Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • bt chap. 4 pp. 28-35
  • Olketa “No Skul Gud”

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa “No Skul Gud”
  • “Barava Storyim Gud Kingdom Bilong God”
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Hem No “From Paoa Bilong Mitufala Seleva” (Acts 3:11-26)
  • “Hard Tumas for Mifala No Storyim” (Acts 4:1-22)
  • “Olketa Prea Long God” (Acts 4:23-31)
  • “God Nao Iu Laea Long Hem” (Acts 4:32–5:11)
  • Hem Lanem Forgiveness From Masta blo Hem
    Garem Sem Faith Olsem Olketa
  • Hem Lanem Wei for Forgive From Masta
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Hem Trae Hard For No Fraet And No Daot
    Garem Sem Faith Olsem Olketa
  • Hem Loyal Nomata Hem Kasem Test
    Garem Sem Faith Olsem Olketa
Samfala Moa
“Barava Storyim Gud Kingdom Bilong God”
bt chap. 4 pp. 28-35

CHAPTER 4

Olketa “No Skul Gud”

Olketa aposol no fraet and Jehovah blessim olketa

Acts 3:1–5:11 storyim diswan

1, 2. Wanem mirakol nao Peter and John duim klosap long gate bilong temple?

LONG wanfala aftanun, staka Jew and olketa disaepol bilong Christ go long area bilong temple. Hem klosap for “taem bilong prea.”a (Acts 2:46; 3:1) Peter and John tu wakabaot go for gate bilong temple wea olketa kolem Nambawan Gate. Wanfala man wea winim 40 year hem sidaon klosap long datfala gate. Leg bilong hem nogud start kam long taem wea hem born. Nomata pipol mek noise taem olketa wakabaot go long temple, datfala man gohed askem selen long pipol.​—Acts 3:2; 4:22.

2 Taem Peter and John klosap kasem gate, man hia askem selen long tufala. Tufala stop and datfala man tingse tufala bae givim eni samting long hem. Bat Peter sei long hem: “Mi no garem silver and gold, bat mi bae givim long iu samting wea mi garem: Long nem bilong Jesus Christ bilong Nazareth, iu standap and wakabaot!” Pipol sapraes fogud taem olketa lukim Peter holem hand bilong datfala man and mekem hem standap! (Acts 3:6, 7) Man hia lukluk long leg bilong hem and start for wakabaot. Hem jampjamp and singaot big for praisem God!

3. Wanem nambawan samting nao man wea kripol bifor and olketa pipol savve kasem?

3 Olketa pipol hapi fogud and ran kam long Peter and John long area wea olketa kolem Varanda bilong Solomon. Peter standap long sem ples wea Jesus teachim pipol bifor, and hem helpem olketa for minim samting wea happen. (John 10:23) Peter sei olketa savve kasem samting wea winim silver, gold, and gudfala health. Olketa savve kasem chance for repent mekem Jehovah forgivim sin bilong olketa and kamap olketa disaepol bilong Jesus Christ wea Jehovah markem for “givim laef long pipol.”​—Acts 3:15.

4. (a) Mirakol wea Peter and John duim mekem olketa bigman feel hao? (b) Wanem tufala kwestin nao bae iumi ansarem?

4 Nambawan samting nao happen long datfala day! Peter and John healim wanfala man and hem wakabaot nao. Staka thousand tu kasem chance for lanem stretfala samting abaotem wanem God laekem and for minim gud olketa toktok bilong God. Datwan savve mekem God hapi long olketa. (Col. 1:9, 10) Bat olketa bigman kros long olketa follower bilong Christ. Olketa laek stopem olketa for no preachim message abaotem Kingdom wea Jesus talem olketa for duim. (Acts 1:8) Nomata Peter and John “no skul gud,” wanem nao iumi lanem from wei bilong tufala and hao tufala preach long pipol?b (Acts 4:13) Hao nao iumi savve followim example bilong tufala and olketa nara disaepol taem pipol againstim iumi?

Hem No “From Paoa Bilong Mitufala Seleva” (Acts 3:11-26)

5. Wanem nao iumi lanem from wei wea Peter story long pipol?

5 Peter and John standap front long olketa pipol and tufala luksavve maet samfala long olketa talem Pilate for killim dae Jesus. (Mark 15:8-15; Acts 3:13-15) Peter nating fraet for talem olketa faith bilong tufala long Jesus nao mekem leg bilong datfala man gud bak. Peter tok stret long olketa and sei olketa guilty for killim dae Christ. Bat Peter no feel nogud long olketa. Hem luksavve olketa ‘no barava minim samting wea olketa duim.’ (Acts 3:17) Hem story long olketa Jew olsem olketa brata bilong hem and hem storyim nambawan samting abaotem Kingdom. Sapos olketa repent and showimaot faith long Christ, Jehovah bae “strongim” olketa. (Acts 3:19) Iumi tu mas no fraet for talem pipol abaotem day bilong God for judgem olketa man. Bat iumi mas no tok raf or judgem olketa. Iumi shud garem tingting hao olketa savve kamap olketa brata bilong iumi. And iumi laek for followim example bilong Peter for storyim nambawan samting abaotem Kingdom.

6. Wanem nao Peter and John duim wea showimaot tufala hambol?

6 Olketa aposol hambol and no mekhae long olketa seleva. Bihaen Peter and John duim datfala mirakol, Peter sei long olketa pipol: “Hao, iufala tingse from mitufala lovem God and from paoa bilong mitufala seleva nao hem mekem disfala man wakabaot?” (Acts 3:12) Peter and olketa nara aposol luksavve gud samting wea olketa duim long ministry hem no from paoa bilong olketa seleva bat God nao givim paoa long olketa. Olketa hambol and evritaem praisem Jehovah and Jesus for gud samting wea happen.

7, 8. (a) Wanem nao iumi savve duim for helpem pipol? (b) Hao nao promis bilong God for “stretem bak evri samting” kamap tru distaem?

7 Iumi tu shud hambol taem iumi duim preaching waka. Hem tru, God no givim paoa long iumi for duim olketa mirakol, bat iumi savve helpem pipol for garem faith long God and long Christ. Iumi savve helpem olketa for kasem chance tu for repent, for Jehovah forgivim sin bilong olketa, and for hem strongim olketa. Evri year, staka handred thousand pipol duim datwan and olketa baptaes for kamap olketa disaepol bilong Christ.

8 Tru tumas, iumi stap long taem wea God bae “stretem bak evri samting” olsem Peter storyim. Samting wea God “storyim long olketa holy profet bilong hem bifor” abaotem Kingdom hem kamap tru. Long 1914, Kingdom bilong God start for rul long heven. (Acts 3:21; Ps. 110:1-3; Dan. 4:16, 17) No longtaem bihaen datwan, Christ leadim waka for stretem bak evri samting long earth saed long tru worship. Datwan mekem staka million pipol fren gud witim God and stap anda long Kingdom bilong hem. Olketa lusim old wei bilong olketa and “garem niufala wei wea fitim wanem God hem laekem.” (Eph. 4:22-24) Olketa nambawan samting hia happen bikos long paoa bilong holy spirit and no from paoa bilong olketa man, olsem holy spirit healim man wea leg bilong hem nogud. Iumi tu mas olsem Peter. Iumi mas no hol bak, bat iusim gud Bible for teachim pipol. Iumi luksavve paoa bilong God nao helpem pipol for kamap disaepol bilong Christ and no from strong bilong iumiseleva.

“Hard Tumas for Mifala No Storyim” (Acts 4:1-22)

9-11. (a) Taem olketa bigman bilong olketa Jew faendaot Peter and John teach long temple, wanem nao olketa duim? (b) Wanem nao tufala aposol disaed strong for duim?

9 Samting wea Peter storyim and hao datfala man wea kripol bifor hem jampjamp and singaot, hem mekem bigman long temple and olketa hed priest ran kam for faendaot wanem nao happen. Luk olsem evriwan hia olketa Sadducee. Datfala bigman hem boss bilong olketa security long temple. Olketa Sadducee rich and garem bigfala paoa saed long politik. Olketa trae for stap gud witim olketa long Rome. Olketa Sadducee les for followim olketa kastom wea olketa Pharisee strong for followim and olketa sei eniwan wea dae finis no savve laef bak.c Masbi olketa Sadducee kros taem olketa lukim Peter and John teachim pipol long temple hao Jesus hem laef bak!

10 Olketa holem Peter and John and putim tufala long cell. Long next day, olketa tekem tufala long Hae Kot bilong olketa Jew. Long tingting bilong olketa bigman, Peter and John “no skul gud” and no garem raet for teach long temple bikos tufala no go long skul bilong olketa Jew for lanem religion bilong olketa. Nomata olsem, evriwan long kot sapraes bikos tufala no fraet for storyim biliv bilong tufala. Why nao Peter and John savve tumas hao for teach? Hem bikos “tufala savve gogo witim Jesus bifor.” (Acts 4:13) Jesus no olsem olketa man wea teachim law bikos samting wea hem teachim hem kam from God.​—Matt. 7:28, 29.

11 Olketa long kot talem tufala aposol for no gohed preach. Long datfala taem, kot garem bigfala paoa ovarem pipol. Tu-thri week bifor taem olketa kotem Jesus, datfala kot sei: “Hem fit for dae.” (Matt. 26:59-66) Bat Peter and John nating fraet. Tufala standap front long olketa bigman wea rich, garem bigfala savve, and paoa and tufala sei long olketa: “Hem saed bilong iufala sapos iufala tingse hem stret long tingting bilong God for mifala obeyim iufala and no obeyim God. Bat hard tumas for mifala no storyim olketa samting wea mifala lukim and herem.”​—Acts 4:19, 20.

HAE PRIEST AND OLKETA HED PRIEST

Hae priest nao main wan wea go front long God for olketa pipol and long first century C.E., hem bigman bilong Hae Kot bilong olketa Jew. Hem lukaftarem olketa hed priest wea olketa nao olketa bigman bilong olketa Jew. Olketa wea hed priest hem olketa man wea member bilong famili wea olketa chusim hae priest from and olketa wea hae priest bifor, wea wanfala hem Annas. Maet olketa chusim hae priest from 4 or 5-fala famili nomoa. Emil Schürer, wanfala savveman sei pipol barava respectim olketa priest wea kam from famili wea olketa chusim hae priest bikos olketa chusim hae priest from tu-thri famili nomoa.

Samting wea Bible talem showimaot hae priest duim waka bilong hem for full laef bilong hem. (Num. 35:25) Bat long olketa year wea buk bilong Acts storyim, olketa bigman bilong Rome and olketa king wea olketa markem for rul savve aotem hae priest sapos olketa les long hem and chusim narawan. Bat nomata olketa duim datwan, luk olsem olketa chusim wanfala priest from laen bilong Aaron for kamap hae priest.

12. Wanem nao savve helpem iumi biliv strong long samting wea iumi storyim and no fraet?

12 Waswe, iu savve showimaot wei for no fraet tu? Waswe, iu fraet for preach long pipol wea rich, garem bigfala savve, or bignem? Waswe, iu fraet taem olketa long famili, long skul, or long waka tok spoelem iu from iu wanfala Witness? Sapos olsem, iu savve duim samting for mekem iu no fraet. Taem Jesus stap long earth, hem teachim olketa aposol for no fraet for storyim biliv bilong olketa. Hem lanem olketa for story long wei wea showimaot respect. (Matt. 10:11-18) Bihaen Jesus laef bak, hem talem olketa disaepol hem bae stap witim olketa “go kasem taem wea world hem finis.” (Matt. 28:20) Jesus iusim “wakaman wea faithful and wise” for teachim iumi hao for defendim biliv bilong iumi. (Matt. 24:45-47; 1 Pet. 3:15) Iumi lanem hao for duim datwan long olketa kongregeson meeting, olsem Christian Laef and Ministry blo Iumi, and long olketa pablikeson bilong iumi, olsem Ansa for Olketa Bible Kwestin wea stap long jw.org website. Waswe, iu mekius long olketa samting hia? Sapos olsem, datwan bae helpem iu for biliv strong long samting wea iu storyim and no fraet. And olsem olketa aposol, iu bae no letem eni samting stopem iu for storyim tru samting wea iu lanem long Bible.

Wanfala sista preach lo samwan wea hem waka witim long taem wea tufala rest and drink coffee.

No letem eni samting stopem iu for storyim tru samting wea iu lanem

“Olketa Prea Long God” (Acts 4:23-31)

13, 14. Taem pipol againstim iumi, wanem nao iumi mas duim and why nao olsem?

13 Bihaen kot letem Peter and John go free, stretawe tufala go long olketa nara disaepol and storyim samting wea olketa bigman talem. “Olketa [disaepol] prea long God” and askem God for helpem olketa for no fraet for preach. (Acts 4:24) Peter luksavve hem krangge samting for man depend long strong bilong hemseleva taem hem trae for duim samting wea God laekem. Samfala week bifor, hem tok praod and sei long Jesus: “Nomata olketa narawan hia lusim iu, hard tumas for mi lusim iu!” Bat olsem Jesus talem, Peter fraetem olketa man and denyim fren and teacher bilong hem. Nomata olsem, Peter lane from mistek bilong hem.​—Matt. 26:33, 34, 69-75.

14 Nomata iu disaed strong for gohed duim preaching waka, iu needim olketa narawan for helpem iu. Taem pipol laek spoelem faith bilong iu or stopem iu for no preach, followim example bilong Peter and John. Prea long Jehovah for strongim iu. Askem olketa long kongregeson for helpem iu. Storyim hard taem wea iu kasem long olketa elder and olketa mature brata and sista. Prea wea olketa narawan talem savve helpem iu for gohed strong.​—Eph. 6:18; Jas. 5:16.

15. Why nao iu mas no feel wikdaon sapos iu stop for preach for lelebet taem?

15 Sapos iu stop for preach for lelebet taem bikos iu kasem hard taem, no feel wikdaon. Olketa aposol tu no gohed preach for lelebet taem bihaen Jesus dae, bat no longtaem bihaen olketa gohed preach moa. (Matt. 26:56; 28:10, 16-20) No letem olketa mistek wea iu duim for mekem iu feel wikdaon. Lane from samting wea iu duim and iusim datwan for strongim olketa narawan.

16, 17. Wanem nao iumi lanem from prea wea olketa disaepol long Jerusalem talem?

16 Wanem nao iumi shud prea abaotem sapos olketa bigman againstim iumi? Iumi lanem finis olketa disaepol no askem Jehovah for mekem olketa no kasem eni hard taem. Olketa tingim disfala samting wea Jesus talem: “Sapos olketa spoelem mi, bae olketa spoelem iufala tu.” (John 15:20) Olketa disaepol askem nomoa for Jehovah “herem nogud samting” wea pipol sei olketa bae duim. (Acts 4:29) Olketa luksavve taem pipol spoelem olketa, datwan mekem profesi kamap tru. Olketa savve God bae ‘duim samting wea hem laek for duim long earth’ nomata wanem olketa bigman wea rul talem.​—Matt. 6:9, 10.

17 Olketa disaepol laek duim wanem God talem, so olketa prea olsem: “Plis Jehovah, . . . mekem olketa wakaman bilong iu no fraet for talemaot message bilong iu.” Semtaem nomoa Jehovah ansarem prea bilong olketa. Bible sei: “Haos wea olketa hipap insaed hem seksek nao. God givim holy spirit long evriwan and olketa nating fraet nao for talemaot message bilong God.” (Acts 4:29-31) No eniwan or eni samting savve stopem God for duim wanem hem laekem. (Isa. 55:11) Nomata hem luk olsem iumi no wei nao or pipol wea againstim iumi garem bigfala paoa, iumi savve God bae helpem iumi for no fraet for talemaot message bilong hem sapos iumi prea long hem.

“God Nao Iu Laea Long Hem” (Acts 4:32–5:11)

18. Wanem nao kongregeson long Jerusalem duim for helpem each other?

18 No longtaem bihaen kongregeson long Jerusalem start, winim 5,000 joinim datfala kongregeson.d Nomata olketa disaepol kam from olketa difren ples and garem difren living, olketa “wan mind” long tingting bilong olketa. (Acts 4:32; 1 Cor. 1:10) Olketa askem Jehovah for blessim olketa, bat olketa duim nara samting tu. Olketa helpem each other for fren witim God and taem need kamap, olketa sharem wanem olketa garem. (1 John 3:16-18) Olsem example, disaepol Joseph wea olketa aposol savve kolem Barnabas, hem salem pis land wea hem ownim and givim selen long olketa aposol. Olketa aposol iusim selen hia for helpem olketa wea kam long Jerusalem for gohed stap mekem olketa savve lanem samfala samting moa abaotem niu biliv bilong olketa.

19. Why nao Jehovah killim dae Ananias and Sapphira?

19 Wanfala hasband and waef, Ananias and Sapphira, salem pis land tu and givim selen long olketa aposol. Tufala mekem olketa aposol tingse olketa givim evri selen, batawea tufala “keepim haf long selen” hia. (Acts 5:2) Jehovah killim dae tufala no bikos tufala givim lelebet selen nomoa, bat bikos tufala laea and garem nogud tingting. Bible sei ‘tufala no laea long olketa man bat God nao tufala laea long hem.’ (Acts 5:4) Ananias and Sapphira laekem pipol for tinghae long tufala winim wei for duim samting wea God hapi long hem. Tufala olsem olketa man wea Jesus tok strong long olketa wea tingse olketa holy tumas.​—Matt. 6:1-3.

20. Wanem nao iumi lanem abaotem wei for givim samting?

20 Staka million Witness distaem duim sem samting olsem olketa faithful disaepol long Jerusalem. Olketa willing for givim donation for sapotim preaching waka wea gohed evriwea long world. No eniwan forcem olketa for iusim taem or selen for sapotim datfala waka. Tru tumas, Jehovah lovem man wea hapi for givim samting. (2 Cor. 9:7) Taem iumi givim samting, Jehovah interest long why iumi givim datwan and no haomas nao iumi givim. (Mark 12:41-44) Iumi no laek olsem Ananias and Sapphira and worshipim Jehovah bikos iumi laekem pipol for tinghae long iumi. Bat iumi laek for olsem Peter, John, and Barnabas and worshipim Jehovah bikos iumi lovem hem and lovem pipol.​—Matt. 22:37-40.

PETER HEM MAN FOR FISHING BAT BIHAEN HEM KAMAP STRONGFALA APOSOL

Long Bible, Peter garem 5-fala nem. Long Hebrew languis hem Symeon and long Greek languis hem Simon. Long Aramaic languis hem Cephas and Cephas long Greek languis hem Peter. Hem garem nem Simon Peter tu.—Matt. 10:2; 16:16; John 1:42; Acts 15:14.

Aposol Peter karem basket wea fulap long fish.

Peter marit and hem stap witim mami-in-law bilong hem and brata bilong hem Andrew. (Mark 1:29-31) Peter hem man for fishing and hem kam from Bethsaida, wanfala taon long north saed long Sea long Galilee. (John 1:44) Gogo, hem go stap long Capernaum wea klosap long Bethsaida. (Luke 4:31, 38) Boat bilong Peter nao Jesus sidaon long hem taem hem story long staka pipol wea hipap long saedsea long Galilee. Bihaen Jesus story, hem duim mirakol for mekem Peter kasem staka fish. Peter fraet taem hem lukim datwan and hem nildaon front long Jesus. Bat Jesus sei long hem: “Iu no fraet. Start long disfala taem, bae iu fishing for kasem pipol.” (Luke 5:1-11) Peter savve go fishing witim brata bilong hem Andrew and witim James and John tu. Taem Jesus askem fofala hia for followim hem, semtaem nomoa olketa lusim fishing bisnis bilong olketa and followim hem nao. (Matt. 4:18-22; Mark 1:16-18) Samting olsem 1 year bihaen, Jesus chusim Peter for kamap wanfala long 12-fala “aposol” bilong hem. Datfala word aposol minim “man wea samwan sendem hem go.”​—Mark 3:13-16.

Samfala taem Jesus chusim Peter, James, and John nomoa for go witim hem. Thrifala hia lukim lukluk bilong Jesus change. Olketa stap taem Jesus mekem smol gele bilong Jairus for laef bak. And thrifala go witim Jesus long garden bilong Gethsemane and olketa sorre tumas tu taem olketa lukim Jesus sorre. (Matt. 17:1, 2; 26:36-46; Mark 5:22-24, 35-42; Luke 22:39-46) Thrifala hia witim Andrew nao askem Jesus abaotem saen wea bae showimaot hem stap.​—Mark 13:1-4.

Peter hem man for tok stret, strong for duim samting, and samfala taem hem kwiktaem for duim samting and no tingting gud firstaem. Luk olsem Peter nao first wan for talemaot tingting bilong hem. Long olketa Gospel, Peter talem plande samting winim 11-fala nara aposol. Peter askem olketa kwestin bat olketa narawan stap kwaet nomoa. (Matt. 15:15; 18:21; 19:27-29; Luke 12:41; John 13:36-38) Hem les for Jesus wasim leg bilong hem and taem Jesus kaonselem hem, hem talem Jesus for no wasim leg bilong hem nomoa bat for wasim hand and hed bilong hem tu!​—John 13:5-10.

Peter barava lovem Jesus dastawe hem talem Jesus bae hem no safa and dae. Jesus stretem Peter bikos samting wea Peter tingim hem no tingting bilong God. (Matt. 16:21-23) Long naet bifor Jesus dae, Peter sei nomata olketa nara aposol maet lusim Jesus, hard tumas for hem lusim hem. Taem olketa enemy kam for holem Jesus, Peter no fraet for iusim sword for protectim Jesus. Hem go bihaenem Jesus tu and go insaed datfala area long midol long haos bilong hae priest. Nomata olsem, long datfala naet Peter denyim Jesus thrifala taem. Taem hem luksavve long datwan, hem krae fogud.​—Matt. 26:31-35, 51, 52, 69-75.

Bifor Jesus go lukim olketa aposol long Galilee bihaen hem laef bak, Peter talem olketa aposol hem bae go fishing, so olketa tu go. Taem Peter luksavve Jesus nao standap long sandbis, hem jamp go insaed long sea and swim go long shore. Bihaen olketa aposol kaikaim fish wea Jesus bonem, Jesus askem Peter sapos hem lovem hem winim “olketa [fish] hia.” Jesus laekem Peter for gohed followim hem winim wei for busy long fishing bisnis bilong hem.​—John 21:1-22.

Long samting olsem 62 go kasem 64 C.E., Peter preachim gud nius long pipol long Babylon, wea hem Iraq distaem. Staka Jew stap long there. (1 Pet. 5:13) Peter raetem first leta bilong hem long Babylon, and maet hem raetem mek-tu leta bilong hem long there tu. Peter kasem paoa “for duim waka bilong aposol for preach long pipol wea circumcise.” (Gal. 2:8, 9) Hem tingim pipol and hem strong for duim waka wea hem kasem.

JOHN HEM DATFALA DISAEPOL WEA JESUS LOVEM TUMAS

Aposol John hem son bilong Zebedee and brata bilong aposol James. Luk olsem mami bilong hem nao Salome. Maet Salome hem sista bilong Mary, mami bilong Jesus. (Matt. 10:2; 27:55, 56; Mark 15:40; Luke 5:9, 10) So maet John hem relative bilong Jesus. Luk olsem famili bilong John hem rich. Fishing bisnis bilong Zebedee hem big lelebet bikos hem garem olketa wakaman. (Mark 1:20) Salome gogo witim Jesus for helpem Jesus taem hem stap long Galilee, and Salome peim olketa samting wea smel naes tumas for putim long body bilong Jesus bifor olketa berem hem. (Mark 15:40, 41; 16:1; John 19:40) Maet John garem haos bilong hemseleva tu.​—John 19:26, 27.

Aposol John holem wanfala scroll.

Luk olsem John hem disaepol bilong John Baptaesa wea standap witim Andrew taem John Baptaesa lukim Jesus and sei: “Lukim go man ia, Pikinini Sheepsheep bilong God nao ia!” (John 1:35, 36, 40) Taem John, son bilong Zebedee lukim Jesus, hem go followim Jesus long Cana and lukim firstfala mirakol wea Jesus duim. (John 2:1-11) Long Gospel bilong John, hem storyim staka samting wea Jesus duim long Jerusalem, Samaria, and Galilee. So maet hem stap taem Jesus duim olketa samting hia. John tu hem olsem James, Peter, and Andrew. Taem Jesus askem John for followim hem, semtaem nomoa hem lusim waka wea hem duim for fishing and go followim Jesus. Datwan showimaot John hem garem strong faith.​—Matt. 4:18-22.

Olketa Gospel storyim plande samting abaotem Peter bat no staka samting abaotem John. Nomata olsem, John tu hem strong for duim samting bikos Jesus givim hem and brata bilong hem James datfala nem Boanerges, wea minim “olketa Son bilong Thunder.” (Mark 3:17) Firstaem John laekem tumas for garem hae position. Hem and brata bilong hem talem mami for askem Jesus for tufala sidaon witim Jesus taem hem rul long Kingdom, wanfala long raet saed and narawan long left saed. Nomata datwan showimaot tufala tingim tufala seleva nomoa, hem showimaot tufala bilivim Kingdom hem tru samting. Samting wea tufala laekem givim chance long Jesus for kaonselem evri aposol for mas hambol.​—Matt. 20:20-28.

John showimaot hem strong for duim samting. Wantaem hem trae for stopem man wea no follower bilong Jesus for no iusim nem bilong Jesus for raosem olketa demon. Long narataem, Jesus sendem samfala disaepol for go firstaem long wanfala vilij long Samaria for redyim evri samting for hem, bat from pipol hia no welkamim Jesus, John laekem fire for kam daon from skae for finisim olketa. From John laek duim tufala samting hia, Jesus tok strong long hem. Gogo John hem garem stretfala tingting and showim mercy long pipol. (Luke 9:49-56) Nomata John garem olketa wik point, hem nao “datfala disaepol wea [Jesus] lovem tumas.” Dastawe taem Jesus klosap for dae, hem talem John for lukaftarem mami bilong hem Mary.​—John 19:26, 27; 21:7, 20, 24.

Olsem Jesus profesi abaotem, John nao last aposol for dae. (John 21:20-22) John faithful for worshipim Jehovah for samting olsem 70 year. Samfala year bifor hem dae, King Domitian bilong Rome mekem John stap olsem prisoner long Patmos island bikos hem “story abaotem God” and “talem tru samting abaotem Jesus.” Long samting olsem 96 C.E., John lukim olketa vision wea hem raetem long buk bilong Revelation. (Rev. 1:1, 2, 9) Pipol sei bihaen John kamap free, hem go long Ephesus. Long there nao hem raetem Gospel bilong hem and thrifala leta wea hem nao 1, 2, and 3 John. Hem dae long Ephesus long samting olsem 100 C.E.

a Pipol savve go prea long temple long taem wea olketa priest bonem olketa sakrifaes long morning and long aftanun. Sakrifaes wea olketa priest bonem long aftanun hem long “mek-naen hour,” wea hem samting olsem 3 klok.

b Lukim tufala box, “Peter Hem Man for Fishing Bat Bihaen Hem Kamap Strongfala Aposol” and “John Hem Datfala Disaepol wea Jesus Lovem Tumas.”

c Lukim box, “Hae Priest and Olketa Hed Priest.”

d Long 33 C.E., maet samting olsem 6,000 Pharisee and samfala Sadducee nomoa stap long Jerusalem. From staka pipol kamap Christian, maet hem nara reason why olketa kros long olketa disaepol.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem