STUDY ARTICLE 35
Jehovah Tinghae lo Pipol blo Hem wea Hambol
“Oltaem [Jehovah] lukaftarem nomoa olketa pipol hu i hambol.”—SAMS 138:6.
SONG 48 Fren Gud Witim Jehovah Evriday
WANEM IUMI BAE STORYIMa
1. Hao nao Jehovah ting lo pipol wea hambol? Explainim kam.
JEHOVAH lovem pipol wea hambol. Only olketa wea barava hambol savve fren gud witim hem. Bat, hem luk farawe lo olketa wea praod. (Sams 138:6) Iumi evriwan laek for mekem Jehovah hapi and for hem lovem iumi, so iumi garem staka gudfala reason for gohed lane for hambol.
2. Wanem nao iumi bae storyim lo disfala study?
2 Lo disfala study, iumi bae story raonem thrifala kwestin: (1) Wanem nao hambol fasin? (2) Why nao iumi shud gohed lane for hambol? (3) Olketa wanem situation nao savve testim hambol fasin blo iumi? Bae iumi lukim hao taem iumi gohed lane for hambol, datwan bae mekem heart blo Jehovah hapi, and iumi savve kasem gud samting.—Provebs 27:11; Aesaea 48:17.
WANEM NAO HAMBOL FASIN?
3. Wanem nao hambol fasin?
3 Hambol fasin minim man no ting lo hemseleva olsem hem important and hem no praod. Bible showimaot man wea hambol hem luksavve hao Jehovah God hem barava hae winim hem and hem luksavve lo position blo olketa narawan. Man wea hambol hem luksavve hao olketa narawan winim hem lo olketa didifren wei.—Phil. 2:3, 4.
4-5. Hao nao really wei for hambol hem no showaot lo lukluk blo man nomoa?
4 Samfala pipol luk olsem olketa hambol. Maet olketa savve shame or olketa kwaet tumas. Or maet culture, or wanem olketa lanem taem olketa smol hem mekem olketa garem wei for showimaot respect and story gud lo olketa narawan. Bat insaed heart blo olketa maet olketa barava praod. And gogo, bae really wei blo olketa hem showaot.—Luke 6:45.
5 Bat lo narasaed, maet samfala pipol luk olsem olketa no fraet for story and no hol bak for talem tingting blo olketa, datwan no really minim olketa praod. (John 1:46, 47) Nomata olsem, olketa wea garem wei for no hol bak for story mas careful for no trustim savve blo olketa seleva. Nomata iumi wanem kaen man, iumi evriwan mas waka hard for garem wei for hambol.
Aposol Paul hem hambol and no tingse hem important winim olketa narawan (Paragraf 6 storyim diswan)d
6. Olsem 1 Corinth 15:10, wanem nao iumi savve lanem from example blo aposol Paul?
6 Tingim example blo aposol Paul. Jehovah iusim hem lo bigfala wei for startim olketa niu kongregeson lo staka ples. Luk olsem maet hem preach lo staka ples winim evri nara aposol blo Jesus Christ. Nomata olsem, Paul no haem hemseleva. Bat lo hambol wei, hem sei: “Olketa nara aposol winim mi, and hem no fitim for olketa kolem mi wanfala aposol, bikos mi spoelem olketa long kongregeson bilong God.” (1 Cor. 15:9) Paul luksavve wei wea Jehovah acceptim hem for duim datfala nambawan waka, no bikos lo wanem hemseleva duim or bikos hem spesol, bat hem from Jehovah showimaot kaenfala fasin lo hem wea hem no fit for kasem. (Readim 1 Corinth 15:10.) Iumi savve lanem nambawan leson lo leta blo Paul for olketa lo Corinth abaotem wei for hambol, especially taem wea samfala brata lo datfala kongregeson laek for haem olketa seleva winim Paul!—2 Cor. 10:10.
Karl Klein, hem brata wea hambol and hem wanfala member blo Governing Body lo bifor (Paragraf 7 storyim diswan)
7. Hao nao wanfala brata wea garem big responsibility showimaot hem hambol? Storyim example.
7 Wanfala brata wea laef story blo hem encouragem staka pipol blo Jehovah hem Brata Karl Klein, wea hem member blo Governing Body lo bifor. Lo laef story blo Brata Klein, hem hambol for storyim olketa challenge wea hem stragol for deal witim. Olsem example, lo 1922, firstaem wea hem trae for duim haos tu haos waka hem faendem hem no isi, so hem stop for tufala year then hem start moa. Then wantaem, taem hem waka lo Bethel, hem feel nogud bihaen wanfala brata kaonselem hem. And nara samting, from hem stress tumas datwan mekem hem for sik, bat gogo hem kamap gud moa. Nomata olsem, hem kasem staka nambawan privilege tu. Tingim, nomata Brata Klein hem brata wea garem big responsibility, hem hambol for talemaot olketa wik point blo hem! Staka brata and sista tingim yet laef story blo Brata Klein and wei wea hem no hol bak for talem tru samting abaotem hemseleva.b
WHY NAO IUMI SHUD GOHED LANE FOR HAMBOL?
8. Hao nao 1 Peter 5:6 helpem iumi for luksavve wei for hambol hem mekem Jehovah hapi?
8 Main important reason why iumi shud lane for hambol hem bikos iumi laek for mekem Jehovah hapi. Aposol Peter story klia abaotem datwan. (Readim 1 Peter 5:6.) Lo “Come Be My Follower” buk hem storyim datfala toktok blo Peter. Datfala buk sei: “Wei for praod hem olsem poison. Samting wea kamaot from datwan hem barava nogud tumas. Sapos man hem praod, nomata hem garem big savve God bae no iusim hem. Bat hambol fasin hem opposite lo datwan, nomata man hem garem lelebet savve bat sapos hem hambol Jehovah savve barava iusim hem . . . . Jehovah bae . . . barava hapi and givim iu reward sapos iu hambol.”c So waswe, eni nara samting hem winim wei for mekem heart blo Jehovah for hapi?—Provebs 23:15.
9. Hao nao wei for hambol hem mekem nara pipol laek for fren witim iumi?
9 Taem iumi gohed lane for hambol datwan mekem Jehovah hapi, and tu, iumi bae kasem staka gud samting. Sapos iumi hambol datwan bae mekem pipol for laek fren witim iumi. For luksavve why pipol feel olsem, tingim wanem kaen pipol nao iu laek for fren witim. (Matt. 7:12) Staka lo iumi maet no laek for waka witim pipol wea evriting mas followim tingting blo olketa and no laek for acceptim idea blo narawan. Bat, iumi savve laekem tumas for fren witim olketa brata and sista wea savve “sorre witim olketa wea safa, lovem olketa brata, tingim and kaen long narawan, and hambol.” (1 Pet. 3:8) From iumi laekem pipol wea garem wei olsem, datwan showimaot sapos iumi hambol bae pipol laek fren witim iumi.
10. Hao nao wei for hambol hem savve mekem laef blo iumi moa isi?
10 Wei for hambol savve mekem laef blo iumi moa isi tu. Tru samting nao, samfala taem iumi maet lukim hao samfala samting wea happen lo laef hem no mas luk stret. Wise man King Solomon sei olsem: “An mi lukim dat olketa slev nao i raedem olketa hos, bat olketa bikman i wakabaot nomoa olsem slev.” (Eklesiastes 10:7) Nomata sapos samwan savve tumas for duim samting, staka taem pipol no luksavve lo wanem hem duim. And samfala taem man wea no savve gud hao for duim samting, hem nao kasem praise and pipol tinghae lo hem. Nomata olsem, Solomon sei winim wei for feel nogud lo olketa negative samting wea gohed happen, man wea wise hem bae deal witim really samting wea happen lo laef. (Eklesiastes 6:9) Sapos iumi hambol, bae hem isi for iumi acceptim olketa samting wea happen lo laef nomata hem no wanem iumi tingim.
WANEM SITUATION NAO SAVVE TESTIM HAMBOL FASIN BLO IUMI?
Hao nao kaen situation olsem savve testim hambol fasin blo iumi? (Paragraf 11-12 storyim diswan)e
11. Wanem nao iumi savve duim taem iumi kasem kaonsel?
11 Evriday, iumi savve garem staka chance for showimaot iumi hambol. Tingim olketa situation hia. Taem iumi kasem kaonsel. Iumi mas remember dat sapos samwan hem givim taem blo hem for kam stretem iumi, datwan minim wanem iumi duim hem showimaot iumi start for go farawe tumas nao. Lo taem olsem, maet kwiktaem iumi laek for rejectim datfala kaonsel. Iumi maet komplenim man wea givim datfala kaonsel or hao hem duim datwan. Bat sapos iumi hambol, iumi bae traem best for garem stretfala tingting abaotem datwan.
12. Olsem Provebs 27:5, 6 storyim, why nao iumi shud thankiu lo samwan wea givim kaonsel lo iumi? Storyim example.
12 Man wea hambol hem tinghae lo kaonsel. Tingim disfala example: Iu lo wanfala meeting lo Kingdom Hall. Iu gohed story lo staka didifren wan, then bihaen samwan iu bin story witim hem kam and story smol lo iu, and sei ‘Wanfala smol pis kaikai hem stap lo teeth blo iu.’ Maet iu bae barava feel shame. Bat waswe, bae iu no thankiu lo hem from hem kam talem iu? Maet iu ting, ‘Mi wish nomoa samwan talem mi abaotem datwan lo firstaem!’ Olsem tu, iumi shud hambol and tinghae taem wanfala brata or sista hem no fraet for givim iumi kaonsel lo taem wea iumi needim. Iumi ting lo hem no olsem wanfala enemy bat olsem fren blo iumi.—Readim Provebs 27:5, 6; Gal. 4:16.
Why nao iumi need for hambol taem narawan kasem privilege? (Paragraf 13-14 storyim diswan)f
13. Hao nao iumi showimaot iumi hambol taem olketa narawan kasem privilege?
13 Taem olketa narawan kasem olketa privilege. Wanfala elder wea nem blo hem Jason sei: “Taem mi lukim olketa narawan kasem olketa privilege, samfala taem mi ting why nao olketa no chusim mi?” Waswe, samfala taem iu tu feel olsem? Sapos iumi laek for duim moa waka for Jehovah, datwan hem gud samting. (1 Tim. 3:1) Nomata olsem, iumi mas careful lo wanem iumi tingim. Sapos iumi no careful, iumi maet letem wei for praod for grow insaed heart blo iumi. Olsem example, wanfala brata savve start for tingse hem nomoa qualify for wanfala assignment. Or wanfala waef maet ting ‘Hasband blo mi nao hem qualify winim datfala brata!’ Bat sapos iumi really hambol, iumi mas stap klia lo wei for garem kaen praod tingting olsem.
14. Wanem nao iumi savve lanem from wei blo Moses taem olketa narawan kasem olketa privilege?
14 Wanem nao iumi savve lanem from wei blo Moses taem olketa narawan kasem olketa privilege? Moses tinghae lo assignment blo hem for leadim nation blo Israel. Hao nao tingting blo Moses taem Jehovah givim samfala waka blo Moses for olketa narawan duim? Hem nating jealous. (Nambas 11:24-29) Hem hambol for letem olketa narawan duim waka wea hem duim for judgem olketa pipol. (Eksodas 18:13-24) Taem olsem, datwan helpem olketa Israelite bikos olketa garem staka man wea waka olsem olketa Judge. Datwan showimaot Moses tingim olketa pipol winim wei for garem staka privilege. Datwan hem nambawan example! Iumi mas remember sapos iumi laekem Jehovah for iusim iumi for duim waka blo hem, iumi mas tingim wei for hambol hem important winim wei for savve tumas hao for duim waka. ‘Nomata Jehovah hae tumas, hem lukaftarem nomoa olketa pipol hu i hambol.’—Sams 138:6.
15. Wanem nao samfala niu change lo laef wea samfala mas deal witim?
15 Taem iumi deal witim wei wea laef hem change. Lo olketa year wea go pas, staka wea bin serve lo olketa assignment blo olketa for staka year finis mas change assignment. Olsem example, lo 2014, olketa distrik overseer and waef mas change for duim nara kaen waka lo full-taem service. Lo start blo datfala sem year, olketa circuit overseer wea kasem 70 years old mas stop for duim datfala assignment. And olketa brata wea 80 year and winim datwan, bae no fit nao for duim waka olsem coordinator blo olketa elder. And tu, insaed olketa year wea go pas, staka Bethelite kasem assignment for go lo field. Olketa narawan mas stop for duim spesol full-taem service bikos lo health problem, famili responsibility, or olketa narafala samting.
16. Hao nao olketa brata and sista showimaot olketa hambol taem laef hem change?
16 Datfala change hem no isi for olketa brata and sista hia. Hem tru, olketa lovem tumas old assignment wea olketa duim for staka year finis. Samfala mas deal witim feeling for sorre tumas taem olketa mas change. Bat gogo, olketa change fitim niu situation blo olketa. Why nao olsem? Main samting wea helpem olketa hem love wea olketa garem for Jehovah. Olketa savve, olketa dedicate lo God and no for datfala waka, position or assignment. (Col. 3:23) Olketa gohed hapi for servem Jehovah and hambol for duim eni assignment. Olketa “putim evri wari bilong [olketa] long hand bilong hem” bikos hem bae kea for olketa.—1 Pet. 5:6, 7.
17. Why nao iumi tinghae lo wei wea Bible encouragem iumi for gohed lane for hambol?
17 Waswe, iumi tinghae lo wei wea Bible encouragem iumi for gohed lane for hambol? Taem iumi gohed lane for hambol, bae iumi and olketa narawan kasem gud samting from datwan. Bae iumi fit for deal witim olketa challenge wea iumi feisim lo laef. Main important samting nao, iumi kamap moa klos lo Dadi blo iumi lo heven. Iumi hapi for savve hao nomata hem “hae an hemi holi tumas,” hem lovem and tinghae lo olketa pipol blo hem wea hambol!—Aesaea 57:15.
SONG 45 Samting Mi Tingting Long Hem
a Wanfala lo olketa barava important fasin wea iumi need for garem hem nao for hambol. Wanem nao hambol fasin? Why nao iumi shud gohed lane for hambol? And taem situation hem change, hao nao datwan testim hambol fasin blo iumi? Lo disfala study bae iumi storyim olketa important kwestin hia.
b Lukim article “Jehovah Has Dealt Rewardingly With Me” lo The Watchtower blo October 1, 1984.
c Lukim chapter 3, par. 23.
d PIKSA: Taem olketa lo haos blo wanfala brata, aposol Paul showimaot hem hambol taem hem enjoyim wei for story witim olketa narawan and olketa smol pikinini tu.
e PIKSA: Wanfala brata acceptim kaonsel lo Bible from wanfala brata wea young winim hem.
f PIKSA: Datfala olo brata hem no jealous taem datfala young brata garem privilege lo kongregeson.