Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w25 July pp. 2-7
  • Why Nao Iumi Need for Lukaotem Advaes?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Why Nao Iumi Need for Lukaotem Advaes?
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2025
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • WAT NAO OLKETA QUALITY WEA MI MAS GAREM?
  • HU NAO SAVVE GIVIM GUD ADVAES LO MI?
  • HAO NAO MI SAVVE GOHED GAREM OPEN MIND AND HEART?
  • HAO, BAE MI ASKEM OLKETA NARAWAN FOR MEKEM DISISON FOR MI?
  • GOHED FOR LUKAOTEM ADVAES
  • Hao for Givim Gud Advaes
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2025
  • Olketa Disison wea Showimaot Iumi Depend lo Jehovah
    Christian Laef and Ministry blo Iumi—Meeting Buk—2023
  • Lane From Olketa Last Toktok blo Olketa Faithful Man
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2024
  • Hambol for Luksavve Dat Iumi No Savve lo Evri Samting
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2025
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2025
w25 July pp. 2-7

STUDY ARTICLE 28

SONG 88 Mekem Mi Savve Olketa Wei Bilong Iu

Why Nao Iumi Need for Lukaotem Advaes?

“Wisdom hem blo olketa wea lukaotem advaes.”—PROV. 13:10.

MAIN FOCUS

Lo disfala article bae iumi storyim wat iumi mas duim for barava benefit from advaes wea iumi kasem.

1. Hao nao iumi savve mekem olketa wise disison and for olketa plan blo iumi succeed? (Proverbs 13:10; 15:22)

IUMI evriwan laek for mekem olketa wise disison. And iumi evriwan laekem olketa plan blo iumi for succeed. Word blo God talem iumi wat for duim for kasem tufala goal hia.—Readim Proverbs 13:10; 15:22.

2. Wat nao Jehovah promis for duim for iumi?

2 Best Person wea iumi savve luk lo hem for kasem wisdom and advaes, hem nao Dadi blo iumi, Jehovah. Hem promis for helpem iumi taem hem sei: “Bae mi lukluk gud lo iu for givim advaes lo iu.” (Ps. 32:8) Disfala verse showim hao Jehovah no just givim iumi advaes nomoa, bat hem interest lo each wan lo iumi and hem helpem iumi for followim olketa kaonsela blo hem.

3. Wat nao bae iumi storyim lo disfala article?

3 Lo disfala article, iumi bae iusim Word blo God for helpem iumi ansarem fofala kwestin hia: (1) For benefit from gud advaes, wat nao olketa quality wea mi mas garem? (2) Hu nao savve givim mi gud advaes? (3) Hao nao mi savve gohed garem open mind and heart? (4) Why nao mi shud careful for no askem olketa narawan for mekem disison for mi?

WAT NAO OLKETA QUALITY WEA MI MAS GAREM?

4. For benefit from gud advaes, wat nao olketa quality wea iumi mas garem?

4 For benefit from gud advaes, iumi mas hambol and modest. Iumi need for luksavve maet iumi no garem experience or knowledge for mekem wise disison seleva. Sapos iumi no hambol and modest, Jehovah bae no helpem iumi. So, eni advaes wea iumi kasem taem iumi readim Word blo God bae hem olsem nomoa wata wea foldaon antap lo leaf taro. (Mic. 6:8; 1 Pet. 5:5) Bat, if iumi hambol and modest, bae iumi kwiktaem for herem and acceptim eni advaes wea kam from Bible and iumi bae benefit from datwan.

5. Wat nao olketa samting wea King David duim wea fit for mekem hem kamap praod?

5 Tingim wat iumi savve lanem from example blo King David. Nomata hem duim staka samting, hem no kamap praod. Longfala taem bifor hem kamap king, hem famous finis from hem wanfala gud musician. Hem even perform for king. (1 Sam. 16:​18, 19) Afta David kasem anointing for kamap next king, Jehovah givim hem holy spirit tu for mekem hem strong. (1 Sam. 16:​11-13) Pipol lo Israel barava tinghae lo hem bikos hem killim dae olketa enemy, olsem Goliath datfala giant wea hem wanfala Philistine. (1 Sam. 17:​37, 50; 18:7) If David hem praod, bae hem tingse bikos hem duim staka samting, hem no need for lisin lo advaes blo eniwan. Bat David hem no olsem.

6. Hao nao iumi savve dat David hem willing for lisin lo advaes? (Lukim tu piksa.)

6 Bihaen David kamap king, hem laek for associate witim olketa man wea savve givim hem advaes. (1 Chron. 27:​32-34) Iumi no sapraes lo diswan, bikos hem wei blo David for willing for lisin lo olketa wea givim hem gud advaes. Hem no just acceptim advaes from olketa man nomoa, bat hem lisin tu lo wanfala woman wea nem blo hem Abigail. Abigail hem waef blo Nabal. Nabal hem man wea no showimaot respect, no kaen, and bighed. From David hambol for followim advaes blo Abigail, hem misstim wei for duim wanfala serious mistek.—1 Sam. 25:​2, 3, 21-25, 32-34.

King David lisin gud lo Abigail, wea sidaon lo graon and gohed begim hem. Olketa man blo David standap klosap and lukluk lo wat hem gohed.

King David hambol for acceptim and followim advaes blo Abigail (Lukim paragraf 6)


7. Wat nao olketa leson wea iumi savve lanem from example blo David? (Ecclesiastes 4:13) (Lukim tu piksa.)

7 Iumi savve lanem samfala leson from David. For example, maet iumi savve tumas for duim samfala samting or garem authority ovam olketa narawan. Nomata olsem, iumi shud no tingse iumi savve lo evri samting and no needim advaes. Bat olsem David, iumi shud willing for lisin lo gud advaes, nomata hu nao givim datwan. (Readim Ecclesiastes 4:13.) If iumi duim datwan, maet iumi bae misstim wei for mekem olketa big mistek wea savve kosim problem for iumi and for olketa narawan.

Olketa piksa: 1. Fofala elder meet tugeta. Wanfala elder tok raf. 2. Afta, wanfala young elder wea insaed datfala meeting, story private insaed lo car witim datfala brata wea tok raf.

Iumi shud willing for lisin lo gud advaes nomata hu nao givim datwan (Lukim paragraf 7)d


HU NAO SAVVE GIVIM GUD ADVAES LO MI?

8. Why nao Jonathan fit for givim gud advaes lo David?

8 Tingim nara leson wea iumi savve lanem from example blo David. Hem lisin lo advaes wea hem kasem from pipol wea garem gud relationship witim Jehovah and wea minim gud datfala situation wea hem feisim. For example, taem hem laek faendaot if hem savve stretem bak relationship blo hem witim King Saul, David lisin lo advaes blo Jonathan, son blo Saul. Why nao Jonathan fit for givim hem gud advaes? Hem bikos Jonathan savve gud lo Saul and garem gud relationship witim Jehovah. (1 Sam. 20:​9-13) Wat nao iumi savve lanem from diswan?

9. Hu nao iumi shud askem taem iumi needim advaes? Explainim. (Proverbs 13:20)

9 Taem iumi needim advaes, hem gud for askem samwan wea garem gud relationship witim Jehovah and wea garem experience abaotem olketa samting wea iu needim help lo hem.b (Readim Proverbs 13:20.) Tingim if wanfala young brata interest for faendem samwan for hem maritim. Maet hu nao savve givim hem gud advaes? Wanfala fren wea no marit maet savve help, if advaes wea hem givim hem followim olketa Bible principle. Bat datfala young brata maet bae kasem advaes wea barava fitim situation blo hem, if hem askem wanfala couple wea savve gud lo hem, wea mature lo spiritual wei, and wea garem hapi marit for longtaem finis.

10. Wat nao bae iumi storyim distaem?

10 Iumi storyim finis tufala quality wea iumi mas garem, and iumi storyim tu hu nao savve givim iumi gud advaes. Distaem, bae iumi storyim why iumi mas gohed for garem open mind and heart, and if hem stret for iumi askem olketa narawan for mekem disison for iumi.

HAO NAO MI SAVVE GOHED GAREM OPEN MIND AND HEART?

11-12. (a) Samfala taem, wat nao maet iumi duim? (b) Wat nao King Rehoboam duim taem hem mas mekem wanfala important disison?

11 Samfala taem, maet samwan hem luk olsem hem lukaotem advaes, bat really, hem laekem nomoa olketa narawan for agree witim wat hem disaedem finis. Man wea duim datwan, hem no garem open mind and heart. Hem shud lane from samting wea happen lo King Rehoboam.

