Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w04 11/15 pp. 26-29
  • “Tent Bilong Olketa wea Garem Stretfala Fasin Bae Gud Tumas”

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • “Tent Bilong Olketa wea Garem Stretfala Fasin Bae Gud Tumas”
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2004
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Taem Wisdom Buildimap Famili
  • Taem Lips Followim Wisdom
  • Taem Wisdom Helpem Man for Disaed
  • Taem Wanfala Witness Hem Wise
  • Taem “Savve Hem Isi Samting”
  • Taem Wisdom Helpem Man Stap Gud Witim Narawan
  • ‘Olketa Samting wea Garem Hae Price Stap Insaed Haos Bilong Hem’
  • ‘Long Wisdom Olketa Day Bilong Iumi Bae Kamap Planti’
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2001
  • ‘Lips wea Talemaot Truth Bae Stap for Olowe’
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
  • “Eniwan wea Lisin Long Kaonsel Hem Wise”
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2006
  • Tru Wisdom Hem Singaot Big
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)——2022
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2004
w04 11/15 pp. 26-29

“Tent Bilong Olketa wea Garem Stretfala Fasin Bae Gud Tumas”

OLSEM wei wea wanfala big wind seknomoa kamap, bae Armageddon finisim nogud world bilong Satan, and “haos bilong olketa wicked pipol bae distroe.” Bat, wanem nao bae kasem “tent bilong olketa wea garem stretfala fasin”? Tru nao, insaed niu world wea God bae mekem kamap, datfala tent “bae gud tumas.”—Proverbs 14:11.

Go kasem taem ‘olketa wicked pipol finis evribit from earth, and Jehovah aotem olketa man wea giaman from earth,’ pipol wea no garem blame mas stap yet midolwan olketa sekson hia. (Proverbs 2:21, 22) Nomata olsem, waswe, bae olketa wea garem stretfala fasin fit for gohed gud nomoa? Proverbs chapter 14 verse 1 go kasem 11 hem showimaot hao sapos iumi followim wisdom taem iumi toktok and duim samting, iumi bae balance and gohed gud nomata iumi stap insaed long olketa taem olsem.

Taem Wisdom Buildimap Famili

King Solomon long Israel bifor, hem storyim hao waef savve barava affectim famili bilong hem. Hem sei olsem: “Barava wisefala woman buildimap haos bilong hem, bat krangge woman brekem daon witim hand bilong hemseleva.” (Proverbs 14:1) Hao nao woman wea wise savve buildimap famili bilong hem? Wisefala woman hem respectim arrangement bilong God saed long hedship. (1 Corinthians 11:3) Hem no followim independent tingting wea world bilong Satan hem fulap witim distaem. (Ephesians 2:2) Hem stap anda long hasband bilong hem and hem story gud abaotem hem. Diswan mekem wei wea olketa narawan respectim hasband bilong hem kamap moa big. Woman wea wise bae teachim olketa pikinini bilong hem abaotem olketa spiritual samting and olketa nara samting long laef. Hem waka hard for keepim gud famili bilong hem. Diswan mekem haos hem naes and fitim famili for stap gud insaed. Hem no spendem selen olobaot bat hem iusim long wisefala wei. Woman wea barava wise hem help for mekem famili balance and gohed gud.

Woman wea krangge hem no respectim arrangement bilong God saed long hedship. Hem ting nating long wei for tok daonem hasband bilong hem. From hem no garem tingting for iusim gud selen, hem spendem olobaot selen wea famili waka hard for kasem. And tu, hem woman wea westem taem. From datwan, haos hem no klin, and olketa pikinini no kasem samting wea olketa needim saed long body and long spiritual saed. Tru nao, krangge woman hem brekem daon famili bilong hem.

Bat, wanem nao showimaot man hem wise or krangge? Proverbs 14:2 hem sei olsem: “Man wea followim stretfala fasin hem fraet long Jehovah, bat man wea wei bilong hem no stret heitim Hem.” Man wea garem stretfala fasin hem fraet long tru God, and “wei for fraet long Jehovah hem start bilong wisdom.” (Psalm 111:10) Man wea barava wise savve hao hem mas “fraet long trufala God and obeyim olketa komandment bilong hem.” (Ecclesiastes 12:13) Bat, man wea krangge duim samting wea nating fitim olketa mark bilong God saed long stretfala fasin. Evriting wea hem duim hem no stret. Kaen man olsem heitim God, and hem ting olsem: “No eni Jehovah hem stap.”—Psalm 14:1.

Taem Lips Followim Wisdom

Toktok bilong man wea fraet long Jehovah and man wea heitim Hem, hem hao? King hia sei olsem: “Stik bilong praod fasin hem long mouth bilong man wea krangge, bat lips bilong olketa wea wise bae protectim olketa.” (Proverbs 14:3) From krangge man no garem wisdom from God, hem no savve followim wei bilong peace and hem no garem balance tingting. Hem followim wisdom bilong world, wea hem olsem wei bilong olketa animal and demon. Hem savve tok praod and mekem raoa kamap. Wei wea hem praod savve kosim trabol for olketa narawan and for hemseleva tu.—James 3:13-18.

Lips bilong man wea wise savve protectim hem and diswan mekem hem hapi and satisfae. Long wanem wei? Bible sei olsem: “Toktok bilong man wea no tingting gud firstaem hem olsem sword wea katem man, bat tongue bilong wisefala man savve healim man.” (Proverbs 12:18) Man wea wise hem tingting firstaem bifor hem toktok and toktok bilong hem no for sutim narawan. Heart bilong hem ting raonem hao for ansa. (Proverbs 15:28) Taem hem chusim gud toktok wea hem talem, hem encouragem olketa wea sorre and strongim olketa wea wikdaon. Diswan olsem hem healim olketa. Winim wei for pokem narawan, toktok bilong hem mekem peace and kwaet fasin kamap.

Taem Wisdom Helpem Man for Disaed

Solomon talem wanfala nara interesting toktok. Hem showimaot hao man mas firstaem lukluk gud raonem gud saed and nogud saed bifor hem disaed for duim wanfala samting. Hem sei olsem: “Taem no eni buluka, ples bilong olketa for kaikai hem klin, bat from strong bilong buluka, harvest hem big.”—Proverbs 14:4.

Wanfala buk hem sei olsem abaotem disfala scripture: “Taem ples for feedim olketa buluka hem emti hem minim no eni buluka hem stap. Diswan showimaot hao man bae no need for hard waka for lukaftarem olketa animal hia, and from datwan bae hem no need for spendem staka selen. Bat nomata diswan ‘hem gud,’ v[erse] 4b hem showimaot narasaed: sapos man no garem buluka, luk olsem harvest bilong hem bae no big.” So, datfala farmer mas chus long wisefala wei.

Disfala principle savve helpem iumi taem iumi tingting for chusim waka, education, disaed wea for stap, and olketa nara kaen samting olsem. Man wea wise bae firstaem lukluk gud raonem gud saed and nogud saed. Hem bae trae for luksavve sapos hard waka and selen wea hem mas iusim for duim datfala plan hem fitim or nomoa.

Taem Wanfala Witness Hem Wise

Solomon sei moa: “Wanfala witness wea faithful bae no laea, bat witness wea no tok tru hem talem nomoa olketa laea.” (Proverbs 14:5) Bigfala problem savve kamap taem wanfala witness no talem tru samting. Olketa killim dae Naboth datfala Jezreelite bikos tufala iusles man laea abaotem hem. (1 Kings 21:7-13) And tingim tu hao samfala tok laea abaotem Jesus. Diswan lead go long wei wea olketa killim hem dae. (Matthew 26:59-61) Samfala man tu laea abaotem Stephen, wea hem nao first disaepol wea olketa killim hem dae bikos hem garem faith long Jesus.—Acts 6:10, 11.

Maet firstaem pipol no faendemaot laea wea wanfala man talem, bat tingim wanem nao bae kasem hem long future. Bible hem sei Jehovah heitim, “giaman witness wea talemaot olketa laea.” (Proverbs 6:16-19) Olketa bae torowem kaen man olsem insaed datfala lake wea fire and sulfur bone insaed, wea minim mek-tu dae. Datwan hem sem ples wea olketa bae torowem evri nara nogud man wea killim dae narawan, wea duim dirty fasin, and wea worshipim idol.—Revelation 21:8.

Wanfala witness wea faithful no savve laea taem hem promis finis long kot for talemaot tru samting. Evri toktok wea hem talem hem tru. Bat, diswan no minim hem mas talemaot evri samting long olketa wea laek spoelem pipol bilong Jehovah. Abraham and Isaac no talemaot evribit samfala samting long olketa wea no worshipim Jehovah. (Genesis 12:10-19; 20:1-18; 26:1-10) Rahab wea stap long Jericho hem trikim olketa man wea waka for king. (Joshua 2:1-7) Jesus Christ tu no talemaot evribit samfala samting taem hem luksavve maet datwan spoelem narawan. (John 7:1-10) Hem sei: “No givim samting wea holy long olketa dog, or torowem olketa pearl bilong iufala front long olketa pigpig.” Why nao olsem? Mekem olketa no “tan raon and spoelem iufala.”—Matthew 7:6.

Taem “Savve Hem Isi Samting”

Waswe, evri man wise? Proverbs 14:6 sei olsem: “Man for tok spoelem man hem trae for faendem wisdom, bat hem no stap; bat savve hem isi samting long man wea minim samting.” Nomata man for tok spoelem man luk aotem wisdom, hard for hem faendem. From hem ting daonem olketa samting bilong God, hem no savve kasem stretfala savve abaotem trufala God, wea hem nao main samting wea mekem man wise. From hem praod and bighed hem hard for lane abaotem God and kasem wisdom. (Proverbs 11:2) Why nao hem laek faendem wisdom? Disfala proverb no talem ansa, bat maet hem laek duim datwan mekem pipol tingse hem wise.

Man wea garem wei for minim samting hem ‘isi for garem savve.’ Wanfala dictionary sei wei for minim samting hem minim, “mind bilong man hem kasem point,” and “man luksavve hao olketa idea join tugeta.” Man wea garem wei for minim samting hem no lukluk long each idea olsem separate samting. Bat, hem savve hao for joinim tugeta evri samting hia and luksavve long full idea. Proverb hia hem showimaot hao savve hem isi samting for man wea duim datwan.

Tingim samting wea iuseleva kasem taem iu start for savve long truth from Bible. Taem iu start for studyim Bible, maet first samting iu lanem hem olketa main teaching abaotem God, olketa promis bilong hem, and Son bilong hem. Firstaem maet iu ting long olketa teaching hia olsem samting wea separate idea. Bat taem iu gohed for study, olketa point hia start for join tugeta and iu luksavve hao samfala samting hia join witim main purpose bilong Jehovah for olketa man and disfala earth. Truth from Bible hem kamap samting wea iu minim and wea join tugeta. Gogo hem isi for iu lanem and rememberim olketa niu point bikos iu luksavve hao olketa join witim main idea.

Datfala wise king talem tu hao man hard for faendem savve sapos hem stap witim samfala kaen pipol. Hem sei: “Lusim krangge man, from bae iu no herem lips wea garem savve.” (Proverbs 14:7) Wanfala krangge man no garem trufala savve. Toktok wea hem talem hem showimaot hem no garem savve. Scripture hia talem iumi for lusim kaen man olsem, and no go bak moa long hem. Eniwan wea “kaban witim krangge pipol bae kasem trabol.”—Proverbs 13:20.

Solomon hem sei moa: “Man wea wise iusim savve for minim gud gogo bilong hem, bat krangge fasin bilong olketa wea krangge hem laea samting nomoa.” (Proverbs 14:8) Man wea wise hem tingting bifor hem duim samting. Hem ting raonem each samting wea hem fit for duim and tingim samting wea bae kamaot from datwan. Hem savve chus long wisefala wei. Waswe long krangge man? Hem chusim krangge wei and hem tingse hem chusim best samting. Krangge fasin bilong hem laea long hemseleva.

Taem Wisdom Helpem Man Stap Gud Witim Narawan

Man wea followim wisdom bae stap gud witim narawan. Datfala king bilong Israel hem sei: “Olketa wea mekfani long wei for feel guilty olketa krangge, bat olketa wea garem stretfala fasin agree tugeta.” (Proverbs 14:9) Man wea krangge, mekfani long wei for feel guilty and sorre. Hem spoelem wei wea hem fren witim famili and witim olketa narawan bikos hem “praod tumas so hem no laek tok sorre” and luk aotem peace. (The New English Bible) Man wea garem stretfala fasin hem willing for acceptim wei wea man no perfect. Hem redi for tok sorre and stretem eni problem wea maet hem mekem kamap. Hem fren gud and hapi witim olketa narawan bikos hem aftarem peace.—Hebrews 12:14.

Solomon storyim tu wanfala samting wea savve mekem hem hard for deal witim narawan. Hem sei: “Heart nao savve long wei wea soul feel nogud, and difren man bae no minim hapi bilong hem.” (Proverbs 14:10) Waswe, iumi fit for evritaem talemaot and explainim evribit kaen deep feeling bilong iumi olsem wei for feel sorre or hapi? And waswe, iumi fit for evritaem minim evribit feeling bilong narawan? Ansa for tufala kwestin hia hem nomoa.

Tingim olketa wea laek suisaed. Man wea laek suisaed planti taem hard for storyim feeling bilong hem long olketa famili member or long olketa fren. And maet hem hard for olketa narawan evritaem luksavve hao samwan laek for suisaed. No feel guilty sapos iumi no luksavve wanfala man tingting for suisaed and iumi missim chance for stopem hem. Disfala proverb teachim iumi tu hao nomata iumi savve kasem comfort from wanfala klos fren taem iumi garem problem, olketa man no savve comfortim narawan evribit. Maet iumi need for depend long Jehovah nomoa for helpem iumi gohed strong taem iumi feisim olketa hardfala problem.

‘Olketa Samting wea Garem Hae Price Stap Insaed Haos Bilong Hem’

Datfala king bilong Israel sei olsem: “Haos bilong wicked pipol bae distroe, bat tent bilong olketa wea garem stretfala fasin bae gud tumas.” (Proverbs 14:11) Wanfala wicked man maet kasem planti gud samting long world distaem and maet hem garem naesfala haos, bat hao nao bae olketa samting hia helpem hem taem hem dae finis? (Psalm 37:10) Long narasaed, olketa wea garem stretfala fasin maet no garem naesfala haos olsem. Bat Psalm 112:3 hem sei: “Olketa samting wea garem hae price and olketa richfala samting stap insaed haos bilong hem.” Wanem nao olketa samting hia?

Taem toktok and samting iumi duim hem followim wisdom, iumi garem “riches and glory” wea man kasem from wisdom. (Proverbs 8:18) Diswan minim wei for fren gud witim God and olketa narawan, wei for feel hapi and stap gud, and laef bilong iumi no olobaot tumas. Tru nao, nomata distaem “tent bilong olketa wea garem stretfala fasin” savve gud tumas.

[Piksa long page 27]

Woman wea wise bae buildimap haos bilong hem

[Piksa long page 28]

“Tongue bilong wisefala man savve healim man”

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem