà ehe ji lẹ mẹ kẹalọyi sinsẹ̀n Klistiani tọn to owhe kanweko tintan W.M. (Owalọ lẹ 2:9) Ṣigba ninọmẹ lẹ diọ taun to bẹjẹeji owhe kanweko 20tọ tọn.
Yẹn Lẹzun Fibẹtado-Dintọ Podọ Tọṣiọvi to Godo Mẹ
Osun vude to jiji ṣie godo to 1922, nudindọn akọ̀ tọn de hẹn whẹndo ṣie nado họnyi Grèce taidi fibẹtado-dintọ lẹ. To whenuena mẹjitọ ṣie lẹ họ̀n jei po sijọsijọ po, yé ma hẹn nudepope gbọnvona yẹn, yèdọ ovivu he tindo osun vude poun. To whenuena yé ko jugbọn awusinyẹnnamẹnu mayọnjlẹ lẹ mẹ godo, yé zọ̀n agbá klókló wá Kiria, he yin gbétatò de he ma dẹn do Drama to agewaji Grèce tọn.
To whenuena yẹn tindo owhe ẹnẹ bọ nọvisunnu ṣie ko yin jiji godo, otọ́ ṣie kú. Owhe 27 poun wẹ e tindo, ṣigba ojlẹ awusinyẹn tọn enẹlẹ ko vọ̀ huhlọn etọn lẹpo. Mama jiya taun bọ ewọ lọsu sọ kú to madẹnmẹ. Nọvisunnu ṣie po yẹn po lẹzun agbátọnọ mlẹnmlẹn. Mí yin hinhẹn gbọ̀n owhé tọṣiọvi lẹ tọn susu gbè, podọ to whenuena yẹn tindo owhe 12, n’wá mọ dee to owhé mọnkọtọn dopo gbè to Thessalonique, fie yẹn plọnazọ́n te taidi zomọ-jladotọ de.
Dile yẹn to whinwhẹ́n to owhé tọṣiọvi lẹ tọn he ma bọawu nado nọ̀ enẹlẹ gbè, yẹn nọ lẹnnupọndo nuhewutu mẹdelẹ nọ tindo numimọ oyà po whẹdida mawadodo po tọn susu sọmọ ji. N’nọ kanse dee nuhewutu Jiwheyẹwhe jotẹnna ninọmẹ awubla tọn enẹlẹ. Mí nọ yin pinplọn to klasi sinsẹ̀n-nuplọnmẹ tọn mítọn lẹ mẹ dọ Jiwheyẹwhe yin ganhunupotọ, ṣigba zẹẹmẹ he sọgbe hẹ lẹnpọn dagbe depope ma yin nina gando nuhewutu oylan do tin bosọ gbayipe go gba. To paa mẹ gbẹtọ lẹ nọ dọ dọ Ṣọṣi Ortodoxe Grèce tọn wẹ yin sinsẹ̀n dagbe hugan lọ. To whenuena yẹn kanse dọ, “Eyin sinsẹ̀n Ortodoxe tọn wẹ yọ́n hugan, naegbọn mẹlẹpo ma yin hagbẹ sinsẹ̀n enẹ tọn?” yẹn ma mọ gblọndo dagbe depope yí.
Etomọṣo, mẹplọntọ mítọn tindo sisi sisosiso na Biblu, bo zín do ahun mítọn lẹ mẹ dọ owe wiwe de wẹ Biblu yin. Pọndohlan dopolọ wẹ mẹhe yin ogán to owhé tọṣiọvi lẹ tọn lọ gbè tindo, ṣigba nupaṣamẹ wẹ e yin dọ e ma nọ jlo nado tindo mahẹ to nuwiwa sinsẹ̀n tọn lẹ mẹ gba. To whenuena yẹn dindonanu gando ehe go, e yin didọ na mi dọ e ko plọnnu hẹ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ pọ́n, ṣigba yẹn ma yọ́n sinsẹ̀n enẹ.
Owhe 17 wẹ yẹn tindo to whenuena n’plọnazọ́n fó to owhé tọṣiọvi lẹ tọn gbè to Thessalonique. Wẹkẹ-whàn II ko bẹjẹeji to whenẹnu, bọ Grèce tin to gandudu Nazi tọn glọ. Gbẹtọ lẹ nọ to kúkú do alipá na huvẹ wutu. Yẹn họnyi glètoho de mẹ bo wazọ́n taidi pakanọ nado mọ azọ́nkuẹ vude he na hẹn mi dogbẹ̀.
Gblọndo lẹ Mimọyi sọn Biblu Mẹ
To whenuena yẹn lẹkọyi Thessalonique to avril 1945, nọviyọnnu họntọn ovu-whenu tọn he gbọ̀n owhé tọṣiọvi lẹ tọn susu gbè hẹ mi de tọn basi dlapọn wá dè e. Paschalia dọna mi dọ nọvisunnu emitọn bú, bo kanse mi eyin yẹn yọ́n fie e sọgan mọ ẹn te. To hodọdopọ lọ whenu, e dọ dọ emi yin dopo to Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ mẹ bosọ dọho gando ojlo he Jiwheyẹwhe tindo to gbẹtọvi lẹ mẹ go.
Po adi po, yẹn dọnnu hẹ ẹ bo fọ́n kanbiọ susu dote. Naegbọn yẹn do to yaji sọn ovu-whenu gbọ́n? Naegbọn yẹn do lẹzun tọṣiọvi? Fie wẹ Jiwheyẹwhe nọ tin te to whenue mí nọ tindo nuhudo etọn hugan? E gblọn dọmọ, “Be a lẹndọ Jiwheyẹwhe wẹ dona yin whẹgbledo na ninọmẹ ehelẹ wẹ ya?” Gbọn Biblu etọn yiyizan dali, e dohia mi dọ Jiwheyẹwhe ma nọ sayana gbẹtọ lẹ gba. Ehe gọalọna mi nado mọnukunnujẹemẹ dọ Mẹdatọ lọ yiwanna gbẹtọvi lẹ bo nasọ hẹn nulẹ pọnte to madẹnmẹ. To wefọ lẹ taidi Isaia 35:5-7 po Osọhia 21:3, 4 po yiyizan mẹ, e dohia mi dọ to madẹnmẹ din awhàn, tukla, azọ̀n, po okú po na yin didesẹ, bọ gbẹtọ nugbonọ lẹ na nọgbẹ̀ kakadoi to aigba ji.
Whẹndo Godonọnamẹtọ de Mimọ
Yẹn sè dọ nọvisunnu Paschalia tọn ko yin hùhù to avùnhiho awhànpa gufọntọ lẹ tọn de mẹ. Enẹwutu, n’dla whẹndo etọn pọ́n nado miọnhomẹna yé, ṣigba kakatimọ, yewlẹ wẹ yí Owe-wiwe do miọnhomẹna mi. Yẹn sọ lẹkọyi yé dè to whedevonu nado mọ linlẹn homẹmiọnnamẹ tọn devo lẹ yí sọn Biblu mẹ, podọ to madẹnmẹ, yẹn lẹzun hagbẹ pipli pẹvi Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn he nọ pli to nuglọ nado plọnnu bo basi sinsẹ̀n. Mahopọnna wangbẹnamẹ sinsinyẹn he Kunnudetọ lẹ to pipehẹ, yẹn magbe nado zindonukọn to awukinkọndopọ hẹ yé mẹ.
Yẹn mọ ninọmẹ whẹndo owanyinọ tọn he yẹn jẹdò etọn lọ to pipli Klistiani whiwhẹnọ enẹlẹ tọn mẹ. Yé wleawu alọgọ po godonọnamẹ gbigbọmẹ tọn he yẹn tindo nuhudo etọn vẹkuvẹku po tọn na mi. Yẹn mọ họntọn he nọ yí yede do sanvọ́ bo nọ vẹawumẹ lẹ to ṣẹnṣẹn yetọn, podọ yé wleawufo bosọ tindo ojlo nado gọalọna mi bo miọnhomẹna mi. (2 Kọlintinu lẹ 7:5-7) Hú popolẹpo, yẹn yin alọgọna nado dọnsẹpọ Jehovah, mẹhe yẹn wá jẹ pinpọnhlan ji taidi Otọ́ owanyinọ ṣie he tin to olọn mẹ. Jẹhẹnu owanyi, awuvẹmẹ, po mẹtọnhopọn sisosiso po tọn etọn lẹ dọ̀n mi dogo tlala. (Psalm 23:1-6) Yẹn ko wá mọ whẹndo gbigbọmẹ tọn po Otọ́ owanyinọ de po todin! Ahun ṣie yin nuyiwadeji tlala. To ojlẹ vude godo yẹn yin whinwhàn nado klan dee do wiwe na Jehovah, bo yin bibaptizi to septembre 1945.
Opli Klistiani tọn lẹ yìyì gọalọna mi nado mọ oyọnẹn yí dogọ bosọ hẹn yise ṣie lodo. To whenuena e yindọ tẹnsẹnamẹnu devo depope ma tin, susu mítọn lẹ nọ zọ̀nafọ na kilomẹtlu atọ́n sọn gbétatò mítọn mẹ yì nọtẹn opli lọ tọn, bo nọ duvivi hodọdopọ gbigbọmẹ tọn he nọ gbọṣi ayiha mẹ lẹ tọn. To whenuena yẹn sè gando dotẹnmẹ hundote lọ go nado tindo mahẹ to azọ́n yẹwhehodidọ whenu gigọ́ tọn mẹ to vivọnu owhe 1945 tọn, yẹn bẹ sinsẹ̀nzọn gbehosọnalitọ tọn jẹeji. Ehe biọ dọ haṣinṣan ṣie hẹ Jehovah ni lodo taun, na to madẹnmẹ yise ṣie po tenọgligo-hinhẹn ṣie po na yin whiwhlepọn jẹ otẹn godo tọn mẹ.
Kọdetọn Madonukun Nukundiọsọmẹ Tọn
Ponọ lẹ nọ saba tọ́n jẹ mí ji to ajijimẹ to opli mítọn lẹ ji bo nọ sìn-adán nado desòdo mí. Na tòwhan he to núgbà to Grèce wutu, otò lọ tin to gandudu awhànfuntọ lẹ tọn glọ. Pipli voovo lẹ diọnukunsọ yedelẹ po wangbẹna kanlinjọmẹ tọn po. Gbọn dotẹnmẹ hundote enẹ yiyizan dali, sinsẹ̀ngán lẹ hẹn aṣẹpatọ lẹ nado yise dọ Communiste lẹ wẹ mí yin, podọ nado dohomẹkẹn mí po kanyinylan po.
To owhe awe gblamẹ, mí yin wiwle whlasusu, bo yin whẹdana whla ṣidopo nado sẹngàn na nudi osun ẹnẹ. Ṣigba, na ganpa lẹ ko gọ́ na gàntọ tonudọtọ lẹ wutu, mí nọ yin tuntundote. Mí nọ yí dotẹnmẹ tundote madonukun mítọn tọn zan nado zindonukọn to azọ́n yẹwhehodidọ tọn mẹ, ṣigba to ojlẹ vude godo, mí sọ nọ yin wiwle—ehe jọ whlaatọ̀n to osẹ dopo gblamẹ. Mí yọnẹn dọ susu mẹmẹsunnu mítọn lẹ tọn ko yin yinyan yì lopo gbọgbé lẹ ji. Be yise ṣie na lodo sọmọ nado duto whlepọn mọnkọtọn ji ya?
Ninọmẹ lẹ sọ sinyẹn deji tlala to whenuena yẹn yin whẹdana nado nọ yin ṣiṣọ́ gbọn ponọ lẹ dali. Aṣẹpatọ lẹ do mi hlan Evosmos he sẹpọ Thessalonique , fie ponọ-pá de tin te, na e nido bọawu na yé nado nọ ṣọ́ mi ganji. Yẹn haya ohọ̀ de to lẹdo lọ mẹ, podọ nado penukundo nuhudo ṣie lẹ go, yẹn jẹ azọ́nwa gbọ̀n whégbè-whégbè ji, bo nọ klọ́ ozẹ́n po panu gànvẹẹ tọn lẹ po nado hẹn yé sẹ́. Dile yẹn to sinsẹ̀nzọn gbehosọnalitọ tọn basi to gbétatò lẹdo lọ tọn lẹ mẹ, alọnuzọ́n ehe gọalọna mi ma nado fọ́n nuvẹun ponọ lẹ tọn dote dile yẹn to gbẹtọ lẹ dè jẹ to owhé yetọn lẹ gbè. Taidi kọdetọn de, mẹsusu sè wẹndagbe lọ bo kẹalọyi i. Hugan ao to yé mẹ wá lẹzun sinsẹ̀n-basitọ Jehovah tọn lẹ to godo mẹ.
Ganpa Voovo Ṣinatọ̀n mẹ Ninọ to Owhe Ao Gblamẹ
Yẹn yin ṣiṣọ́ gbọn ponọ lẹ dali kakajẹ vivọnu owhe 1949 tọn, podọ to enẹgodo, yẹn lẹkọ yì Thessalonique po ojlo vẹkuvẹku lọ po nado zindonukọn to lizọnyizọn whenu gigọ́ tọn mẹ. To ajijimẹ to 1950, to ojlẹ he mẹ yẹn lẹndọ nuhahun ṣie lẹ ko wá vivọnu te, yẹn yin gbedena nado kọnawudopọ hẹ awhànfuntọ lẹ. Nado sọgan hẹn kadaninọ Klistiani tọn ṣie go, yẹn magbe ma nado ‘plọn awhàn.’ (Isaia 2:4) Na enẹ wutu, yẹn jẹ yinyin hinhẹn dánpe ji gbọ̀n delẹ to ganpa Grèce tọn he ylan hugan lẹ mẹ.
Ehe lẹpo bẹjẹeji to tòdaho Drama tọn mẹ. To osẹ tintan he mẹ yẹn yin wiwle do ganpamẹ to finẹ te, awhànfuntọ yọyọ he na yinkọ lẹ jẹ sòdide plọn ji. To gbèdopo, yẹn yin hinhẹn yì fie yè nọ plọn sòdide te lọ. Dopo to awhàngán lọ lẹ mẹ dlẹn osò de do mi bo degbè na mi nado de e. To whenuena yẹn gbẹ́ ma nado wàmọ, e jẹ sòdedo mi ji. To whenuena awhàngán diẹ lẹ mọdọ yẹn ma na jogbe, yé jẹ akotokún lì mi ji po kanyinylan po. Yé nọ tá siga bo nọ ṣí i do alọpahomẹ na mi. To enẹgodo, yé nọ do mi hlan gànhọ ṣokẹdẹninọ tọn mẹ. Ehe zindonukọn na azán atọ̀n. Miyọ́n-pà siga tọn lọ lẹ hẹn mi mọ awuvẹ tlala, bọ ohia yetọn lẹ sọ gbọṣi alọpahomẹ na mi na owhe susu.
Jẹnukọnna whẹdida ṣie gbọn whẹdatẹn awhànfuntọ lẹ tọn dali, yẹn yin tẹnsẹna yì osla awhànfuntọ lẹ tọn de mẹ to Iráklion, Crète. Yé hò mi po kanyinylan po to finẹ to vivẹnudido mẹ nado hẹn tenọgligo-hinhẹn ṣie gble. Na yẹn to budi dọ n’sọgan jogbe wutu, n’hodẹ̀ vẹkuvẹku hlan Otọ́ ṣie olọn mẹ tọn nado hẹn mi lodo. Hogbe Jẹlemia 1:19 tọn lẹ wá ayiha ṣie mẹ dọmọ: “Yé nasọ hoavùn hẹ we: ṣigba yé ma na pé gowe gba; na yẹn tin dè we, wẹ OKLUNỌ dọ, nado whlẹn we.” “Jijọho Jiwheyẹwhe tọn” he nọ miọnhomẹnamẹ lọ hẹn vivò wá na mi. Yẹn mọnukunnujẹemẹ dọ nuyọnẹnnu wẹ e yin nado dotudo Jehovah go mlẹnmlẹn.—Filippinu lẹ 4:6, 7; Howhinwhẹn lẹ 3:5.
To whẹdidọ he bọdego lọ whenu, yẹn yin whẹdana nado sẹngàn na pipotọ gbẹzan ṣie tọn. Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ nọ yin pinpọnhlan taidi “kẹntọ Tohọluduta tọn” he ylan hugan lẹ. Ganpamẹ ninọ ojlẹ madosọha tọn lọ bẹjẹeji to ganpa Itsedin tọn mẹ to gbonu Canée tọn, fie yẹn yin zizedo gànhọ ṣokẹdẹninọ tọn mẹ te. Figángán hoho de wẹ Itsedin yin, bọ ajaka lẹ gọ́ gànhọ ṣie mẹ. Yẹn nọ bú dee do avọ̀ tintlẹ́n he ko dohó de mẹ sọn ota yì afọ na ajaka lẹ nikaa jẹ agbasa ṣie go dile yé to gbingbọn jie wayi. N’bẹ afujezọ̀n sinsinyẹn. Doto lọ dọ dọ yẹn dona nọ sinai do owhè nù, podọ enẹwutu, yẹn penugo nado tindo hodọdopọ lẹ hẹ gàntọ susu to awánu ganpa lọ tọn mẹ. Ṣigba, ninọmẹ ṣie wá ylan deji, bọ to ohùn dìdì afuje tọn sinsinyẹn de godo, yẹn yin tẹnsẹna yì dotowhé Iráklion tọn.
Yẹn sọ mọ alọgọ yí sọn whẹndo gbigbọmẹ tọn ṣie dè whladopo dogọ to whenuena yẹn tindo nuhudo etọn. (Kọlọsinu lẹ 4:11) Mẹmẹsunnu Iráklion tọn lẹ nọ wá pọ́n mi gbọzangbọzan bo nọ miọnhomẹna mi bosọ nọ dotuhomẹna mi. Yẹn dọna yé dọ n’tindo nuhudo owe lẹ tọn nado sọgan dekunnuna mẹhe do ojlo hia lẹ. Yé hẹn saki daho de wá na mi he tindo apò nuglọ tọn de fie yẹn sọgan whlá owe ṣie lẹ do bọ mẹde ma na mọ. Lehe homẹ ṣie hùn do sọ nado mọdọ to ojlẹ he mẹ yẹn nọ̀ ganpamẹ na lọ gblamẹ, e whè gbau ṣidopo to gàntọ hatọ ṣie lẹ mẹ yin alọgọna nado lẹzun Klistiani nugbo lẹ!
To ojlẹ dopolọ mẹ tòwhan lọ wá vivọnu, bọ owhẹ̀ he yin didá na mi dai yin didepo wá gànsinsẹ̀n na owhe ao. Yẹn yí ojlẹ he pò lọ zan to ganpa Rethimno, Genti Koule po Cassandra tọn po mẹ. To whenuena yẹn ko yí nudi owhe ao zan to ganpa ṣinatọ̀n mẹ godo, yẹn yin tuntundote, podọ n’lẹkọyi Thessalonique, fie mẹmẹsunnu Klistiani yiwanna ṣie lẹ dokuavọna mi po zohunhun po te.
Kọdetọn Dagbe Tintindo to Mẹmẹsunnu lẹ Ṣẹnṣẹn
To ojlẹ he mẹ yẹn yin tuntundote sọn ganpamẹ, Kunnudetọ Grèce tọn lẹ tindo mẹdekannujẹ jẹ obá de mẹ nado basi sinsẹ̀n yetọn. Yẹn yí dotẹnmẹ hundote lọ zan madọngban nado zindonukọn to lizọnyizọn whenu gigọ́ tọn mẹ. To madẹnmẹ, yẹn mọ dona devo yí dile n’jẹakọhẹ mẹmẹyọnnu nugbonọ de, Katina he yiwanna Jehovah bo tindo zohunhun taun to sinsẹ̀nzọn kunnudegbe tọn mẹ. Mí wlealọ to octobre 1959. Jiji viyọnnu mítọn Agape tọn po whẹndo Klistiani tọn ṣie titi tintindo po sọ gọalọna mi dogọ nado wọn nugandomẹgo ylankan tọṣiọvi-yinyin tọn lẹ. Hú popolẹpo, whẹndo mítọn tindo pekọ nado to devizọnwa to nukunpedomẹgo hihọ́ basinamẹ Otọ́ olọn mẹ tọn mítọn, Jehovah tọn glọ.—Psalm 5:11.
Na whẹwhinwhẹ́n he ma sọn yẹnlọsu go lẹ wutu, yẹn tin to dandannu glọ nado doalọtena azọ́n gbehosọnalitọ tọn, ṣigba n’nọgodona asi ṣie dile e to nukọnzindo to sinsẹ̀nzọn whenu gigọ́ tọn etọn mẹ. Nujijọ ayidego tọn dopo to gbẹzan Klistiani tọn ṣie mẹ wá aimẹ to 1969 to whenuena plidopọ akọjọpli Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn de yin titobasina to Nuremberg, Allemagne. To awuwiwle mẹ na gbejizọnlin ṣie yì finẹ, yẹn basi obiọ na aṣẹ-wema tògodo yìyì tọn de. To whenuena asi ṣie yì ponọ-pámẹ nado kanse nuhewutu aṣẹ-wema lọ ma ko tọ́n to osun awe linlán godo, ponọ-gán de ze wepò pinpẹn de tọ́n sọn apotin etọn mẹ bo dọmọ: “Be omẹ ehe wẹ hiẹ to aṣẹ-wema tògodo yìyì tọn biọ na, na ewọ nido yì klọ́ apọ̀nmẹ na gbẹtọ lẹ to Allemagne ya? Gbede pọ́n! Owù de wẹ ewọ yin.”
Po alọgọ Jehovah tọn podọ godonọnamẹ mẹmẹsunnu delẹ tọn po, yẹn yin hihia dogọ pipli de he mọ aṣẹ-wema pọmẹ tọn yí bo gbọnmọ dali penugo nado yì plidopọ dagbedagbe enẹ. Sọha mẹhe wá plidopọ lọ lẹ tọn yiaga jẹ 150 000, podọ yẹn penugo nado mọ lehe gbigbọ Jehovah tọn nọ deanana whẹndo akọjọpli gbigbọmẹ tọn ehe bo nọ kọ̀n ẹn dopọ do to aliho he họnwun mẹ. To nukọnmẹ to gbẹzan ṣie mẹ, n’sọ wá yọ́n pinpẹn mẹmẹsunnu-yinyin Klistiani tọn lọ tọn dogọ.
Asi yiwanna podọ gbẹdohẹmẹtọ nugbonọ ṣie damlọn to okú mẹ to 1977. N’wà nuhe go n’pé lẹpo nado pọ́n viyọnnu ṣie go whẹ́n sọgbe hẹ nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ, ṣigba yẹn ma yin jijodo matin alọgọ gba. Whẹndo gbigbọmẹ tọn ṣie sọ nọgodona mi whladopo dogọ. Yẹn na nọ dopẹ́ tẹgbẹ na alọgọ he n’mọyi sọn mẹmẹsunnu lẹ dè to ojlẹ awusinyẹn tọn enẹ mẹ. Delẹ to yé mẹ tlẹ sẹtẹn wá owhé mítọn gbè na ojlẹ de nado pọ́n viyọnnu ṣie go. Yẹn ma na wọnji owanyi mẹde-yido-sanvọ́ tọn yetọn go gbede.—Johanu 13:34, 35.
Agape ko whẹ́n bo wlealọ hẹ mẹmẹsunnu de, he nọ yin Elias. Visunnu ẹnẹ he yé tindo lẹpo wẹ tin to nugbo mẹ. To owhe agọe tọn lẹ mẹ, yẹn jẹazọ̀n nujẹmẹji tọn pludopludo bo tindo nuhahun agbasalilo tọn susu. Viyọnnu ṣie po whẹndo etọn po to nukunpedo go e ganji. Mahopọnna nuhahun agbasalilo tọn he yẹn tindo lẹ, yẹn gbẹsọ tindo whẹwhinwhẹ́n susu nado jaya. Yẹn nọ flin ojlẹ he mẹ nudi mẹmẹsunnu kanweko poun wẹ tin to Thessalonique blebu mẹ, bọ yé nọ pli to nuglọ to owhé mẹdetiti tọn lẹ gbè. Todin, Kunnudetọ zohunhunnọ diblayi fọtọ́n donu atọ́n wẹ tin to lẹdo enẹ mẹ. (Isaia 60:22) Mẹmẹsunnu jọja lẹ nọ dọnsẹpọ mi to plidopọ lẹ ji bo nọ kanse mi dọmọ: “Be a flin ojlẹ he mẹ a nọ hẹn linlinnamẹwe lẹ wá owhé mítọn gbè ya?” Dile etlẹ yindọ mẹjitọ lẹ sọgan ko nọma hia linlinnamẹwe enẹlẹ, ovi yetọn lẹ wàmọ, bosọ yinukọn to gbigbọ-liho!
Eyin yẹn pọ́n jideji he tin to titobasinanu Jehovah tọn mẹ, n’nọ mọdọ nuhahun susu he yẹn pehẹ lẹ ma yin to ovọ́ mẹ gba. Yẹn nọ na tuli ovivi ṣie lẹ po jọja devo lẹ po to whelẹponu nado flin Otọ́ olọn mẹ tọn yetọn to jọja-whenu yetọn, na ewọ ma na gbẹ́ yé dai gbede gba. (Yẹwhehodọtọ 12:1) Jehovah hẹn ohó etọn di, bo lẹzun “otọ́ tọṣiọvi tọn” na mi. (Psalm 68:5) Mahopọnna dọ yẹn lẹzun tọṣiọvi he ma tindo mẹde to bẹjẹeji gbẹzan ṣie tọn, yẹn wá mọ Otọ́ nukunpedomẹgotọ de to godo mẹ!
[Yẹdide to weda 22]
Yẹn wazọ́n taidi nudàtọ to ganpa Drama tọn mẹ
[Yẹdide to weda 23]
Hẹ Katina to alọwle mítọn zangbe, to 1959
[Yẹdide to weda 23]
Plidopọ to zungbo he sẹpọ Thessalonique de mẹ, to vivọnu owhe 1960 lẹ tọn
[Yẹdide to weda 24]
Hẹ viyọnnu mítọn to 1967