Kẹalọyi Gbigbọ Jiwheyẹwhe Tọn bo Dapana Aihọn Tọn
“E ma yin gbigbọ aihọn tọn wẹ mí mọyi gba, ṣigba gbigbọ he wá sọn Jiwheyẹwhe dè, na mí nido sọgan yọ́n nuhe Jiwheyẹwhe ko gbọn homẹdagbe dali na mí lẹ.”—1 KỌL. 2:12.
1, 2. (a) Linlẹn tẹ mẹ wẹ Klistiani nugbo lẹ to awhàngbenu te? (b) Kanbiọ tẹlẹ wẹ mí na gbadopọnna?
AWHÀNGBENU wẹ Klistiani nugbo lẹ tin te! Kẹntọ mítọn dohuhlọn taun, tindo ayiha gigẹdẹ bosọ yin awhànfuntọ akonka. E tindo awhànfunnu huhlọnnọ de he ko duto suhugan gbẹtọ lẹ tọn ji. Ṣigba mí ma dona nọ tindo numọtolanmẹ lọ dọ mí ma sọgan duto e ji gba. (Isa. 41:10) Na nugbo tọn, awọ̀yinu de tin he sọgan gọalọna mí nado pehẹ mẹgbeyinyan depope.
2 Awhàn he fùn mí te ma yin agbasalan tọn; gbigbọmẹ tọn wẹ. Kẹntọ mítọn wẹ Satani Lẹgba, podọ awhànfunnu tangan he e nọ yizan wẹ “gbigbọ aihọn tọn.” (1 Kọl. 2:12) Awọ̀yinu tangan he na gọalọna mí nado pehẹ mẹgbeyinyan etọn wẹ gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn. Eyin mí na lùn awhàn ehe tọ́n bo hẹn haṣinṣan pẹkipẹki de go hẹ Jiwheyẹwhe, mí dona nọ biọ gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn to odẹ̀ mẹ bo nọ do sinsẹ́n etọn hia to gbẹzan mítọn mẹ. (Gal. 5:22, 23) Ṣigba etẹwẹ gbigbọ aihọn tọn yin, podọ obá tẹ mẹ e gbayipe jẹ? Nawẹ mí sọgan wagbọn do yọnẹn eyin gbigbọ aihọn tọn to nuyiwa do mí ji? Podọ etẹwẹ apajlẹ Jesu tọn sọgan plọn mí gando lehe mí sọgan kẹalọyi gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn bo nọavùnte sọta gbigbọ aihọn tọn do go?
Naegbọn Gbigbọ Aihọn Tọn Gbayipe Sọmọ?
3. Etẹwẹ gbigbọ aihọn tọn yin?
3 Satani, yèdọ “ogán aihọn tọn lọ” wẹ asisa gbigbọ aihọn ehe tọn, podọ gbigbọ enẹ jẹagọdo gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn. (Joh. 12:31; 14:30; 1 Joh. 5:19) Ayilinlẹn tangan aihọn tọn wẹ e yin, podọ enẹ wẹ nọ whàn gbẹtọvi lẹ nado yinuwa. Huhlọn mẹwhinwhàn tọn ehe nọ sisẹ́ gbẹtọvi lẹ nado yinuwa jẹagọdo ojlo Jiwheyẹwhe tọn po lẹndai etọn po.
4, 5. Obá tẹ mẹ wẹ gbigbọ he Satani nọ nọgodona lọ gbayipe jẹ?
4 Obá tẹ mẹ wẹ gbigbọ he Satani nọ nọgodona lọ gbayipe jẹ? Jẹnukọn whẹ́, Satani klọ Evi to jipa Edẹni tọn mẹ. E hẹn ẹn kudeji dọ gbẹzan etọn na pọnte dogọ eyin e jẹ edekannu sọn anademẹ Jiwheyẹwhe tọn glọ. (Gẹn. 3:13) Lalonọ nankọ die! (Joh. 8:44) Enẹgodo, gbọn yọnnu lọ gblamẹ, e hẹn Adam nado vẹtolina Jehovah. Na nudide he Adam basi wutu, gbẹtọvi lẹ yin sisà do kanlinmọgbenu ylando tọn bo gbọnmọ dali dugu ayilinlẹn Satani tọn nado nọ vẹtoli.—Hia Efesunu lẹ 2:1-3.
5 Satani sọ yinuwado susu angẹli lẹ tọn he wá lẹzun aovi lẹ ji. (Osọ. 12:3, 4) Nuyiwa nugbonọ-mayin tọn na Jiwheyẹwhe enẹ wá aimẹ ojlẹ kleun de jẹnukọnna Singigọ azán Noa gbè tọn. Angẹli enẹlẹ yise dọ gbẹzan yetọn na pọnte taun eyin yé jo otẹn he yin didena yé to olọn mẹ do bo joawuna ojlo he jẹagọdo jọwamọ to aigba ji. (Juda 6) Gbọn aovi he ko lẹkọyi lẹdo gbigbọ tọn mẹ enẹlẹ yiyizan dali, Satani “to aigba fininọ lẹpo klọ.” (Osọ. 12:9) Ṣigba, e blawu dọ suhugan gbẹtọ lẹ tọn gbẹ́ to wunvi mẹ gando nuyiwadomẹji aovi lẹ tọn go.—2 Kọl. 4:4.
Be Gbigbọ Aihọn Tọn to Nuyiwa Do Jiwe Wẹ Ya?
6. Aliho dopo gee tẹ mẹ wẹ gbigbọ aihọn tọn sọgan bẹpla mí te?
6 Mẹsusu ma yọ́n lehe Satani nọ klọ gbẹtọ lẹ do, ṣigba Klistiani nugbo lẹ ma to wunvi mẹ gando ayiha wintinwintin etọn lẹ go gba. (2 Kọl. 2:11) Na nugbo tọn, gbigbọ aihọn tọn ma sọgan yinuwado mí ji, adavo eyin mí na ẹn dotẹnmẹ nado wàmọ. Mì gbọ mí ni gbadopọnna kanbiọ ẹnẹ he na gọalọna mí nado yọnẹn eyin gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn wẹ to anadena mí kavi aihọn tọn.
7. Etẹwẹ yin dopo to aliho he mẹ Satani nọ tẹnpọn nado klan mí sọn Jehovah go te lẹ mẹ?
7 Etẹwẹ nudide ṣie gando ayidedai go nọ dohia gando go e? (Hia Jakọbu 3:14-18.) Satani nọ tẹnpọn nado klan mí sọn Jiwheyẹwhe go gbọn gbigbọ danuwiwa tọn dido do ahun mítọn mẹ dali. Lẹgba yọnẹn dọ Jehovah gbẹwanna mẹhe yiwanna danuwiwa lẹ. (Ps. 11:5) Enẹwutu, Satani nọ yí owe, sinima, húnhiho, po aihundida video ji tọn lẹ po zan—ehe delẹ to yé mẹ nọ whàn aihundatọ lẹ nado vọ́ fẹnnuwiwa sinsinyẹn po danuwiwa he yé pọ́n lẹ po basi—nado hẹn pekọ wá na ojlo agbasalan tọn mítọn lẹ. Homẹ Satani tọn nọ hùn eyin mí yiwanna nuhe sọgbe ṣigba bosọ yiwanna nuylankan he e nọ nọgodona lẹ to ojlẹ dopolọ mẹ.—Ps. 97:10.
8, 9. Kanbiọ tẹlẹ wẹ mí dona kanse mídelẹ gando ayidedai go?
8 To alọ devo mẹ, gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn nọ whàn mẹhe nọ kẹalọyi i lẹ nado nọ wiweji, dín jijọho bo gọ́ na lẹblanu. Mí na wà dagbe nado kanse mídelẹ dọ, ‘Be ayidedai he n’de nọ gọalọna mi nado wleawuna jẹhẹnu dagbe lẹ ya?’ Nuyọnẹn he sọn aga ‘ma nọ wayẹnu.’ Mẹhe gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn nọ deanana lẹ ma nọ dọna mẹdevo lẹ nado nọ wiweji bo nọ jijọho mẹ hẹ kọmẹnu yetọn lẹ bọ yelọsu nọ mọ awuvivi to danuwiwa hiọawu po fẹnnuwiwa po pinpọn mẹ to nuglọ to owhé yetọn lẹ gbè gba.
9 Jehovah nọ biọ mẹdezejo mlẹnmlẹn to mí si. Ṣigba, homẹ Satani tọn na hùn eyin mí tlẹ basi sinsẹ̀n whladopo poun hlan ẹn, kẹdẹdile e biọ to Jesu si nado wà do. (Luku 4:7, 8) Mí sọgan kanse mídelẹ dọ: ‘Be ayidedai he n’nọ de nọ hẹn mi penugo nado ze de e jo na Jiwheyẹwhe mlẹnmlẹn ya? Be nudide ṣie gando ayidedai go nọ hẹn ẹn vẹawuna mi kavi e nọ hẹn ẹn bọawuna mi nado nọavùnte sọta gbigbọ aihọn tọn ya? Be n’dona basi vọjlado gando nudide ayidedai tọn depope he n’na basi to nukọn mẹ lẹ go wẹ ya?’
10, 11. (a) Pọndohlan tẹwẹ gbigbọ aihọn tọn nọ whànmẹ nado tindo gando nutindo agbasa tọn lẹ go? (b) Pọndohlan tẹwẹ Ohó gbọdo Jiwheyẹwhe tọn dotuhomẹna mí nado tindo?
10 Etẹwẹ yin pọndohlan ṣie gando nutindo agbasa tọn lẹ go? (Hia Luku 18:24-30.) Gbigbọ aihọn tọn nọ nọgodona “ojlo nukun tọn” gbọn tulinina nukunkẹn po agbasanu lẹ bibẹpli po dali. (1 Joh. 2:16) E ko sisẹ́ mẹsusu nado yí egblemaku do doafọna adọkun. (1 Tim. 6:9, 10) Gbigbọ enẹ na hẹn mí nado yise dọ agbasanu lẹ bibẹpli wẹ na hẹn hihọ́ tẹgbẹ tọn wá na mí. (Howh. 18:11) Ṣigba eyin mí yiwanna akuẹ hú Jiwheyẹwhe, be Satani ko gbawhàn dopo niyẹn. Mí dona nọ kanse míde dọ, ‘Be gbẹzan ṣie lẹpo wẹ n’yí do to afọdona agbasanu lẹ po gbẹdudu po ya?’
11 Ṣigba, Ohó gbọdo Jiwheyẹwhe tọn dotuhomẹna mí nado tindo pọndohlan jlẹkaji tọn gando akuẹ go podọ nado nọ wazọ́n sinsinyẹn nado penukundo nuhudo agbasa tọn mídelẹ tọn po whẹndo mítọn tọn po go. (1 Tim. 5:8) Gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn nọ gọalọna mẹhe nọ kẹalọyi i lẹ nado nọ do jẹhẹnu Jehovah tọn lẹ hia. Yé nọ yọ́n pinpẹn gbẹtọ lẹ tọn taun hú nutindo lẹ bo nọ yí ayajẹ do má nuhe yé tindo hẹ mẹdevo lẹ eyin yé penugo nado wàmọ. (Howh. 3:27, 28) Podọ yé ma nọ dike afọdidona akuẹ ni yitẹn sọn sinsẹ̀n-bibasi yetọn hlan Jiwheyẹwhe si.
12, 13. To vogbingbọn mẹ na gbigbọ aihọn tọn, nawẹ gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn sọgan gọalọna mí nado nọ yinuwa to aliho he sọgbe mẹ gbọn?
12 Gbigbọ tẹwẹ walọ ṣie nọ dohia? (Hia Kọlọsinu lẹ 3:8-10, 13.) Gbigbọ aihọn tọn nọ nọgodona azọ́n agbasalan tọn lẹ. (Gal. 5:19-21) E ma yin whenue nulẹ to yìyì ganji wẹ mí nọ yọ́n gbigbọ he to anadena mí taun gba, ṣigba whenue nulẹ ma to yìyì dole e jẹ do, taidi whenue mẹmẹsunnu kavi mẹmẹyọnnu de dovọ́na mí, hẹn mí gblehomẹ kavi ṣinuwa do mí. Humọ, nuhe mí nọ wà to nuglọ to owhé mítọn lẹ gbè sọgan do gbigbọ he to anadena mí hia. Nuyọnẹnnu wẹ e yin nado nọ gbeje mídelẹ pọ́n. Kanse dewe dọ, ‘To osun ṣidopo he wayi ehelẹ gblamẹ, be n’do jẹhẹnu Klisti tọn nkọ lẹ hia dogọ ya kavi n’ma ko jo walọ ylankan po ohó dakandakan didọ po do?’
13 Gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn sọgan gọalọna mí nado “de gbẹtọ-yinyin hoho lọ po nuyiwa etọn lẹ po sẹ̀ sọn ogo” bo yí “gbẹtọ-yinyin yọyọ lọ” dogo. Enẹ na gọalọna mí nado do owanyi po homẹdagbe po hia mẹdevo lẹ to gigọ́ mẹ. E na whàn mí nado nọ jona ode awetọ sọn ojlo mẹ wá, eyin mí tlẹ tindo whẹwhinwhẹ́n nado wọ́. E na gọalọna mí ma nado nọ yí “adi sinsinyẹn, homẹgble, adánjijẹ, awhá po mẹzunzun po” do yiahọsu to whenue mí mọdọ mẹde yinuwa hẹ mí to aliho agọ̀ mẹ ba. Kakatimọ, mí na dovivẹnu nado tindo “awuvẹmẹ sisosiso.”—Efe. 4:31, 32.
14. Nukun tẹwẹ susu gbẹtọ lẹ tọn nọ yí do pọ́n Ohó Jiwheyẹwhe tọn?
14 Be n’nọ na sisi nujinọtedo walọ dagbe tọn Biblu tọn lẹ bosọ yiwanna yé ya? (Hia Howhinwhẹn lẹ 3:5, 6.) Mẹhe gbigbọ aihọn tọn nọ deanana lẹ nọ ṣiatẹ sọta Ohó Jiwheyẹwhe tọn. Yé nọ gbẹkọ nuhe yé nọ pọnhlan taidi nuhe ma sọgbe nado yin apadewhe Biblu tọn lẹ go, bo nọ joawuna aṣa po tamẹnuplọnmẹ gbẹtọvi tọn lẹ po. (2 Tim. 4:3, 4) Mẹdelẹ nọ gbẹkọ Ohó Jiwheyẹwhe tọn go pete. Omẹ mọnkọtọn lẹ nọ tindo ayihaawe gando lehe Biblu yin nujọnu bo sọgbe do go, bosọ nọ lẹzun nuyọnẹntọ to nukun yede tọn mẹ. Yé nọ dovọ́na nujinọtedo wiwe etọn lẹ gando ayọdide, zanhẹmẹ to mẹhe tindo vijinu dopolọ lẹ ṣẹnṣẹn po gbẹdai po go. Yé nọ plọnmẹ dọ ‘dagbe yin oylan bọ oylan yin dagbe.’ (Isa. 5:20) Be gbigbọ ehe to nuyiwa do mí ji wẹ ya? Be mí nọ ganjẹ nuyọnẹn gbẹtọ tọn go kakajẹ linlẹn mítọn titi lẹ ji to whenue mí pannukọn nuhahun lẹ wẹ ya? Kavi mí nọ tẹnpọn nado hodo ayinamẹ Biblu tọn lẹ?
15. Kakati nado nọ ganjẹ nuyọnẹn mítọn titi go, etẹwẹ mí dona nọ wà?
15 Gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn nọ whàn mí nado tindo sisi na Biblu. Taidi psalm-kantọ lọ, mí nọ pọ́n ohó Jiwheyẹwhe tọn hlan taidi zògbán de na afọ mítọn podọ hinhọ́n hlan omọ́-liho mítọn. (Ps. 119:105) Kakati nado nọ ganjẹ nuyọnẹn mítọn titi go, mí nọ yí jidide do ganjẹ Ohó kandai Jiwheyẹwhe tọn go nado tunwun dagbe gbọnvona oylan. E ma yin dọ mí plọn nado nọ na sisi Biblu kẹdẹ wẹ gba ṣigba mí sọ yiwanna osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn ga.—Ps. 119:97.
Plọnnu sọn Apajlẹ Jesu Tọn Mẹ
16. Etẹwẹ “ayiha Klisti tọn” tintindo zẹẹmẹdo?
16 Whẹpo gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn nido sọgan deanana mí, mí dona wleawuna “ayiha Klisti tọn.” (1 Kọl. 2:16) Nado tindo “pọndohlan dopolọ he Klisti Jesu tindo” zẹẹmẹdo dọ mí ni yọ́n aliho he mẹ e nọ lẹnnupọn bo nọ yinuwa te bosọ nọ hodo apajlẹ etọn. (Lom. 15:5; 1 Pita 2:21) Mì gbọ mí ni gbadopọnna aliho he mẹ mí sọgan wàmọ te delẹ.
17, 18. (a) Etẹwẹ apajlẹ Jesu tọn plọn mí gando odẹ̀ go? (b) Naegbọn mí dona “to bibiọ zọnmii”?
17 Nọ biọ gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn to odẹ̀ mẹ. Whẹpo Jesu do pehẹ whlepọn lẹ, e hodẹ̀ bo biọ alọgọ gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn. (Luku 22:40, 41) Mílọsu dona nọ biọ gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn to odẹ̀ mẹ. Jehovah nọ desọn ojlo mẹ bo nọ na gbigbọ wiwe etọn mẹhe yí yise do biọ ẹ lẹpo. (Luku 11:13) Jesu dọmọ: “Mì to bibiọ zọnmii, e nasọ yin nina mì; mì to dindin zọnmii, mì nasọ mọ; mì to họ̀nhúhú zọnmii, e nasọ yin hùnhùn hlan mì. Na mẹdepope he to bibiọ nọ mọyi, podọ mẹdepope he to dindin nọ mọ, podọ mẹdepope he to họ̀nhúhú wẹ e na yin hùnhùn hlan.”—Mat. 7:7, 8.
18 Eyin mí to alọgọ gbigbọ Jehovah tọn dín, agbọ́ ma dona nọ pé mí do dẹ̀hiho go. E sọgan biọ dọ mí ni nọ hodẹ̀ whẹwhẹ. To whedelẹnu, Jehovah nọ na dotẹnmẹ mẹhe to dẹ̀ho hlan ẹn lẹ nado do ahunmẹdunamẹnu sisosiso yetọn po lehe yise yetọn lodo do po hia whẹpo do na gblọndo odẹ̀ yetọn lẹ.a
19. Etẹwẹ Jesu wà to whepoponu, podọ naegbọn mí dona hodo apajlẹ etọn?
19 Setonu mlẹnmlẹn na Jehovah. Jesu wà nuhe hẹn homẹhun Otọ́ etọn to whepoponu. E whè gbau to gbèdopo, nuhe Jesu lẹn gando lehe e na didẹ ninọmẹ de do go gbọnvona ojlo Otọ́ etọn tọn. Etomọṣo, e dọna Otọ́ etọn po jide po dọmọ: “A dike e yin ojlo ṣie blo, ṣigba towe ni yin wiwà.” (Luku 22:42) Kanse dewe dọ, ‘Be n’nọ setonuna Jiwheyẹwhe etlẹ yin to whenue mọwiwà vẹawu ya?’ Dandan wẹ e yin dọ mí ni setonuna Jiwheyẹwhe eyin mí jlo na nọgbẹ̀. Na ewọ wẹ Mẹdatọ mítọn, Asisa ogbẹ̀ mítọn tọn bosọ nọ penukundo mí go wutu, mí dona nọ setonuna ẹn mlẹnmlẹn. (Ps. 95:6, 7) E ma biọ nude to mí si hugan tonusise. Eyin mí na mọ nukundagbe Jiwheyẹwhe tọn, dandan wẹ e yindọ mí ni nọ setonuna ẹn.
20. Etẹ ji wẹ gbẹzan Jesu tọn blebu sinai do, podọ nawẹ mí sọgan hodo apajlẹ etọn gbọn?
20 Yọ́n Biblu ganji. To whenue Jesu to avùnlọyina yise etọn, e yihodọ sọn Owe-wiwe lẹ mẹ nado gọkọna mẹgbeyinyan tlọlọ Satani tọn. (Luku 4:1-13) To whenue Jesu pannukọn nukọntọ sinsẹ̀n tọn agọjẹdomẹtọ lẹ, e yihodọ sọn Ohó Jiwheyẹwhe tọn mẹ. (Mat. 15:3-6) Gbẹzan Jesu tọn blebu wẹ sinai do osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn po osẹ́n lọ hinhẹndi po ji. (Mat. 5:17) Mílọsu dona to Ohó Jiwheyẹwhe tọn he nọ hẹn yise lodo hẹn do ayiha mẹ zọnmii. (Flp. 4:8, 9) E sọgan nọ vẹawuna delẹ to mí mẹ nado nọ mọ whenu na oplọn mẹdetiti tọn po whẹndo tọn po. Ṣigba, nado mọ whenu biọ dọ mí ni do mẹplọnlọ míde go.—Efe. 5:15-17.
21. Tito tẹ hihodo wẹ na gọalọna mí nado yọ́n Ohó Jiwheyẹwhe tọn ganji bo yí i do yizan mẹ?
21 “Afanumẹ nugbonọ podọ nuyọnẹntọ lọ” ko gọalọna mí gando lehe mí na mọ whenu na oplọn mẹdetiti tọn po whẹndo tọn po do go gbọn tito bibasina Sinsẹ̀n-Bibasi Whẹndo tọn to sẹmẹsẹmẹ dali. (Mat. 24:45) Be hiẹ to tito ehe hodo ganji ya? Nado tindo ayiha Klisti tọn, be hiẹ sọgan yí nuhe Jesu plọnmẹ do hosọ he a de lẹ ji dogọ nuhe a nọ plọn lẹ bo gbadopọnna yé ya? Hiẹ sọgan yí Index des publications Watch Tower zan nado dindonanu do hosọ he ji a jlo na plọnnu do lọ. Di apajlẹ, sọn 2008 jẹ 2010, zinjẹgbonu linlinnamẹwe gbonutọ lẹ tọn bẹ hosọ voovo 12 hẹn he hosọ etọn yin “Nuhe Jesu Plọn Mí.” Hiẹ sọgan yí hosọ ehelẹ zan nado nọ plọnnu.
Mí Sọgan Gbawhàn Aihọn Tọn
22, 23. Etẹwẹ mí dona wà nado gbawhàn aihọn tọn?
22 Eyin gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn na deanana mí, mí dona nọavùnte sọta gbigbọ aihọn tọn. E ma nọ bọawu nado nọavùnte sọta gbigbọ enẹ. E nọ biọ vivẹnudido vẹkuvẹku. (Juda 3) Ṣigba, mí sọgan duto e ji! Jesu dọna devi etọn lẹ dọmọ: “To aihọn mẹ, mì na nọ tindo nukunbibia, ṣigba, mì gboadọ! Yẹn ko gbawhàn aihọn tọn.”—Joh. 16:33.
23 Mílọsu sọgan gbawhàn aihọn tọn eyin mí nọavùnte sọta gbigbọ etọn bo wà nuhe go mí pé lẹpo nado kẹalọyi gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn. Na nugbo tọn, “eyin Jiwheyẹwhe tin hẹ mí, mẹnu wẹ na jẹagọdo mí?” (Lom. 8:31) Eyin mí kẹalọyi gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn bo hodo anademẹ etọn dile e yin mimọ do to Biblu mẹ, mí na tindo pekọ, jijọho, ayajẹ, po todido ogbẹ̀ madopodo tọn po to aihọn yọyọ he tin to yakẹ lọ mẹ.
[Nudọnamẹ odò tọn]
a Na nudọnamẹ dogọ, pọ́n owe lọ Etẹwẹ Biblu Plọn Mí Taun? weda 170-173.
Be Hiẹ Flin Ya?
• Naegbọn gbigbọ aihọn tọn gbayipe sọmọ?
• Kanbiọ ẹnẹ tẹlẹ wẹ mí dona kanse mídelẹ?
• Na nuhe dù alọkikẹyi gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn, onú atọ̀n tẹlẹ wẹ mí plọn sọn apajlẹ Jesu tọn mẹ?
[Yẹdide to weda 8]
Nawẹ angẹli delẹ wagbọn do lẹzun aovi?
[Yẹdide to weda 10]
Satani nọ yí gbigbọ aihọn tọn zan nado deanana gbẹtọ lẹ, ṣigba mí sọgan tún mídelẹ sọn nuyiwadomẹji etọn si