“Iu Mas No Fraet and Mas Strong”
“Iu mas no fraet and mas strong . . . God bilong iu Jehovah hem stap witim iu.” —JOSH. 1:7-9.
WANEM NAO ANSA BILONG IU?
Wanem nao Enoch and Noah duim wea showimaot tufala no fraet?
Wanem nao samfala woman bifor duim wea showimaot olketa no fraet?
Storyim example bilong samfala young wan wea iu tinghae long hem
1, 2. (a) Wanem nao savve helpem iumi for duim stret samting? (b) Wanem nao bae iumi lanem long disfala study?
MAET iumi tingim man wea no fraet olsem man wea no wik bat hem strong. Bat samfala taem iumi mas garem fasin for no fraet mekem iumi savve duim stret samting.
2 Bible storyim samfala pipol bifor nating fraet nomata olketa feisim hard taem and kasem nogud samting. Olketa narawan no fraet taem olketa deal witim olketa normal samting long laef wea pipol wea worshipim Jehovah distaem tu kasem. Wanem nao iumi savve lanem from olketa example hia? Wanem nao savve helpem iumi for no fraet?
NO FRAET FOR PREACH LONG NOGUD PIPOL
3. Wanem profesi nao Enoch talem abaotem nogud pipol?
3 Olketa wea worshipim Jehovah bifor Flood mas no fraet bikos pipol wea stap long datfala taem duim staka nogud samting. Enoch, “wea hem mek-seven man long laen bilong Adam,” no fraet for talem disfala profesi: “Jehovah hem kam witim staka thousand holy angel bilong hem for judgem evriwan, and for showimaot olketa wea no followim God olketa guilty bikos long olketa nogud samting olketa duim and talem wea againstim hem.” (Jude 14, 15) Enoch savve profesi hia bae kamap tru dastawe hem storyim olsem hem happen finis. Datfala profesi kamap tru taem God finisim nogud pipol long taem bilong Flood.
4. Olketa wanem nogud samting nao happen long taem bilong Noah?
4 Flood happen long 2370 B.C.E., samting olsem 650 year bihaen Enoch dae. Noah born bihaen Enoch hem dae. Gogo Noah garem famili and hem witim olketa son bilong hem buildim ark. Bifor Flood, olketa nogud angel change for kamap man and maritim olketa naesbola woman long earth. Olketa garem olketa pikinini wea Bible kolem long Nephilim. Pipol long datfala taem raf tumas and duim staka nogud samting. (Gen. 6:1-5, 9, 11) Nomata staka nogud samting happen, Noah evritaem duim samting wea mekem God hapi and hem no fraet for “preach abaotem samting wea raeteous.” (Readim 2 Peter 2:4, 5.) Iumi tu mas no fraet nomata iumi stap long olketa last day.
OLKETA FAITHFUL AND NO FRAET
5. Wanem nao showimaot Moses faithful and no fraet?
5 Moses showimaot gudfala example long wei for faithful and no fraet. (Heb. 11:24-27) Start long 1513 B.C.E. go kasem 1473 B.C.E., God iusim Moses for leadim olketa Israelite go aot from Egypt and tu long wilderness. Moses acceptim datfala waka nomata hem tingse hem no fit for duim. (Ex. 6:12) Moses and brata bilong hem, Aaron, go story staka taem long Pharaoh. Tufala no fraet for talem Pharaoh abaotem Tenfala Trabol wea Jehovah iusim for sevem olketa Israelite and for pruvim hao olketa god long Egypt no garem paoa. (Ex., chapter 7-12) Moses faithful and no fraet bikos God evritaem helpem hem. Jehovah savve helpem iumi distaem tu for faithful and no fraet.—Deut. 33:27.
6. Sapos eni bigman kwestinim iumi, wanem nao bae helpem iumi for no fraet for storyim biliv bilong iumi?
6 Iumi tu mas no fraet olsem Moses. Jesus sei: “Olketa bae holem iufala and tekem iufala go long olketa bigman and king bikos iufala olketa disaepol bilong mi. Diswan bae givim iufala chance for storyim wanem iufala bilivim long olketa and long pipol from olketa nara kantri. Bat taem olketa tekem iufala go long olketa hia, no wari abaotem wanem for talem, bikos bae iufala savve long wanem for talem long datfala taem. Diswan hem bikos taem iufala story, spirit bilong Dadi bilong iufala nao bae mekem iufala savve long wanem for talem.” (Matt. 10:18-20) Holy spirit bae helpem iumi for no fraet sapos eni bigman kwestinim iumi abaotem wei wea iumi worshipim Jehovah. Holy spirit bae helpem iumi tu for faithful and showimaot respect taem iumi storyim biliv bilong iumi.—Readim Luke 12:11, 12.
7. Why nao Joshua no fraet and duim gud assignment bilong hem?
7 Joshua leadim olketa Israelite bihaen Moses dae. Wei for studyim Law bilong God strongim faith bilong Joshua and helpem hem for no fraet. Long 1473 B.C.E., olketa Israelite redi for go insaed Promis Land. Jehovah talem olketa Israelite for no fraet and mas strong. God talem Joshua sapos hem obeyim Law bilong hem, bae hem duim samting long wisefala wei and duim gud assignment bilong hem. God sei moa: “No seke or fraet tumas, from God bilong iu Jehovah hem stap witim iu nomata wanem ples iu go long hem.” (Josh. 1:7-9) Datwan encouragem Joshua! Iumi luksavve Jehovah helpem Joshua. Insaed sixfala year nomoa start long 1473 B.C.E. go kasem 1467 B.C.E., olketa Israelite winim staka ples long Promis Land.
OLKETA WOMAN WEA NO FRAET
8. Wanem nao showimaot Rahab garem faith and no fraet?
8 Staka woman bifor duim samting wea showimaot olketa no fraet for worshipim Jehovah. Tingim Rahab, wanfala jury woman wea stap long Jericho. Rahab showimaot faith long God taem hem haedem tufala spae wea Joshua sendem and mekem olketa man wea lukaotem tufala spae for go long difren ples. Taem olketa Israelite winim Jericho, Rahab and famili bilong hem no dae. Rahab lusim nogud wei bilong hem and gohed faithful for worshipim Jehovah. Hem garem privilege tu for Messiah kam from laen bilong hem! (Josh. 2:1-6; 6:22, 23; Matt. 1:1, 5) Jehovah blessim Rahab from hem faithful and no fraet!
9. Wanem nao showimaot Deborah, Barak and Jael no fraet?
9 Bihaen Joshua dae long samting olsem 1450 B.C.E., God chusim samfala man for kamap judge long Israel. For 20 year, King Jabin bilong Canaan, duim staka nogud samting long olketa Israelite. God talem profet Deborah for talem Judge Barak for faetem King Jabin. Barak hipimap 10,000 soldia long Maunt Tabor and redi for faetem army bilong Jabin wea Sisera leadim. Sisera and army bilong hem witim 900 war chariot followim valley bilong Kishon wea drae long datfala taem. Taem olketa Israelite go long datfala valley, God mekem Kishon river ran big and seknomoa datfala valley hem flood nao. Datfala valley mud tumas and olketa chariot bilong olketa long Canaan pas insaed mud. Army bilong Barak winim faet and killim dae evri soldia bilong Sisera. Sisera trae for haed long tent bilong wanfala woman wea nem bilong hem Jael, bat Jael killim dae Sisera taem hem sleep. Olsem Deborah profesi abaotem, wanfala woman nao kasem praise taem olketa Israelite winim faet and woman hia hem Jael. From Deborah, Barak and Jael no fraet, olketa Israelite no kasem trabol from olketa long Canaan for 40 year. (Judg. 4:1-9, 14-22; 5:20, 21, 31) Staka nara man and woman tu no fraet and faithful.
WANEM IUMI TALEM SAVVE HELPEM NARAWAN FOR NO FRAET
10. Wanem example nao showimaot toktok bilong iumi savve strongim narawan?
10 Toktok wea iumi talem savve helpem narawan wea worshipim Jehovah for no fraet. Long mek-11 century B.C.E., King David talem Solomon: “No fraet, gohed strong and duim disfala waka. No fraet or feel wikdaon, from Jehovah God, God bilong mi, hem stap witim iu. Hem bae no lusim iu, bat hem bae stap witim iu go kasem taem iu finisim olketa waka long haos bilong Jehovah.” (1 Chron. 28:20) Datwan strongim Solomon for no fraet for wakem temple for Jehovah long Jerusalem.
11. Long wanem wei nao toktok wea wanfala Israelite gele talem helpem wanfala man?
11 Long mek-10 century B.C.E., wanfala Israelite gele no fraet for talem samting wea helpem wanfala man wea garem leprosy for kamap gud and lane abaotem Jehovah. Olketa long Syria tekem datfala gele for kamap prisoner. Hem waka for waef bilong Naaman wea bigman long army bilong Syria wea garem leprosy. Gele hia savve long olketa mirakol wea Jehovah iusim profet Elisha for duim. So hem talem waef bilong Naaman sapos Naaman go long Israel, Elisha bae healim hem. From Naaman duim wanem datfala gele talem, hem kamap gud and worshipim Jehovah. (2 Ki. 5:1-3, 10-17) Sapos iu wanfala young wan wea lovem Jehovah olsem disfala young gele, Jehovah savve helpem iu tu for no fraet for preach long olketa teacher, skulfren, and olketa narawan.
12. Long wanem wei nao toktok wea King Hezekiah talem helpem pipol long Judah?
12 Gudfala toktok wea man talem savve strongim narawan for no fraet long taem bilong trabol. Taem olketa long Assyria kam for faetem olketa long Jerusalem long mek-8 century B.C.E., King Hezekiah sei: “No fraet and gohed strong. No feel wikdaon and iufala mas no fraet long king bilong Assyria and bigfala army bilong hem, bikos staka nao stap witim iumi winim olketa wea stap witim hem. Hem garem army bat olketa man nomoa, bat Jehovah God bae sapotim iumi and hem bae helpem iumi for winim faet.” Datwan strongim olketa long Judah for no fraet. Bible sei: “Olketa pipol trustim toktok bilong Hezekiah . . . and datwan strongim olketa”! (2 Chron. 32:7, 8) Long sem wei, gudfala toktok wea narawan talem savve strongim iumi for no fraet taem iumi kasem persecution.
13. Wanem nao iumi lanem from example bilong Obadiah?
13 Wei for no talem eni samting tu savve showimaot man no fraet. Long mek-10 century B.C.E., Obadiah wea waka for King Ahab, no fraet for haedem 100 profet bilong Jehovah. Hem haedem “fifti long wanfala cave and nara fifti long nara cave” mekem nogud Queen Jezebel no killim olketa dae. (1 Ki. 18:4) Staka wea worshipim Jehovah distaem tu no fraet olsem Obadiah. Olketa no talem eni information long pipol wea laek persecutim olketa brata and sista.
QUEEN ESTHER NO FRAET
14, 15. Long wanem wei nao Queen Esther showimaot faith and no fraet, and wanem nao happen?
14 Long mek-5 century B.C.E., Queen Esther garem faith and no fraet taem Haman plan for killim dae evri Jew long Persia. Taem olketa Jew herem datwan olketa sorre and no kaikai and masbi olketa prea tu. (Esther 4:1-3) Queen Esther barava wari. Kasin bilong hem Mordecai sendem hem copy bilong law wea sei olketa Jew mas dae, and Mordecai talem Esther for go askem king for helpem olketa Jew. Bat eniwan wea go long king and no garem invitation, bae olketa killim hem dae.—Esther 4:4-11.
15 Mordecai talem Esther sapos hem no go long king, Jehovah bae duim nara samting for sevem olketa Jew. Mordecai talem Esther maet reason hem kamap Queen, hem for helpem pipol bilong Jehovah. Esther askem Mordecai for talem olketa Jew wea stap long Shushan for hipap tugeta and no kaikai. Esther sei: “Mi bae no kaikai tu and then bae mi go long king nomata datwan againstim law. Sapos mi bae dae, letem mi dae nao.” (Esther 4:12-17) Esther no fraet, and Bible buk Esther storyim God sevem olketa Jew. Distaem tu, olketa anointed Christian and nara sheepsheep no fraet nomata olketa kasem test, and Jehovah wea “herem prea” evritaem helpem olketa.—Readim Psalm 65:2; 118:6.
“NO FRAET”
16. Wanem nao olketa young wan savve lanem from example bilong Jesus?
16 Taem Jesus 12 year, wanfala taem mami and dadi bilong hem faendem hem long temple. Olketa lukim “hem sidaon witim olketa bigman long there and hem lisin long wanem olketa talem and hem gohed for askem kwestin long olketa.” And “evriwan wea herem toktok bilong hem barava sapraes long hao hem ansarem olketa kwestin and long bigfala savve wea hem garem.” (Luke 2:41-50) Nomata Jesus young, hem garem faith and no fraet for askem kwestin long olketa bigman long temple. Example bilong Jesus savve strongim olketa young wan long kongregeson for mekius long evri chance for ansarem kwestin wea eniwan askem abaotem biliv bilong olketa.—1 Pet. 3:15.
17. (a) Why nao Jesus talem olketa disaepol for “no fraet”? (b) Why nao iumi tu mas no fraet?
17 Jesus talem olketa narawan tu for “no fraet.” (Matt. 9:2) Hem talem olketa disaepol: “Wanfala taem bae kam and taem hia hem kam finis, wea iufala bae lusim mi and ranawe go bak long haos bilong iufala. Nomata olsem, mi no stap seleva bikos Dadi hem stap witim mi. Mi talem iufala olketa samting hia mekem iufala stap gud. Iufala kasem hard taem long world, bat no fraet! Mi winim world finis.” (John 16:32, 33) Pipol long world heitim iumi tu olsem olketa heitim olketa disaepol bilong Jesus bifor. Bat iumi mas no olsem pipol long world. Taem iumi ting raonem wei wea Jesus no fraet datwan savve strongim iumi for no olsem pipol long world. Jesus winim world finis and iumi tu savve duim sem samting.—John 17:16; Jas. 1:27.
18, 19. Wanem nao showimaot Paul garem faith and no fraet?
18 Aposol Paul gohed faithful nomata hem kasem staka hard taem. Wanfala taem samfala Jew long Jerusalem laek killim dae Paul bat olketa soldia long Rome nao protectim hem. Long datfala naet, “Lord hem kam long hem. Hem standap klosap long hem and sei: ‘Iu no fraet! Iu talem finis long evriwan long Jerusalem olketa samting abaotem mi, and iu mas talem pipol abaotem mi long Rome tu.’” (Acts 23:11) Paul duim wanem Jesus talem.
19 Paul no fraet for tok strong long olketa “spesol aposol,” wea laek for spoelem kongregeson long Corinth. (2 Cor. 11:5; 12:11) Olketa hia hem olketa laea aposol. Bat Paul storyim olketa samting wea kasem hem for pruvim Jesus nao sendem hem. Paul sei hem stap long prison, pipol whipim hem nogud, hem stap long danger long staka taem wea hem travel, hem kasem hard taem, hem hangre and thirsty, plande taem hem no sleep long naet, and hem wari tumas abaotem olketa kongregeson. (Readim 2 Corinthians 11:23-28.) Example bilong Paul showimaot hem garem faith and no fraet and datwan showimaot God nao strongim hem!
20, 21. (a) Storyim example wea showimaot iumi mas no fraet nomata iumi kasem hard taem. (b) Wanem nao samfala samting wea iumi mas no fraet for duim, and iumi savve Jehovah bae duim wanem?
20 No evri Christian kasem bigfala persecution olsem Paul. Nomata olsem, iumi mas no fraet mekem iumi faithful for winim eni hard taem wea iumi kasem. Olsem example, wanfala young man long Brazil hem joinim wanfala gang. Taem hem studyim Bible hem luksavve hem need for changem samfala samting, bat evritaem olketa savve killim dae eniwan wea aot from datfala gang. Hem prea and iusim olketa scripture for explainim long leader bilong datfala gang why hem laek aot from olketa. Olketa letem hem go free and no duim eni nogud samting long hem, and bihaen hem kamap pablisa.
21 Tingim samfala samting wea iumi mas no fraet for duim. Iumi mas no fraet for preachim gud nius. Olketa young wan mas no fraet for gohed faithful long skul. Iumi mas no fraet for askem boss for iumi attendim thrifala day bilong convention. Maet iu tingim staka nara example moa. Nomata wanem nao kasem iumi, Jehovah bae herem ‘prea wea iumi talem from iumi garem faith.’ (Jas. 5:15) Jehovah savve givim holy spirit for helpem iumi ‘no fraet and mas strong’!
[Piksa long page 11]
Enoch no fraet for preach long nogud pipol
[Piksa long page 12]
Jael hem no fraet and strong