12 Rehoboam kamap king blo Israel bihaen dadi blo hem King Solomon hem dae. Taem Rehoboam kamap king, datfala nation garem staka gud samting, bat olketa Israelite feel dat Solomon mekem olketa for waka hard tumas. So olketa pipol kam lo Rehoboam and askem hem for no mekem laef blo olketa hard tumas. Rehoboam askem olketa for givim hem taem for hem ting abaotem wat nao bae hem disaedem. Firstaem, hem duim stret samting, hem askem advaes from olketa olo man wea bin helpem Solomon. (1 Ki. 12:​2-7) Bat, hem rejectim advaes blo olketa olo hia. Why nao hem duim datwan? Hao, hem bikos Rehoboam disaedem finis wat hem bae duim and just lukaotem nomoa samwan for agree witim disison blo hem? If olsem, taem hem askem olketa young frens blo hem and olketa agree witim hem, hem laekem datfala advaes. (1 Ki. 12:​8-14) So Rehoboam ansarem pipol hia followim wat olketa frens blo hem talem. From datwan, datfala nation hem divaed, and start from datfala taem, Rehoboam gohed nomoa for garem problem.—1 Ki. 12:​16-19.

13. Hao nao bae iumi savve if iumi garem open mind and heart?

13 Wat nao iumi savve lanem from example blo Rehoboam? Taem iumi ask for advaes, iumi mas garem open mind and heart. Hao nao bae iumi savve if iumi garem open mind and heart? Iumi savve askem iumiseleva, ‘Hao, bihaen mi askem advaes, mi kwiktaem rejectim datwan bikos hem no wat mi laek for herem?’ Tingim disfala example.

14. Taem iumi kasem advaes, wat nao iumi mas tingim? Storyim example. (Lukim tu piksa.)

14 Tingim if wanfala brata kasem offer for duim wanfala waka wea hem bae kasem big pei. Bifor hem acceptim, hem askem advaes from wanfala elder. Datfala brata sei if hem duim datfala waka bae hem mas lusim famili for lelebet longtaem. Elder hia remindim datfala brata lo olketa Bible principle wea showim dat main responsibility blo hem nao for provaedem spiritual need blo famili blo hem. (Eph. 6:4; 1 Tim. 5:8) Hao sapos datfala brata kwiktaem rejectim advaes blo datfala elder and gohed askem olketa nara brata abaotem datfala waka wea hem laekem, go kasem taem hem faendem samwan wea talem wat hem laek for herem? Hao, datfala brata really lukaotem advaes, or hem mekem disison finis and hem just lukaotem nomoa samwan for agree witim disison blo hem? Iumi mas remember dat heart blo iumi savve laea lo iumi. (Jer. 17:9) Samfala taem, advaes wea iumi no laek for herem, hem nao advaes wea iumi barava needim.

Wanfala sista gohed askem advaes from olketa difren brata and sista. Hem go lo each wan lo olketa, bat hem no satisfae lo wat olketa talem.

Hao, iumi really lukaotem gud advaes or iumi lukaotem samwan for agree witim iumi nomoa? (Lukim paragraf 14)


HAO, BAE MI ASKEM OLKETA NARAWAN FOR MEKEM DISISON FOR MI?

15. Wat nao iumi mas careful for no duim, and why olsem?

15 Each wan lo iumi garem responsibility for mekem own disison blo iumiseleva. (Gal. 6:​4, 5) Olsem iumi storyim finis, samwan wea wise bae lukaotem advaes from Word blo God and from olketa mature Christian bifor hem disaed for duim samting. Bat, iumi mas careful for no askem olketa narawan for mekem disison for iumi. Samfala maet duim datwan taem olketa go stret lo samwan wea olketa respectim and ask, “If iu lo kaen situation olsem mi, wat nao bae iu duim?” Olketa narawan maet duim datwan lo wei for followim nomoa wat olketa narawan duim and no barava ting raonem gud datwan seleva.

16. Wat nao situation wea kamap lo Corinth abaotem meat wea olketa sakrifaesim lo olketa idol, and hem responsibility blo hu nao for disaed for kaikaim kaen meat olsem? (1 Corinthians 8:7; 10:​25, 26)

16 Tingim situation wea kamap lo kongregeson lo Corinth lo first century abaotem meat wea olketa sakrifaesim for olketa idol. Paul raet olsem for olketa Christian lo there: “Iumi savve dat idol hem samting nating nomoa lo world and dat wanfala God nomoa hem stap.” (1 Cor. 8:4) Samting wea Paul talem maet mekem samfala lo kongregeson for disaed for kaikaim meat wea pipol salem lo market wea olketa bin sakrifaesim lo idol. Olketa narawan maet disaed for no kaikaim kaen meat olsem bikos datwan bae spoelem konsens blo olketa. (Readim 1 Corinthians 8:7; 10:​25, 26.) Diswan hem disison blo man seleva. Paul no advaesem olketa Christian lo Corinth for mekem disison for olketa narawan or followim nomoa wat olketa narawan duim. Each wan lo olketa bae “standap front lo God” for givim ansa for wat hemseleva duim.—Rom. 14:​10-12.

17. Wat nao savve happen if iumi followim nomoa wat olketa narawan duim? Storyim example. (Lukim tu piksa.)

17 Lo distaem, hao nao wanfala situation olsem savve happen? Tingim disison wea iumi need for mekem abaotem olketa blood fraction. Each Christian seleva mas disaed if hem bae acceptim or rejectim olketa blood fraction.c Maet hem no isi for iumi barava minim gud diswan, bat for mekem kaen disison olsem hem responsibility blo each wan lo iumi. (Rom. 14:4) If iumi disaed for followim nomoa wat narawan hem duim, iumi maet spoelem konsens blo iumiseleva. For trainim konsens blo iumi for waka gud, iumi need for iusim. (Heb. 5:14) So wat taem nao iumi shud askem wanfala mature Christian for advaes? Afta iumi duim own research blo iumi finis and iumi still needim help for minim hao olketa Bible principle join witim situation blo iumi.

Olketa piksa: 1. Wanfala brata iusim Bible, witim leson 39 blo “Enjoyim Laef for Olowe!” buk, and datfala video “Hao for Disaedem Olketa Medical Treatment wea Iusim Blood” for helpem hem raetem durable power of attorney card. 2. Afta, hem lisin lo wanfala mature brata wea gohed for storyim wanfala scripture witim hem.

Iumi shud lukaotem advaes only afta iumi duim own research blo iumi (Lukim paragraf 17)


GOHED FOR LUKAOTEM ADVAES

18. Wat nao Jehovah duim for iumi?

18 Jehovah barava trustim iumi dastawe hem letem iumi for disaed seleva. Hem givim iumi Word blo hem Bible. And hem givim iumi olketa fren wea wise, wea savve helpem iumi for ting raonem olketa Bible principle. Jehovah fulfillim responsibility blo hem olsem wanfala loving Dadi. (Prov. 3:​21-23) Wat nao iumi savve duim for showim dat iumi barava thankiu tumas lo hem?

19. Hao nao iumi savve gohed mekem Jehovah hapi?

19 Tingim diswan: Parents hapi tumas for lukim pikinini blo olketa growap for kamap mature servant blo Jehovah wea kaen, wise, and laek for helpem olketa narawan. Lo sem wei tu, Jehovah hem hapi taem hem lukim iumi gohed kamap mature lo spiritual wei, lukaotem advaes, and mekem olketa disison wea showimaot iumi lovem hem.

FOR MI BENEFIT FROM GUD ADVAES, WHY NAO MI MAS . . .

  • hambol and modest?

  • garem open mind and heart?

  • mekem own disison blo miseleva?

SONG 127 Wei wea Mi Shud Garem

a Insaed lo Bible, disfala toktok “advaes” and “kaonsel” savve minim sem samting. Tufala word hia bae kamap insaed disfala article and next article.

b Samfala taem maet olketa Christian disaed for askem advaes abaotem olketa samting saed lo selen, medical, or nara samting from olketa wea no worshipim Jehovah.

c For moa information abaotem disfala topic, lukim Enjoyim Laef for Olowe! buk, leson 39 point 5 and lo datfala sekson “Faendaot Moa.”

d OLKETA PIKSA: Wanfala elder kaonselem nara elder abaotem hao hem story lo wanfala meeting blo olketa.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2025)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem